I denna studie framhåller vi barns inflytande inom populärkulturen och om ett interkulturellt arbetssätt används. Frågeställningarna som vi ställt oss är: Är förskolebarns intresse för populärkultur etablerat i förskolans verksamhet? Används ett interkulturellt arbetssätt i förskolan kommer vi också ha en frågeställning om.Metoden som vi använt oss av är barnobservationer och intervjuer av förskollärare. Dessa metoder valde vi för att få en mer övergripande blick hur populärkulturen kan utspelas och hur man arbetar ur ett interkulturellt perspektiv.Vårt insamlade material analyseras utifrån Säljö och Vygotskij tankar angående det sociokulturella perspektivet samt Deweys tankar om den progressiva pedagogiken. Vårt insamlade material ställer vi i relation till tidigare forskning, vilket vi belyser i vårt arbete.Våra frågeställningar besvarar vi med hjälp av vårt insamlade material och belyser våra slutsatser och vi för en diskussion angående vår studie. En slutsats som vi kommit fram till är att vi kan se att i de förskolor vi valt att observera och förskollärarna som vi intervjuat, är det endast en förskollärare och en avdelnings observation som belyser det interkulturella perspektivet. Ett förslag till fortsatt läsning inom populärkultur och interkulturellt perspektiv synliggörs. / In this study, we emphasize children's influence in popular culture and an intercultural approach is used. The questions that we asked ourselves is: Is the preschool children's interest in popular culture established in preschool? Used an intercultural approach in kindergarten, we also have a question about.The method we used is child observations and interviews of preschool teachers. These methods we chose to get a more comprehensive look how popular culture can be played out and how to work from an intercultural perspective.Our collected materials are analyzed from Säljö and Vygotsky's ideas on the socio-cultural perspective and Dewey's thoughts on the progressive pedagogy. Our collected materials we make in relation to previous research, which we highlight in our work.Our questions we answer with the help of our collected materials and illustrates our conclusions and we for a discussion regarding our study. One conclusion we come to is that we can see that in the nursery we have chosen to observe and preschool teachers we interviewed, only one preschool teacher and a departmental observation that highlights the intercultural perspective. A proposal for further reading in the popular culture and intercultural perspective visible.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares beskrivningar om materialets betydelse i förskolans inomhusmiljö. Studien är kvalitativ där samtalspromenader har genomförts med fem olika förskollärare på fem olika avdelningar. Eftersom studien intresserar sig för materialets betydelse i förskolans inomhusmiljö har vi inspirerats av Karen Barads teori agentisk realism, som fokuserar på det ömsesidiga samspelet mellan materialen och människor. I resultatet framkommer det att kuddar får olika betydelser för barnen. När kuddarna placerades på en samlingsmatta satt barnen på kuddar men när kuddarna placerades på en bänk så fick kuddarna en annan betydelse, barnen satt inte på kuddarna och använde inte kuddarna över huvud taget. Det framkom även att böcker placeras i ett lågt fönster och högt upp i en hylla. Böckerna får olika betydelser beroende på böckernas placering, placeringen påverkar även de två barngrupperna att hantera böckerna olika. Resultatet visar en variation för hur ett material kan introduceras i förskolans inomhusmiljö, som exempelvis genom att introducera verbalt för hur hanteringen av ett material. Men också genom att introducera material i lådor visuellt, genom att bilder placeras på lådornas utsidor för att redogöra för vilket material som finns att tillgå. Materialet blev därmed synligare och lockade barnen till lek.

Skolinspektionen skriver i en rapport från 2017 att deras granskning visar att pedagoger sällan är närvarande i barns bygg- och konstruktionslekar och att de sällan bidrar med samtal och utmanande frågor som hjälper barnen att utveckla sina förmågor inom bygg och konstruktion. I förskolans läroplan (Skolverket 2018, s.6) står det att de vuxnas förhållningssätt påverkar barnens förståelse och att vuxna är viktiga förebilder. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare uppmärksammar samt utvecklar barns bygg- och konstruktionslek i förskolans verksamhet. För att besvara studiens syfte valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sex verksamma förskollärare i två olika kommuner. Resultatet av studien visar att de intervjuade förskollärarna medvetet arbetar och eftersträvar en närvarenhet i barns bygg- och konstruktionslek. Resultatet visar även att materialet spelar en stor och viktig roll och att bygg-och konstruktionslek erbjuder stora undervisningsmöjligheter, inte bara när det kommer till att sammanfoga material. Genom bygg- och konstruktionslek i förskolan utvecklar barnen kunskaper inte enbart om materialets stabilitet och hur det kan sammanfogas utan de utvecklar även socialt samspel, respekt, turtagning, språkkunskaper och matematik. Resultatet analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv. Återkommande begrepp i resultatet är att stötta och utmana. Dessa begrepp kunde vi relatera till det sociokulturella perspektivet om lärande i samspel och begreppen scaffolding och den proximala utvecklingszonen.