Bakgrund: Tusentals barn utsätts varje år för misshandel, år 2009 anmäldes 11000 misshandelsbrott mot barn i Sverige. Misshandeln yttrar sig fysiskt och psykiskt på dessa barn. Orsaker till misshandel kan vara aggressivitet hos föräldern, ”fel” kön av barnen, ekonomiska och karriärmässiga problem etc. Barnen berättar inte om misshandeln som pågår hemma bland annat på grund av hot om straff om barnen erkänner misshandeln. Syfte: Att beskriva signaler som förekommer vid barnmisshandel, samt utsatta barns upplevelser, för att synliggöra kunskap som sjuksköterskan behöver för att uppmärksamma misshandeln. Metod: En autobiografisk studie som baseras på sex självbiografier. Studien är av kvalitativ ansats. Kunskap inhämtades från barnens egna upplevelser, handlande och tankar. Biografierna kvalitetsgranskades enligt Fribergs (2006) kvalitetsgranskning. Resultat: De tre teman som framkom var: den vuxnes beteende, barnens beteende och rop på hjälp. Resultatet visade att barnen upplevde att de inte hade makt över sitt eget liv, att de nonchalerades av vårdpersonal och inte fick komma till tals. Mängder av signaler om barnmisshandel förmedlades till vårdpersonal och måste tas på allvar. Slutsats: Vården måste kommunicera med barnet som är expert på sin egen situation för att upptäcka eventuell misshandel. Att kunna fråga ut den utsatte om misshandel kan locka fram ett medgivande om att detta pågår.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn upplever inflytande i förskolans verksamhet. Fokus kommer att ligga vid barns upplevelser av de vuxnas betydelse för deras inflytande, när barn upplever att de får inflytande, vilka erfarenheter barn har av att göra val men också vad barn vill få inflytande över eller bestämma. Genom intervjuer med sex barn kommer några barns upplevelser av inflytande att synliggöras. Barnen som deltar i studien är 4-5 år. Undersökningen har en fenomenologisk utgångspunkt och intresserar sig därför för barnens enskilda upplevelser kring sitt inflytande.  I vår studie blir det synligt att barn har upplevelser av inflytande inom förskolan. Barnen upplever att de vuxna har en betydande roll för vilka möjligheter till inflytande de får. I resultatet menar barn att vuxna både kan begränsa men även möjliggöra aktiviteter. Det är i leken som barnen upplever att de har inflytande då de vistas på förskolan. De deltagande barnen i denna studie har erfarenhet av två olika former av val på förskolan, där ena valmetoden är mer organiserad och styrd medan den andra valmetoden är mer fri då barnen får möjlighet att utifrån sig själva säga vad den vill göra eller leka. Slutligen så visar vårt resultat att alla utom ett barn uttrycker att det tycker om att få inflytande då de menar att det är roligt och att de blir glada av att få bestämma. Ett barn menar att det ibland kan vara skönt att inte behöva bestämma för att den tycker om att vara tyst. Samtliga barn har tankar kring vad de skulle göra eller vilja ha om de fick bestämma. Resultatet synliggör sex barns upplevelser av inflytande och synliggör barnet i den rådande komplexiteten med barns inflytande på förskolan.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett hälsoproblem som ökar i samhället. Med hög kroppsvikt följer risker för fysiska och psykiska besvär. Enligt tidigare forskning är barn ofta medvetna om sin vikt, men det finns tendenser att barn med en för hög vikt förbiser det problematiska med detta. Familjen har en viktig funktion för att barnet ska nå en hälsosam livsstil och vikt.  Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att leva med övervikt eller fetma.  Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats , som har analyserats med en manifest innehållsanalys.  Resultat: Tre kategorier identifierades. Sociala konsekvenser och normer beskriver hur barn som på grund av sin vikt inte passade normen påverkades av att de ville passa in. Många av barnen hade upplevt mobbning. Upplevelsen av den egna kroppen skilde sig åt hos barn i olika åldrar och påverkades av både självkännedomen och andra människors åsikter. Att lyckas med förändring beskriver vilket sorts stöd och motivation barnen behövde för att lyckas med viktnedgång.  Slutsats: Att leva med övervikt eller fetma är en individuell upplevelse för varje barn. Gemensamt är att barn påverkas fysiskt och psykiskt av en för hög vikt och det är viktigt för sjuksköterskan att kunna bemöta dessa barn. Vidare forskning behövs för att optimera bemötandet och den framtida hälsan hos barn som lever med övervikt eller fetma.

Syftet med studien är att ta del av barns upplevelser av förskolans inomhusmiljö. Efteranalys av insamlad empiri besvaras frågeställningarna hur upplever barn förskolans olika utrymmen och hur upplever barn förskolans olika material. För att kunna ta del av barns upplevelser används ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv som teoretiskt ramverk och rundturer som metod. Under rundturerna samtalar vi med barnen om hur de upplever förskolans inomhusmiljö och de tar kort på det de finner intressant. Bilderna ligger sedan till grund för ytterligare samtal. En bild på tre smileys som visar olika känslouttryck används som verktyg för oss och stöd för barnen att uttrycka sina upplevelser. Resultatet visar hur olika begränsningar såsom förskolans regler och materialets tillgänglighet upplevs av barnen. Vidare beskriver barnen sina upplevelser av hur bristande och ofullständigt material kan resultera i konflikter. Vi får även en förståelse för hur barn kan uppleva förskolans miljö på olika sätt beroende på den individuella livsvärldens tolkningar. Barnens egenskapade material upplevs som genomgående positivt. När vi genom att träda in i barnens livsvärldar tar reda på barns upplevelser av förskolans inomhusmiljö kan vi använda kunskaperna för att utveckla förskolans utbildning.

Studier visar att ett stort antal patienter som vårdas inom psykiatrin har minderåriga barn och att flertalet lever tillsammans med barnen. Dessa barn lever med fler stressfaktorer och har förhöjd risk att drabbas av psykisk ohälsa. Många studier beskriver barns upplevelser utifrån föräldrars eller andra vuxnas perspektiv, men få studier har gjorts där barnen själva får möjlighet att beskriva deras livsvärld. Syftet med studien är att belysa barns upplevelser av att leva med en förälder som har psykisk ohälsa. Metoden är en litteraturstudie baserat på analysen av sex vetenskapliga kvalitativa artiklar vilka samtliga utgår från barnens perspektiv. Resultatet presenteras i form av huvudteman och underteman och styrks med citat för att belysa barnens upplevelser. Av resultatet framgår att förutom känslor av skam, skuld och oro upplever barnen att de står utan förståelse för förälderns psykiska ohälsa, inte blir sedda och ses som annorlunda. Barnen känner ambivalens inför förälderns ohälsa vilket tolkas med att barnen för en kamp mellan att vilja vara nära och delaktig i förälderns vård, och att skapa självständighet där barnet inte blir associerat med förälderns ohälsa. Barnen upplever avsaknad av information, längtan efter kontakt med vuxna och uttrycker ett behov av att få tala med professionella vårdare angående förälderns ohälsa. Sjuksköterskan har till uppgift att uppmärksamma, bemöta och informera närstående, såväl vuxna som barn. När dessa barn inte bemöts och bekräftas utsätts de för ett vårdlidande. Genom att ta del av barnens egna upplevelser kan vårdlidande undvikas och öka barnens upplevelser av välbefinnande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Denna studie har som syfte att beskriva hur några barn upplever leken i skogen och att belysa ett antal lärares föreställningar kring barns lek i skogen. Studiens karaktär är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har använts som angreppssätt. Därigenom har två lärare och sex barn intervjuats kring lek, relationer och lekmiljöer i skogen. Resultaten vittnar om att lärarnas kartläggning av barnens lekmiljöer, relationer och lek i skogen visade sig i övergripande drag vara förenliga med barnens egna utsagor. Likaså kunde skriftliga källor i många fall ge en överensstämmande skildring av området. Både barnens och lärarnas utsagor påvisar att det finns etablerade platser i skogen som barnen kontinuerligt återkommer till. Dessa favoritplatser sammankopplades vanligen med speciella lekar och lekkamrater. Vidare har miljöns utformning en betydelsefull roll gällande hur barns lek och relationer utvecklas. Om barn tilldelas en rik miljö som inspirerar barns lek skapas tillfällen för positiv samvaro, interaktion och kreativitet. Skogen som lekarena är en miljö, vilken kan erbjuda dessa förmåner. Vägvisaren för hur miljön ska utformas är emellertid barnen, vilkas tankar och upplevelser om sin miljö aldrig får falla i glömska.</p>

<p>Statistik har visat att växelvis boende har blivit en alltmer vanlig boendeform för barn efter att föräldrar har separerat. Det är viktigt att klarlägga detta område för både socialarbetare, föräldrar och andra vuxna individer som kommer i kontakt med barn i vårt samhälle. Syftet med studien har varit att fånga upp barns egna upplevelser av växelvis boende och belysa olika konsekvenser med boendeformen. Studien bygger på tre kvalitativa intervjuer som har analyserats och jämförts med tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkterna som använts under intervjuerna såväl som vid analysprocessen, är begrepp ur kristeori samt 1-2 §§ och portalparagrafen 2a § ur Föräldrabalken. Resultatet av studien visade främst att samtliga respondenter upplever stress med växelvis boende och att det var sällan barnen fick komma till tals själva om sin livssituation. Studien har även konstaterat att respondenterna upplevde fler negativa än positiva konsekvenser med växelvis boende.       </p>

Denna studie har som syfte att beskriva hur några barn upplever leken i skogen och att belysa ett antal lärares föreställningar kring barns lek i skogen. Studiens karaktär är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har använts som angreppssätt. Därigenom har två lärare och sex barn intervjuats kring lek, relationer och lekmiljöer i skogen. Resultaten vittnar om att lärarnas kartläggning av barnens lekmiljöer, relationer och lek i skogen visade sig i övergripande drag vara förenliga med barnens egna utsagor. Likaså kunde skriftliga källor i många fall ge en överensstämmande skildring av området. Både barnens och lärarnas utsagor påvisar att det finns etablerade platser i skogen som barnen kontinuerligt återkommer till. Dessa favoritplatser sammankopplades vanligen med speciella lekar och lekkamrater. Vidare har miljöns utformning en betydelsefull roll gällande hur barns lek och relationer utvecklas. Om barn tilldelas en rik miljö som inspirerar barns lek skapas tillfällen för positiv samvaro, interaktion och kreativitet. Skogen som lekarena är en miljö, vilken kan erbjuda dessa förmåner. Vägvisaren för hur miljön ska utformas är emellertid barnen, vilkas tankar och upplevelser om sin miljö aldrig får falla i glömska.

Statistik har visat att växelvis boende har blivit en alltmer vanlig boendeform för barn efter att föräldrar har separerat. Det är viktigt att klarlägga detta område för både socialarbetare, föräldrar och andra vuxna individer som kommer i kontakt med barn i vårt samhälle. Syftet med studien har varit att fånga upp barns egna upplevelser av växelvis boende och belysa olika konsekvenser med boendeformen. Studien bygger på tre kvalitativa intervjuer som har analyserats och jämförts med tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkterna som använts under intervjuerna såväl som vid analysprocessen, är begrepp ur kristeori samt 1-2 §§ och portalparagrafen 2a § ur Föräldrabalken. Resultatet av studien visade främst att samtliga respondenter upplever stress med växelvis boende och att det var sällan barnen fick komma till tals själva om sin livssituation. Studien har även konstaterat att respondenterna upplevde fler negativa än positiva konsekvenser med växelvis boende.

No description available.