Ett av förskolans viktigaste uppdrag är att skapa trygga lärandemiljöer för barn. Förskolans inomhusmiljö ska vara anpassad till barnens individuella behov och inbjuda till såväl lek och aktivitet som stimulans och lust att utforska.Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas uppfattningar om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse för den pedagogiska verksamheten. De frågor som ligger till grund för min studie är: Vilka uppfattningar har pedagogerna om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse? Vilka uppfattningar har pedagogerna kring utformningen av förskolans inomhusmiljö? Vilka uppfattningar har pedagogerna om materialet på förskolan?För att finna svar på frågorna används en kvalitativ datainsamlingsmetod. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med pedagoger som är verksamma inom förskolan. Resultatet från de kvalitativa intervjuerna visar att pedagogernas uppfattningar är att förskolans inomhusmiljö är viktig eftersom barn och pedagoger vistas i den varje dag. Pedagogerna uppfattar förskolans inomhusmiljö som en förutsättning till aktivitet.Enligt pedagogernas uppfattningar kan inomhusmiljön vara såväl tillåtande som begränsande. Pedagogerna uppfattar inomhusmiljön som den tredje pedagogen. Enligt pedagogernas uppfattningar skapar inomhusmiljön gemenskap mellan barnen och kan påverka barnen att ingå i särskilda gruppkonstellationer. Inomhusmiljön är enligt pedagogerna oerhört viktig för förskolans pedagogiska verksamhet då den ligger till grund för kommunikation, inlärning, socialt samspel och rutiner. Förskolans inomhusmiljö ska enlig

Syftet med denna studie är att undersöka barns delaktighet och inflytande över den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Det som undersöks i studien är vilket utrymme barnen ges för delaktighet och inflytande i planering, beslutstagande och utformande av förskolans fysiska inomhusmiljö, samt hur förskollärarna själva uppfattar barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö. Studien bygger på en fenomenografisk kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där utgångspunkten är det interaktionistiska och fenomenologiska perspektivet.Resultatet i studien visar på att grundläggande begrepp för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö ärnärvarande och lyhördhet, föränderlig verksamhet, samt tillåtande och tillgänglighet. Resultatet visar också på att förskollärarna upplever en rädsla över att ge barnen för lite delaktighet och inflytande över förskolans fysiska inomhusmiljö.

Syftet med studien är att ta del av barns upplevelser av förskolans inomhusmiljö. Efteranalys av insamlad empiri besvaras frågeställningarna hur upplever barn förskolans olika utrymmen och hur upplever barn förskolans olika material. För att kunna ta del av barns upplevelser används ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv som teoretiskt ramverk och rundturer som metod. Under rundturerna samtalar vi med barnen om hur de upplever förskolans inomhusmiljö och de tar kort på det de finner intressant. Bilderna ligger sedan till grund för ytterligare samtal. En bild på tre smileys som visar olika känslouttryck används som verktyg för oss och stöd för barnen att uttrycka sina upplevelser. Resultatet visar hur olika begränsningar såsom förskolans regler och materialets tillgänglighet upplevs av barnen. Vidare beskriver barnen sina upplevelser av hur bristande och ofullständigt material kan resultera i konflikter. Vi får även en förståelse för hur barn kan uppleva förskolans miljö på olika sätt beroende på den individuella livsvärldens tolkningar. Barnens egenskapade material upplevs som genomgående positivt. När vi genom att träda in i barnens livsvärldar tar reda på barns upplevelser av förskolans inomhusmiljö kan vi använda kunskaperna för att utveckla förskolans utbildning.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares beskrivningar om materialets betydelse i förskolans inomhusmiljö. Studien är kvalitativ där samtalspromenader har genomförts med fem olika förskollärare på fem olika avdelningar. Eftersom studien intresserar sig för materialets betydelse i förskolans inomhusmiljö har vi inspirerats av Karen Barads teori agentisk realism, som fokuserar på det ömsesidiga samspelet mellan materialen och människor. I resultatet framkommer det att kuddar får olika betydelser för barnen. När kuddarna placerades på en samlingsmatta satt barnen på kuddar men när kuddarna placerades på en bänk så fick kuddarna en annan betydelse, barnen satt inte på kuddarna och använde inte kuddarna över huvud taget. Det framkom även att böcker placeras i ett lågt fönster och högt upp i en hylla. Böckerna får olika betydelser beroende på böckernas placering, placeringen påverkar även de två barngrupperna att hantera böckerna olika. Resultatet visar en variation för hur ett material kan introduceras i förskolans inomhusmiljö, som exempelvis genom att introducera verbalt för hur hanteringen av ett material. Men också genom att introducera material i lådor visuellt, genom att bilder placeras på lådornas utsidor för att redogöra för vilket material som finns att tillgå. Materialet blev därmed synligare och lockade barnen till lek.

Studien synliggör några förskollärares förhållningssätt till fysisk aktivitet i inomhusmiljön samt villkor i inomhusmiljön som möjliggör eller begränsar barns fysiska aktivitet. Tidigare forskning visar att förskolans miljö begränsar den fysiska aktiviteten och att förskollärares förhållningssätt är en bidragande faktor till att barn är fysiskt aktiva. Studien kan bidra till fördjupad förståelse som kan inspirera till fortsatt arbete i förskolan med fysisk aktivitet i inomhusmiljön.   För att samla in resultat till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Förskollärarnas svar kategoriseras upp för att belysa gemensamma uppfattningar om förskollärares förhållningssätt och villkor som främjar eller begränsar fysisk aktivitet i inomhusmiljön. Resultatet visar att förskollärares kunskap om fysisk aktivitet är viktig för att främja barns möjligheter. Vidare visar resultatet att en gemensam grundsyn i arbetslaget och en tydlig kommunikation är villkor som också bidrar till ökade möjligheter för barns fysiska aktivitet i inomhusmiljön. Ljudnivå, stora barngrupper och liten yta i inomhusmiljön är villkor som förskollärarna upplever begränsar möjligheten att erbjuda fysisk aktivitet. Studien visar att förskollärare erbjuder barn få tillfällen i veckan med planerad fysisk aktivitet i inomhusmiljön men att den spontana fysiska aktiviteten sker dagligen i de flesta fall.

Barns delaktighet och inflytande är en viktig del av förskolans samhällsuppdrag. Syftet med den här studien var att undersöka yngre barn förutsättningar till delaktighet och inflytande i förskolans inomhusmiljöer. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och data samlades in med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer med förskollärare på två olika förskolor. Studiens resultat har analyserats utifrån Eleanor Gibsons teori om affordance samt utifrån barns perspektiv och barnperspektivet. Resultatet visar att barnen fick delaktighet och inflytande när de kunde nå materialen själva, när rum var tillgängliga för barnen och när de tilläts att använda material och fick utveckla sina lekar fritt. Resultatet visade också att barnens delaktighet och inflytande var beroende av förskolepersonalens förhållningssätt och vad de tillät barnen att göra, samt förskolepersonalens förmåga att tolka och analysera vad barnen visade intresse för och ville. Slutsatser utifrån studien är att om barnen ska få delaktighet och inflytande i förskolan behöver förskolepersonalen ge barnen frihet i miljön samt tillgång till rummen och till ett varierat material. Ytterligare en slutsats är att yngre barn i förskolan är beroende av förskolepersonalens förmåga att kunna inta ett barnperspektiv och kunna synliggöra barns perspektiv.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka förhållningsätt förskollärare har till användningen av inomhusmiljön i den fria leken och hur det möjliggör och begränsar barns möjligheter till grovmotoriska rörelser. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare samt observationer av inomhusmiljön och förskollärarens agerande. Studien utgår och har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framkommer det att de uppsatta reglerna och förskollärarnas didaktiska ställningstaganden påverkar barnens möjligheter till utveckling av grovmotoriska rörelser. I resultatet framkommer det även att miljöns utformning påverkas av, både de förskollärarna kan styra över och hur förskolan är byggd. Avslutningsvis beror barnens möjligheter till grovmotorisk utveckling i hög grad på förskollärarnas inställning till fysisk aktivitet inomhus.