<p><strong>Bakgrund</strong>: hepatit C- viruset identifierades för första gången år 1991. Sjukdomen är enligt smittskyddslagen klassificerad som en allmänfarlig sjukdom och nyupptäckta fall måste anmälas till smittskyddsinstitutet. Hepatit C- sjukdomen är förknippad med sänkt livskvalitet och de drabbade människorna upplever social stigmatisering i högre grad än andra. <strong>Syfte: </strong>belysa de faktorer som påverkar det dagliga livet för människor med kronisk hepatit C samt belysa sjuksköterskans roll i omvårdnaden för dessa patienter. <strong>Metod: </strong>litteraturstudie bestående av 18 vetenskapliga studier av grad I eller grad II kvalitet publicerade mellan år 2000-2008. <strong>Resultat: </strong>studierna visade att människor med kronisk hepatit C dels upplever de sjukdomsorsakade symtomen som mycket påfrestande, men även att relationen med andra människor påverkats negativt. Människorna som deltog i studierna upplevde att de var i stort behov av information från vårdpersonalen gällande familjeplanering och sexuella relationer. Kontakt med vården upplevdes inte alltid som någonting positivt då vårdpersonalens kunskaper om sjukdomen visade sig vara bristfälliga i många fall. <strong>Diskussion/Slutsats: </strong>sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskan skall hjälpa patienten att finna mening i sitt lidande samt hjälpa den sjuke att utveckla sitt sociala kontaktnät. Vidare forskning inom området behövs för att på bästa sätt kunna tillgodose patientens behov.</p>

Bakgrund: hepatit C- viruset identifierades för första gången år 1991. Sjukdomen är enligt smittskyddslagen klassificerad som en allmänfarlig sjukdom och nyupptäckta fall måste anmälas till smittskyddsinstitutet. Hepatit C- sjukdomen är förknippad med sänkt livskvalitet och de drabbade människorna upplever social stigmatisering i högre grad än andra. Syfte: belysa de faktorer som påverkar det dagliga livet för människor med kronisk hepatit C samt belysa sjuksköterskans roll i omvårdnaden för dessa patienter. Metod: litteraturstudie bestående av 18 vetenskapliga studier av grad I eller grad II kvalitet publicerade mellan år 2000-2008. Resultat: studierna visade att människor med kronisk hepatit C dels upplever de sjukdomsorsakade symtomen som mycket påfrestande, men även att relationen med andra människor påverkats negativt. Människorna som deltog i studierna upplevde att de var i stort behov av information från vårdpersonalen gällande familjeplanering och sexuella relationer. Kontakt med vården upplevdes inte alltid som någonting positivt då vårdpersonalens kunskaper om sjukdomen visade sig vara bristfälliga i många fall. Diskussion/Slutsats: sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskan skall hjälpa patienten att finna mening i sitt lidande samt hjälpa den sjuke att utveckla sitt sociala kontaktnät. Vidare forskning inom området behövs för att på bästa sätt kunna tillgodose patientens behov.

Bakgrund: Över 130 miljoner människor i världen lider av kronisk hepatit C och av dessa människor kommer ett betydande antal utveckla levercancer eller skrumplever. För närvarande finns det inget vaccin mot hepatit C däremot finns bromsmedicin som bromsar hepatit C. Blivande sjuksköterskor som har vårdat patienter med hepatit C på sjukhus upplever sig vara i högriskzon för att bli smittade av patienter med hepatit C. Syfte: Syftet med studien var att belysa blivande sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av patienter med hepatit C på sjukhus. Metod: Studien var en empirisk kvalitativ studie där fem blivande sjuksköterskor från en högskola i södra Sverige blev intervjuade. Innehållsanalysen till studien var inspirerad av Graneheim och Lundmans innehållsanalys med grund från Krippendorff. Resultat: Utifrån innehållsanalysen framkom det fyra kategorier, upplevelser av kunskapsbrist, rädsla för smitta, vikten av att följa hygienrutiner vid omvårdnadsarbete och vikten av att bedriva personcentrerad omvårdnad. De blivande sjuksköterskorna upplevde sig ha bristande kunskap om hur omvårdnaden ska gå till för patienter med hepatit C på sjukhus, de upplevde även rädsla av att bli smittade av hepatit C vid omvårdnadsarbetet med dessa patienter. De blivande sjuksköterskorna ansåg att det är viktigt att följa hygienrutinerna för att minimera risken för blodsmitta vid omvårdnadsarbetet med hepatit C-patienter. De blivande sjuksköterskorna ansåg att en av de viktigaste delarna i omvårdanden med hepatit C-patienter är att bedriva personcentrerad omvårdnad på ett professionellt och respektfullt sätt. Slutsats: Sjuksköterskestudenter är rädda för att ge omvårdnad till patienter med hepatit C på sjukhus, därför behövs mer kunskap om hur omvårdnadsarbetet ska gå till för dessa patienter för att sjuksköterskestudenterna ska kunna känna sig trygga och vilja ge omvårdnad till patienter med hepatit C på ett personcentrerat vis.

Bakgrund: Det finns i världen minst 180 miljoner kroniska bärare av hepatit C-viruset. Det orsakar infektion i levern, medför ökad risk för levercirros och levercancer. Att leva med sjukdomen hepatit C innebär både kroppsliga och psykiska symtom. Exempelvis fatigue leder till begränsningar i arbete, studier och familjeaktiviteter. Hepatit C är förknippat med blodsmitta och socialt stigma. Behandlingen för sjukdomen är lång och tålamodsprövande, biverkningarna är många och svåra, så svåra att många patienter tvingas avbryta behandlingen. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av att genomgå kombinationsbehandling mot Hepatit C-virus. Metod: Litteraturstudie av kvalitativa artiklar analyserad utifrån manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De viktigaste fynden i studien var att informanternas upplevelser av bemötande, stöd och information från vårdpersonal spelade stor roll i upplevelsen av biverkningarna. Upplevelser av fatigue, uppblossande känslor, påverkade och förändrade livsvärlden så att familj och vardagsliv åsidosätts, vilket i sin tur gav social isolering. Slutsats: Vårdpersonal behöver ha ytterligare kunskap kring sjukdom, behandling, biverkningar och hur patientens livsvärld påverkas. Kunskapen är viktig för att kunna ge stöd, information och verktyg till patienten för att kunna hantera de olika situationerna som kan uppkomma. Vårdpersonalen behöver ha ett holistiskt synsätt; se hela människan och inte bara sjukdom, behandling eller biverkning.

Bakgrund: Idag lever cirka 109 miljoner individer med HCV eller HIV/AIDS i världen. Respektive sjukdom är en blodsjukdom och smittan överförs via blod eller kroppsvätskor. De fördomar och okunskap som följer av att diagnostiseras och leva med HCV eller HIV kan leda till ett ytterligare försämrat hälsotillstånd. En individ diagnostiserad med HCV kan bli frisk med rätt behandling medan en individ diagnostiserad med HIV aldrig kan bli botad. Under vårdtiden är det viktigt med personcentrerad vård och föreliggande kunskap medan stöd från närstående har en betydande roll under hela sjukdomstiden.   Syfte: Syftet är att undersöka upplevelsen av att leva med HCV respektive HIV-smitta.   Metod: Litteraturöversikt vilken baseras på 11 artiklar med kvalitativ metod.    Resultat: Det framgick en tydlig förekomst av stigmatisering av individer med HCV eller HIV, där stigmatiseringen grundades i okunskap hos vårdpersonal och närstående. Att vårdpersonal ansågs oroliga för att smittas och de negativa stereotyper individerna blev tilldelade resulterade i ett sämre välmående. Relaterat till den befintliga stigmatiseringen blir individer diagnostiserade med HCV eller HIV nekad vård samt undviker att söka vård av rädslan att inte bli accepterad. Detta ökar även risken att drabbas psykosocialt, såsom depression, ångest och lägre självkänsla. Dessa är tre återkommande besvär vilka i sin tur leder till isolering och ensamhet.    Slutsats: Det är av stor vikt att forska i hur individer diagnostiserade med HCV eller HIV upplever att leva med en smittsam sjukdom och vad de anser att god omvårdnad bör innehålla. Detta för att ändra eventuella beteenden och attityder, därmed kan god omvårdnad erbjudas. Därmed är det av stor vikt att öka kunskapen om respektive sjukdom hos såväl vårdpersonal som närstående.

ERFARENHETER AV VÅRDEN HOS PATIENTER MED HEPATIT CEN LITTERATURSTUDIEMELIHATE GLASOVIKUKRISTINA KUNOSSONGlasoviku, M & Kunosson, K. Erfarenheter av vården hos patienter med Hepatit C. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020. Bakgrund: Hepatit C är ett blodburet virus som kan överföras via blod eller slemhinnor. Smittvägen kan vara via direkt eller indirekt kontakt. Injektionsmissbruk är den vanligaste smittvägen i Sverige. Inkubationstiden varierar mellan en till fyra månader. Cirka 70 miljoner människor bär på Hepatit C globalt. Sjukdomen räknas som en allmänfarlig sjukdom och är anmälningspliktig. Hepatit C orsakar en leverinflammation vilket kan leda till en kronisk inflammation som kan utvecklas till levercirros och cancer i levern. Det finns en behandling men inget vaccin mot Hepatit C. Dock är WHO:s mål att utrota viruset till år 2030. Hepatit C ger en försämrad livskvalitet för patienten. Genom en ökad förståelse kring patienters erfarenheter av vården kan patienter med Hepatit C få en ökad livskvalitet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa erfarenheter av vården hos patienter med Hepatit C.Metod: Litteraturstudien sammanställdes av tio kvalitativa vetenskapliga studier. Databaserna Cinahl och PubMed användes i sökningen. Studiernas resultat analyserades genom granskning, kodning och kategorisering.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom det fyra kategorier; omvårdnadsorienterad kommunikation, bemötandets betydelse i vårdmöten, negativa erfarenheter som påverkade behandlingen och motivation till behandling. Konklusion: Det framkom att patienterna upplevde diskriminering, kommunikationsbrist och avsaknad av information samt utbildning kring sin sjukdom. Inom hälso- och sjukvården behövs tydligare rutiner och mer engagemang från både personal och patientens sida för att säkerställa vården för dessa patienter. Nyckelord: erfarenheter, Hepatit C, kvalitativ, litteraturstudie, patienter. / EXPERIENCES OF CARE IN PATIENTS WITH HEPATITIS CA LITERATURE REVIEWMELIHATE GLASOVIKUKRISTINA KUNOSSONGlasoviku, M & Kunosson, K. Experiences of care in patients with Hepatitis C. A literature review. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.Background: Hepatitis C is a bloodborne virus that can be transmitted through blood or mucous membranes. The infection are spread through direct or indirect contact. Injection abuse is the most common cause of infection in Sweden. The incubation period varies from one to four months. Globally, 70 million people are infected by Hepatitis C. The disease is regarded as a dangerous disease and is subject to notification. Hepatitis C causes a liver inflammation that can lead to a chronic inflammation which can in turn develop into liver cirrhosis and liver cancer. There is a treatment, but no vaccine against Hepatitis C. However, WHO's goal is to exterminate the virus by 2030. Hepatitis C provides a deteriorating quality of life for the patient. Through an increased understanding of patients' experiences of care, patients with Hepatitis C can obtain an improved quality of life.Aim: The purpose of this literature review is to compile experiences of care in patients with Hepatitis C.Method: The study was conducted as a literature review based on ten qualitative scientific article. The databases Cinahl and PubMed were used in the search. The result of the studies were analyzed through reviewing, coding, categorizing and compiling.Results: The results of the literature review revealed four categories that responded to the study's purpose; nursing-oriented communication, the importance of care in care meetings, negative experiences that affected treatment and motivation for treatment.Conclusion: Patients with Hepatitis C experienced discrimination, lack of communication, information and education about their illness. Clearer routines and more commitment from both staff and patients are required in health care to ensure the care of these patients.Keyword: experiences, Hepatitis C, literature review, patients, qualitative.

Introduktion Ordet blodsmitta definieras av en smitta som överförs via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor. De huvudsakliga smittämnena är Hepatit B, Hepatit C och humant immunbristvirus (HIV). Många blodsmittade kan uppleva att de lever i ett stigmatiserat samhälle där de ses som smittsamma och sjuka. Samhällets stigmatisering speglas i sjukvården vilket gör att dessa patienter kan erfara särbehandling och diskriminering. Syfte Syftet var att beskriva hur patienter som bär på en blodsmitta upplever vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. Metod För att nå fram till resultatet användes litteraturöversikt som design. 12 kvalitativa artiklar inkluderades. Resultat I resultatet framkom det att patienterna med blodsmitta upplevde sämre vårdmöten, svårighet att få rätt vård, en okunskap hos sjukvårdspersonalen och en bristande sekretess vid sjukhusbesöken. De positiva upplevelserna kunde ses vid specialistvård och när ett personcentrerat bemötande användes av sjukvårdspersonalen. Många patienter upplevde då en högre kunskap hos sjukvården vilket resulterade i mer tillit och ett bättre vårdmöte. Resultatet visade att det fanns en viss stigmatisering av blodsmittade patienter och att de var utsatta i samhället. Slutsats Studierna visade på att den vanliga hälso- och sjukvården i främst låg- och medelinkomstländer saknar tillräckligt med kunskap om blodsjukdomar vilket medför ökad stigmatisering. Ett ökat samarbete med specialistvården och en bredare kunskap om blodsmitta för professioner inom den vanliga hälso- och sjukvården skulle minska stigmatiseringen och ge en bättre vård för blodsmittade patienter.

Hepatit C är en relativt ny och vanlig kronisk infektion och ca 170 miljoner människor över hela världen är drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors attityder gentemot hepatit C smittade patienter. Utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt som följde Goodmans sju steg gjordes en litteraturstudie. Efter litteratursökning i databaserna PubMed, CINAHL, PsychInfo och SweMed+ valdes totalt 10 vetenskapliga artiklar ut där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Resultatet från de valda artiklarna utmynnade i fem kategorier: Attityder kring hepatit C och intravenöst drogmissbruk, attityder kring säkerhetsföreskrifter och hygienrutiner, positiva/negativa attityder, attityder som handlar om rädsla för att bli smittad och diskriminerande attityder. Fler studier med kvalitativ metodansats är önskvärt för att ge djupare förståelse för sjuksköterskors attityder samt kvantitativa studier för att visa att diskriminerande beteenden mot hepatit C patienter finns. / Hepatitis C is a relatively new and common chronic infection and approximately 170 million people worldwide are affected. The purpose of this literature review was to investigate nurses’ attitudes towards hepatitis C infected patients. Based on a systematic approach that followed Goodman’s seven-steps a literature review was done. After the literature search in the databases PubMed, CINAHL, PsychInfo and SweMed + a total of 10 scientific articles was elected; both qualitative and quantitative articles were included. The results from the selected articles lead to five different categories: Attitudes about hepatitis C and intravenous drug use, attitudes about safety and hygiene procedures, positive/negative attitudes, attitudes about fear of becoming infected and discriminatory attitudes. Further studies with a qualitative method are wanted to give a deeper understanding of nurses attitudes and quantitative studies are wanted in order to show that discriminatory behaviours towards hepatitis C patients exist.

Bakgrund: HCV smittar genom användning av kontaminerade medicinska verktyg, genom okontrollerade blodprodukter och även sexuellt. En akut HCV-infektion kräver ingen behandling, men däremot bör den kroniska infektionen behandlas med direktverkande antivirala medel. Hepatit C anses vara en stigmatiserad sjukdom eftersom den främst sprids genom ett intravenöst narkotikamissbruk. Sjuksköterskans ansvar är att erbjuda stöd och utbildning till HCV-infekterade patienter under sjukdoms- och behandlingsprocessen. Syfte: Syftet var att beskriva vuxnas upplevelser av att leva med HCV. Metod: En litteraturöversikt med en induktiv ansats. Baserat på 14 stycken vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Resultat: Resultatet lyfter fram upplevelserna hos patienter med en HCV. Detta presenteras i form av fem subteman, som formade två huvudteman: påverkan på det vardagliga livet, samt utanförskap och isolering. Slutsats: Vuxna med hepatit C upplever en negativ påverkan på den sociala gemenskapen och vårdupplevelsen. En ökad kunskap, tillräcklig information som erbjuds och förändringar i vården kan bidra till ett mer individanpassat bemötande. Genom att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal reflekterar över olika värderingar dem bär på gällande diagnosen och den vård som erbjuds, kan detta utforma positiva vårdrelationer, men även underlätta för individen.

Around 130-150 million people are chronically infected with hepatitis C-virus today. Personal suffering and great societal costs aside, this also causes around 400 000 deaths every year due to complications. Earlier treatments with pegylated interferon and ribavirin were both ineffective and had a lot of side effects, but in recent years new treatments using direct-acting antivirals that are both more effective and has less side effects have been introduced. The downside with these are that their effectiveness depends on which HCV genotype the patient has, which requires costly and time consuming pre-treatment examinations before treatment can begin. This paper investigates clinical studies in which the effectiveness and side effects of a new combination of drugs containing sofosbuvir and velpatasvir is tested. The studies where found through PubMed, and they are what the usage of these drugs in health care is based on. The studies show that the combination of sofosbuvir and velpatasvir is effective, measured by sustained virological response, against all HCV genotypes irrespective of if the patient has a compensated or decompensated cirrhosis, or if the patient has had a previously failed treatment. The patients with decompensated cirrhosis also had an early improvement in liver function, but it is too early to say if the improvement is long lasting. The treatment also gave less side effects compared to pegylated interferon and ribavirin. The combination of sofosbuvir and velpatasvir was also shown to have a good effect amongst patients where resistance associated variants of NS5A and NS5B where found. The conclusion is that the combination of sofosbuvir and velpatasvir is an effective, but also at the moment expensive, treatment for HCV independent of genotype.