Sammanfattning Hepatit B virus (HBV) tillhör familjen hepadnavirus och kronisk HBV finns hos ungefär 257 miljoner människor. Kronisk HBV kan orsaka levercirros och hepatocellulärt karcinom (HCC) och andra svåra leversjukdomar vilket leder till 887,000 dödsfall per år. Symptomen för HBV är illamående, gulsot och mörkfärgat urin. HBV smittas genom sexuell kontakt och infekterat blod. Det smittas alltså vid barnafödsel, sprutor vid droganvändning och dålig hygien inom sjukvården. Det finns vaccin att ta för att förhindra spridningen av viruset. De behandlingar som finns för de som drabbas är antivirala läkemedel som är nukleos(t)id analoger och peginterferoner.  Syftet med arbetet var att se om det är mer effektivt att använda kombinationsterapi med de antivirala läkemedlen adefovir (ADV) och lamivudin (LAM) jämfört med monoterapi med adefovir. Fem randomiserade kontrollerade studier söktes fram från pubmed. Resultaten från de studierna jämfördes sedan.  Studierna visade att kombinerad läkemedelsterapi med ADV och LAM var mer effektivt än monoterapi med ADV. ADV och LAM i kombination visades mer effektivt eftersom det var fler patienterna i den gruppen som fick en inte detekterbar mängd HBV-DNA, fler patienter som fick en normal nivå av alaninaminotransferas (ALAT) och färre patienter som visade på utveckling av resistens mot ADV.  Slutsatsen är att kombinationsterapi med ADV och LAM var mer effektivare än monoterapi med ADV. Det är för att när läkemedlen används tillsammans är de mer effektivare på att hämma viruset och minskar risken för att viruset ska kunna utveckla resistens. / Abstract Hepatitis B virus (HBV) belongs to the hepadnavirus family and chronic HBV is present in approximately 257 million people. There is acute and chronic HBV types of infection. About two-thirds of those with acute HBV have mild symptoms. The rest get more pronounced symptoms such as nausea, fatigue and even jaundice. It then counts as chronic HBV if the person has high levels of the surface antigen for hepatitis B (HBsAg) for more than six months. Chronic HBV can cause liver cirrhosis and hepatocellular carcinoma (HCC) and other severe liver diseases leading to 887,000 deaths per year. HBV is transmitted through sexual contact, infected blood in contact with a wound and during childbirth. There are vaccines to take to prevent the spread of the virus. The treatments available for those affected by the virus are antiviral drugs that are nucleos(t)ide analogues and peg interferons. The aim of the study was to see if it is more effective to use combination therapy with the antiviral drugs adefovir (ADV) and lamivudine (LAM) compared to monotherapy with adefovir. The method used was to select five studies that were randomized controlled trials. The studies were taken from pubmed. After the studies were selected, they were compared with each other. The parts of the study that were focused on were how many patients received an undetectable level of HBV DNA, how many patients received a normal level of alanine aminotransferase (ALAT) and how many patients developed resistance to ADV. The studies showed predominantly that combined drug therapy with ADV and LAM was more effective than monotherapy with ADV. ADV and LAM in combination proved to be more effective as more patients in the group receiving ADV and LAM received an undetectable amount of HBV DNA, more patients received a normal level of ALAT and fewer patients showed the development of resistance to ADV. The results show that ADV and LAM are better at reducing the viral load. This combination also lowers the level of ALAT, which means that those patients do not have as high a risk of damaging their liver. It is also important that patients do not develop resistance to the treatment, which leads to discomfort and an increased viral load again. Avoiding the development of resistance is important as it allows patients to undergo treatment for a long time. The conclusion is that combination therapy with ADV and LAM was more effective than monotherapy with ADV. This is because when the drugs are used together, they are more effective at inhibiting the virus and reduce the risk of the virus being able to develop resistance.

Bakgrund: Blodburna smittor är omgivna av tabu och stigma. Sjuksköterskan kan därför känna osäkerhet inför att möta denna patientgrupp, vilket kan resultera i ett dåligt bemötande från sjuksköterskan sida. Sjuksköterskan har även risk att genom en olyckshändelse i arbetet, själva bli smittade av dessa sjukdomar vilket också kan skapa osäkerhet och rädsla för att möta denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av att möta patienter med blodburna smittor. Metod: Studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Till resultatet valdes sex artiklar ut och analyserades med en innehållsanalys som var inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) sammanställning av innehållsanalyser. Resultat: Resultatet i litteraturstudien visar på att attityder och fördomar fortfarande förekommer, även om sjuksköterskorna är väl medvetna om hur ett patientmöte borde gå till och vad sjuksköterskan har för yrkesroll. Användning av skyddsutrustning brister vid många tillfällen på grund av att sjuksköterskor upplever tidspress av att använda dem samt att det inte alltid finns tillgängligt. Även om fördomar och attityder förekom släppte dessa känslor med tiden när sjuksköterskorna fått mer erfarenhet och kunskap om blodsmittor. Sjuksköterskorna kände då medkänsla och empati för patientgruppen.  Slutsats: Det förekommer än idag fördomar, attityder samt rädsla för patienter med blodburen smitta, även om det idag finns större medvetenhet om sjukdomarna. För att öka vårdkvaliten för patienter med blodsmittor behövs mer forskning om hur sjuksköterskor upplever mötet med denna patientgrupp.

Tez (Tıpta Uzmanlık) - Süleyman Demirel Üniversitesi, Tıp Fakültesi, Tıbbi Mikrobioloji Anabilim Dalı, 2009. / Kaynakça var.

Hepatit B är en virusinfektion som orsaks av Hepatit B virus (HBV). Hos de flesta människor orsakar detta virus inte några större problem men hos cirka 5-10% av de drabbade utvecklas en kronisk form som kan vara allvarlig. Detta beror på att vid den kroniska formen finns det en risk att levercirrhos och hepatocellulärt carcinom utvecklas. Idag finns det effektiv men ej botande behandling mot kronisk hepatit B. Målen vid behandlingen av kronisk hepatit B är att minimera risken för utveckling av cirrhos, leversvikt och hepatocellulärt carcinom, vilket görs genom inhibering av HBV virusreplikation. Syftet med detta arbete var att undersöka effektiviteten av entecavir jämfört med lamivudin vid behandling av kronisk hepatit B. Undersökningen genomfördes genom utvärdering av fem randomiserade och kontrollerade studier, vilka hämtades från databasen PubMed. Studierna visade att entecavir var mer potent än lamivudin i att minimera virusreplikation vilket resulterade i omätbara nivåer av HBV DNA i proverna. Dessutom normaliserade entecavir koncentrationerna av leverenzymet alaninaminotransferas, ALAT, och resulterade i serokonversion mot HBV och förlust av cirkulerande HBeAg i större utsträckning än lamivudin. Ingen resistens mot entecavir upptäcktes i någon av studierna. Slutsatsen är att entecavir är mera effektivt än lamivudin i att inhibera HBV virusreplikationen och att reducera inflammationen i kronisk hepatit B. Däremot behövs det flera och längre studier som undersöker huruvida effekten av kombinationsbehandling av kronisk hepatit där entecavir är ett av de antivirala medlen som används.

Introduktion Ordet blodsmitta definieras av en smitta som överförs via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor. De huvudsakliga smittämnena är Hepatit B, Hepatit C och humant immunbristvirus (HIV). Många blodsmittade kan uppleva att de lever i ett stigmatiserat samhälle där de ses som smittsamma och sjuka. Samhällets stigmatisering speglas i sjukvården vilket gör att dessa patienter kan erfara särbehandling och diskriminering. Syfte Syftet var att beskriva hur patienter som bär på en blodsmitta upplever vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. Metod För att nå fram till resultatet användes litteraturöversikt som design. 12 kvalitativa artiklar inkluderades. Resultat I resultatet framkom det att patienterna med blodsmitta upplevde sämre vårdmöten, svårighet att få rätt vård, en okunskap hos sjukvårdspersonalen och en bristande sekretess vid sjukhusbesöken. De positiva upplevelserna kunde ses vid specialistvård och när ett personcentrerat bemötande användes av sjukvårdspersonalen. Många patienter upplevde då en högre kunskap hos sjukvården vilket resulterade i mer tillit och ett bättre vårdmöte. Resultatet visade att det fanns en viss stigmatisering av blodsmittade patienter och att de var utsatta i samhället. Slutsats Studierna visade på att den vanliga hälso- och sjukvården i främst låg- och medelinkomstländer saknar tillräckligt med kunskap om blodsjukdomar vilket medför ökad stigmatisering. Ett ökat samarbete med specialistvården och en bredare kunskap om blodsmitta för professioner inom den vanliga hälso- och sjukvården skulle minska stigmatiseringen och ge en bättre vård för blodsmittade patienter.

Introduktion: Hepatit B är ett virus med hög smittsamhet som är orsak till den vanligaste leversjukdomen globalt. I Vietnam är prevalensen av hepatit B hög.Syfte: Att undersöka vietnamesiska universitetsstudenters kunskap om hepatit B och attityder till hepatit B vaccination, samt att undersöka om det fanns någon skillnad mellan könen.Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med hjälp av en enkät. Studien genomfördes på University of Medicine and Pharmacy i Ho Chi Minh City. Förstaårsstudenter på sjuksköterske- och medicinsk teknikprogrammet valdes ut och 233 studenter fyllde i enkäten korrekt och inkluderades i studien.Resultat: Majoriteten av studenterna (95,3%) hade hört om hepatit B viruset (HBV) innan studien ägde rum. Fler än hälften av studenterna (55,4%) visste att HBV inte sprids genom att dela mat med en infekterad person, och 58,4% visste att HBV kan orsaka levercancer. Endast 47,6% visste att HBV är sexuellt överförbart och 39,5% visste att HBV kan smitta från mor till barn perinatalt. Fler manliga studenter än kvinnliga visste att HBV kan överföras genom att dela tandborste med en infekterad person (p= 0,026). Majoriteten av studenterna (93,1%) trodde att de skulle vaccineras mot HBV i framtiden.Slutsats: Studenterna visade att de hade kunskap i ämnet, men studien visar också på en viss brist på kunskap, som är allvarlig. Förbättrad utbildning om HBV är nödvändigt för att vietnamesiska universitetsstudenter ska utöka sin kunskap om HBV. / Introduction: The hepatitis B virus is highly contagious and causes the world’s most common liver infection. Vietnam is a country where the endemicity of hepatitis B is high.Aim: To investigate Vietnamese university students’ knowledge about hepatitis B infection and attitudes towards hepatitis B virus vaccination and to examine if there is a difference between genders.Method: A cross-sectional study with quantitative method using a questionnaire. The study was carried out at the University of Medicine and Pharmacy in Ho Chi Minh City. First year students from the nursing and medical technician programme were selected and 233 students completed the questionnaire and were included in the study.Result: The majority of the university students (95.3%) had heard about hepatitis B virus (HBV). More than half (55.4%) knew correctly that HBV can not be transmitted by sharing food with an infected person, and 58.4% knew that HBV can cause liver cancer. Only 47.6% knew that HBV can be sexually transmitted and 39.5% knew that HBV can be transmitted from mother to child at birth. More male than female students answered correctly that HBV can be transmitted by sharing a toothbrush with an infected person (p= 0.026). Almost all students (93.1%) thought that they would receive HBV vaccination.Conclusion: The students showed insight into the subject, but the result also showed some gaps of knowledge among the university students considered as serious. Improved education about HBV is necessary for university students to increase their knowledge about HBV.

Tez (Tıpta Uzmanlık) - Süleyman Demirel Üniversitesi, Tıp Fakültesi, Tıbbi Mikrobiyoloji Anabilim Dalı, 2007. / Bibliyografya var.

Bakgrund: Hepatit B och hepatit C räknas i dag som de största infektionssjukdomarna i världen med dödlig utgång. Sjukdomarna rapporteras som en världsomfattande börda och mellan år 2018 och 2019 uppgavs 1,9 miljoner människor avlidit. I omvårdnadsarbetet ska sjuksköterskan värna om patienten och arbeta personcentrerat, visa respekt och inte kränka patienten. Patienter med hepatit B och C har uttryckt sig känna av stigmatisering och förutfattade meningar om hur de smittats, de kände även av att bemötandet i omvårdnaden kunde påverkas negativt. Syftet med litteraturstudien var att utforska sjuksköterskors bemötande till patienter med hepatit B och C. Metoden utgick från en allmän litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar presenterade resultat på hur sjuksköterskor bemöter patienter med blodsmitta. Resultatet visade att sjuksköterskor bemöter patienter med hepatit B och C olika med både positiva och negativa attityder. Det fanns signifikanta samband mellan låg kunskap och ett sämre bemötande. Det berodde bland annat på rädsla och förutfattade meningar som speglades i omvårdnadsarbetet. Det fanns även signifikanta samband mellan korrekt tillämpning i basala hygienrutiner och ett tryggt omvårdnadsarbete för sjuksköterskan. Konklusion: Bemötandet till patienter med hepatit B och C var övergripande positivt men det förekom sjuksköterskor med ett stigmatiserande synsätt och motvillighet till att bemöta dessa patienter. / Background: Hepatitis B and C are currently considered to be the largest infectious diseases with lethal repercussions. The diseases are considered a worldwide burden, which between 2018 and 2019, caused the death of an estimated 1,9 million people. In nursing, nurses are meant to shield patients, work on a personal basis with them, show the respect and not offend them. Patients with hepatitis B and C have expressed a feeling of stigmatization and prejudice towards how they were infected. Therefore, they feel their care could be affected in a negative way. The aim of this literature study was to explore nurses’ attitudes towards patients with hepatitis B and C. The method emanated from a literature study where 13 scientific articles showed results for how nurses’ attitudes towards patients with blood diseases varies. The results showed that nurses’ attitudes towards patient infected with hepatitis B and C can be both positive and negative. Statistically significant associations occurred between a lack of knowledge and worsened attitude in nursing, the reason was often because of fear and preconceptions. Findings showed a relation between using correct safe precautions and confidence in nursing. Conclusion: The attitude towards patients with hepatitis B and C was positive over all but there were some nurses with a stigmatized perception and reluctance to handle those patients.

Background: In 2019, hepatitis is seen as one of the deadliest virus infections in the world and is seen as a global health problem. Hepatitis is a DNA-virus that can lead to chronic hepatitis and liver cirrhosis. Both hepatitis B and C are blood infections which means that they are transmitted through contact with damaged skin, mucus membrane or the eyes. Aim: The aim of this study was to describe how patients with hepatitis B and C experience the treatment from healthcare professionals. Method: The method used in this study was a review of literature research. The study was conducted through examination of 10 research articles. The chosen articles were found on the databases PubMed and CINAHL. The differences and the similarities were noted to create a larger understanding of the results. Results: The results consist of four categories which shows how patients with hepatitis B and C experience the treatment from healthcare professionals. The four categories are, a lack of information, faulty information, withholding of the diagnosis hepatitis and dismissive treatment. Patients were in need of support in the form of information and understanding. The negative experience received from healthcare professionals could be derived from lack of information. Conclusion: The conclusion of this study is that patients with hepatitis B and C experience negative treatment from healthcare professionals. The negative treatment is often connected to information and lack thereof. This study may have significance for future treatment of patients with hepatitis by highlighting the existing response. / Bakgrund: År 2019 anses hepatit vara den näst dödligaste virusinfektionen i världen. Det är ett globalt folkhälsoproblem. Hepatit är ett DNA-virus som kan leda till kronisk hepatit och levercirros. Både hepatit B och C är blodsmittor vilket innebär att de smittar genom att blod kommer i kontakt med skadad hud, slemhinna eller öga. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med hepatit B och C upplever bemötandet från omvårdnadspersonal. Metod: Studien är en litteraturöversikt med beskrivande design. Studien har genomförts genom granskning av 10 vetenskapliga artiklar. Valda artiklar har hittats genom sökningar på PubMed och CINAHL. Skillnader och likheter har noterats för att skapa större förståelse för resultatet. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier som påvisar hur patienter med hepatit B och C upplever bemötandet från omvårdnadspersonal. De fyra kategorierna är otillräcklig- och felaktig information, undanhållande av diagnosen hepatit och avvisande bemötande från omvårdnadspersonalen. Patienterna hade ett stort behov av stöd i form av information och förståelse. Det negativa bemötandet från omvårdnadspersonalen kunde ofta härledas till okunskap. Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att patienter med hepatit B och C upplever negativt bemötande från omvårdnadspersonal. Det negativa bemötandet är ofta kopplat till information och brist på sådan. Det finns en kunskapslucka hos omvårdnadspersonal när det gäller hepatit vilket får konsekvenser för patientens behandling och hälsa. Denna studie kan komma att få betydelse för den framtida vården för patienter med hepatit genom att konsekvenser av det befintliga bemötandet belyses.

Introduktion/Bakgrund: Blodsmittor som Humant immunbristvirus [HIV], Hepatit B-virus [HBV] och Hepatit C-virus [HCV] förekommer i många delar av världen. Det finns mycket fördomar om patienter som lever med blodsmitta och patienterna kan uppleva stigmatisering och diskriminering från samhället vilket kan leda till psykisk ohälsa. Syfte: belysa hur patienter som lever med HIV, HBV eller HCV upplever vårdpersonalens bemötande. Metod: En litteraturstudie som följer Polit och Becks (2017) nio steg. PubMed, PsycINFO och Cinahl är de databaser som användes för att söka fram artiklar. 15 artiklar ingick i resultatet, tolv kvalitativa, två mixed-methods och en kvantitativ. Granskningar av artiklarna gjordes med Polit och Becks (2017) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Fyra teman identifierades till resultatet. Patienterna hade både positiva och negativa erfarenheter av bemötandet från vårdpersonal. De teman som identifierades var Attityder, Nekad vård och vårdpersonalens rädsla för smitta, Bristande sekretess samt Positiva upplevelser av bemötande. Slutsats: Det framkom att flera patienter som lever med blodsmitta hade negativa upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården, men de belyser även de positiva erfarenheter de hade av bemötande från vårdpersonal.