<p>Fler och fler människor får tillgång till Internet och antalet Internetbanksanvändare ökar ständigt. Internet möjliggör en ny miljö för bankärenden som kan utnyttjas för att utveckla nya erbjudanden. När bankkunderna börjar utföra sina bankärenden via Internetbanken förändras bankernas sätt att kommunicera med kunden. Om tekniken används på rätt sätt förbättras företagets möjlighet att behålla kunder. Det finns dock en osäkerhet hos vissa kunder att använda Internetbanken och högre krav ställs på kunden att kunna utnyttja den nya tekniken.</p><p>Idag finns banker som erbjuder sina tjänster via både bankkontor och Internetbank, men även banker som enbart driver sin verksamhet genom Internetbank. I denna uppsats undersöks banker som har såväl bankkontor som tjänster genom Internetbank. Vi har valt att undersöka kundrelationen ur ett bankperspektiv för att beskriva hur banken har agerat efter införande av Internetbank. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Internetbanken har bidragit till att utveckla bankers erbjudande och analysera hur kundrelationerna har påverkats. Uppsatsen har genomförts genom att utföra kvalitativa intervjuer med bankpersonal som har erfarenhet och kunskap om kundrelationer och Internetbanken. Intervjuer har även gjorts på de olika bankernas kundtjänst för få en bättre uppfattning om hur kundtjänst och kassa har påverkats. Vi har valt att undersöka Nordea, SEB och Västmanlands Provinsbank. Samtliga banker är belägna i Västerås.</p><p>Resultatet av uppsatsen är att kommunikationen mellan kunden och banken har påverkats genom införandet av Internetbanken. Tidigare var mötet mellan kund och bankpersonal vanligare. Nu satsar bankerna på kundrådgivningsmöten där de har för avsikt att bygga upp ett förtroende för kunden genom god service. Internetbanken har även medfört att kunderna till stor del kan uträtta många bankärenden själva, vilket gör att kunderna mer sällan behöver besöka sitt lokala kontor.</p>

<p>Syftet med artikel var att beskriva och analysera hur den sociala och pedagogiska praktiken PatientsLikeMe framställdes på onlinemötesplatsen <em>www.PatientLikeMe.com. </em>Utgångspunkten togs i de övergripande frågorna Hur är villkoren för deltagande presenterade? samt Hur är erbjudanden till användarna presenterade? Den teoretiska referensramen utgick från ett sociokulturellt perspektiv. Begreppen Medicine 2.0 och sociala objekt användes också för att tolka resultaten. Analysenheten utgjordes av text från <em>www.PatientsLikeMe.com</em> och metoden som användes var induktiv innehållsanalys med fokus på det latenta innehållet i texten. Innehållet på PLM bestod av både villkor och erbjudanden. Villkoren utgjordes av kategorierna Kunskapsdelning, Identifierbarhet, Visioner, Risk och Överenskommelse. De erbjudande som finns utgjordes av kategorierna Kommunikation, Kontroll, Lärande, Visualiseringar samt Samhällsutveckling. Baserat på dessa kategorier och texten som helhet växte följande tema fram; PLM framställdes som en onlinepraktik för kunskapsgenerering som innehöll dilemman.</p>

Syftet med artikel var att beskriva och analysera hur den sociala och pedagogiska praktiken PatientsLikeMe framställdes på onlinemötesplatsen www.PatientLikeMe.com. Utgångspunkten togs i de övergripande frågorna Hur är villkoren för deltagande presenterade? samt Hur är erbjudanden till användarna presenterade? Den teoretiska referensramen utgick från ett sociokulturellt perspektiv. Begreppen Medicine 2.0 och sociala objekt användes också för att tolka resultaten. Analysenheten utgjordes av text från www.PatientsLikeMe.com och metoden som användes var induktiv innehållsanalys med fokus på det latenta innehållet i texten. Innehållet på PLM bestod av både villkor och erbjudanden. Villkoren utgjordes av kategorierna Kunskapsdelning, Identifierbarhet, Visioner, Risk och Överenskommelse. De erbjudande som finns utgjordes av kategorierna Kommunikation, Kontroll, Lärande, Visualiseringar samt Samhällsutveckling. Baserat på dessa kategorier och texten som helhet växte följande tema fram; PLM framställdes som en onlinepraktik för kunskapsgenerering som innehöll dilemman.

Företag använder employer branding för att attrahera potentiella arbetssökande. Genom att erbjuda olika förmåner, som exempelvis utveckling och lärande, kan företagen locka till sig nya medarbetare. Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad de tio mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige, enligt Academic Work 2023, erbjuder för lärmöjligheter, genom att undersöka dessa arbetsgivares employer branding. Detta har undersökts genom att noggrant studera företagens webbsidor gällande deras erbjudande om lärmöjligheter. Studiens empiri har samlats in genom en kvalitativ tematisk textanalys, där texterna i denna studie som framkommer via företagens webbsidor är det som har analyserats. Efter att texterna, från webbsidorna, var insamlade kunde teman skapas, vilket sedan lade grunden för studiens frågeställningar. Stephen Billetts teori och definitioner av Per-Erik Ellström användes för att genomföra den tematiska textanalysen av företagens erbjudanden av lärmöjligheter på webbsidorna.  Studiens resultat visar att de tio mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige, enligt Academic Work 2023, erbjuder en rad olika lärmöjligheter i sin employer branding. Resultatet är indelat i fyra teman som på olika sätt beskriver företagens olika erbjudanden om lärmöjligheter via sin employer branding. Vad företagen erbjuder för lärmöjligheter är bland annat erbjudande om kurser, främjande lärandekulturer, testande av nya arbetsuppgifter och karriärutveckling. Webbsidorna betonar även, utöver sina erbjudanden om lärmöjligheter, att individen måste ta ansvar för sin utveckling och lärande. Studiens resultat bekräftar den tidigare forskningen gällande att “developmental value” är en väsentlig faktor för att attrahera nya arbetssökande i och med mängden av lärmöjligheter som erbjuds av respektive företag.  Förslag på vidare studier är att analysera om de “erbjudanden” som framkommer via företagens employer branding faktiskt stämmer överens med verkligheten. Framtida studier hade kunnat innefatta att intervjua medarbetare på företagen för att kontrollera om det som “sägs” erbjudas via employer branding på företagens webbsidor, faktiskt erbjuds. Det hade kunnat öppna upp studiens begränsade aspekt av att endast förhålla sig till “erbjudanden” via företagens webbsidor.

Examensarbetet har skrivits med utgångspunkt i ett välkänt traditionellt tillverkande företag, vilket producerar bulkprodukter. Bulkföretaget är en stor aktör på såväl den svenska som den internationella business-to-business marknaden. Långsiktig tillväxt genom ständiga förbättringar har under de senaste åren varit en viktig del för företagets affärsverksamhet. Förutom det faktum att ideligen sträva mot att bli bättre finns även andra bakomliggande orsaker till det ständiga förbättringsarbetet, bland annat att kompensera för en årlig reell sjunkande prisnivå på de produkter som bulkföretaget producerar. Förbättringsarbetet har tillämpats utifrån ett introvert kostnadseffektivt synsätt, vilket har gjort bulkföretaget till experter på att göra saker rätt. Det introverta synsättet fungerar om man endast är intresserad av att skapa kundtillfredsställelse genom att erbjuda ett så lågt pris som möjligt. En förändrad marknad har gjort detta synsätt uråldrigt och bulkföretaget bör nu därför tillämpa ett mer kundorienterat synsätt, för att även i framtiden kunna tillfredsställa kunden och dessutom vara mer konkurrenskraftig. Till skillnad från tidigare bör nu företagets affärsverksamhet syfta till att göra rätt saker istället för att göra saker rätt. För att lyckas med denna förändring krävs en ökad förståelse om kunden och vilka värden den vill skapa. Syftet med examensarbetet har således varit att utforska nya vägar för företag att differentiera sitt erbjudande till kund. På dagens marknad utsätts företag för tuffare konkurrens; produkter, prissättning och kostnadsnivå tenderar att skilja sig allt mindre mellan marknadens aktörer. Då bulkföretagets kärnprodukt är nästintill omöjlig att differentiera, finns det ett behov av att hitta nya vägar för att bidra till kundens värdeskapande process. Vägarna kommer trots dess olikhet sträva mot en och samma slutdestination; kunden. Den centrala delen i examensarbetet syftar därför till hur bulkföretaget kan gå tillväga för att lyckas nå kunden, tillfredsställa den och vidare arbeta för att skapa en stark relation med densamma. Bulkföretaget måste komma till insikt att de inte är bättre än sina egna kunder när det kommer till konkurrenskraft på marknaden, har kunden svårt att avyttra sina produkter kommer bulkföretaget stå inför samma problem. Allting handlar om att göra sin kund bättre och sträva efter värdeskapande processer. Bulkföretaget och kunden ska leva som i symbios med varandra och utvecklas tillsammans för att uppnå oupphörlig målmedveten emergens. Lyckas bulkföretaget med detta kommer konkurrensfördelar för såväl bulkföretaget som kunden att utvinnas. / This thesis has been written with a well-known traditional commodity manufacturer. The company is a major player in both the Swedish and the international business-to-business market. Creating long-term growth through continuous improvements has been an important part of its operation. Besides the fact that they continually strive to get better, one of the underlying reasons is an offset of annual fall in real prices for the products they produce. Over the years, work within continuous improvement has been very successful for the commodity manufacturer, but now a frustration can be distinguished, due to lower return. The objectives for this thesis has been to explore new avenues for a commodity manufacturer to differentiate its total offer. Today’s market has exposed commodities companies to cut-throat competition. Products, pricing and costs tend to differ less between market competitors and since is not possible to physically differentiate the core product, there is a need to find new ways for the company to create value for their customers. How a commodity manufacturer can reach the customer, satisfy and create stronger customer relationship, is a central part in this paper. The continuous work of improvement within the commodity manufacturer has over the years been of an introvert kind, which has made the manufacturer expert of doing things right. An introverted approach works if you only are interested in creating customer satisfaction by offering the lowest price possible. But changing market conditions has made this view ancient and the commodity manufacturer now needs to adopt a more customer-oriented approach to continue satisfying their customers. It´s must be about doing the right things instead of doing things right. To achieve this change a better understanding of the customers is required and what values they wants to create. The commodity manufacturer needs to realize that they are no better than their own customers when it comes to competitiveness, if the customer has difficulties selling their products the commodity manufacturer will have the same problem. It's all about making the customers better and to strive for value creation processes. The commodity manufacturer and the customer have to live in symbiosis to achieve recurrent purposeful emergence, leading to competitive advantages for both the commodity manufacturer and their customers.

Fler och fler människor får tillgång till Internet och antalet Internetbanksanvändare ökar ständigt. Internet möjliggör en ny miljö för bankärenden som kan utnyttjas för att utveckla nya erbjudanden. När bankkunderna börjar utföra sina bankärenden via Internetbanken förändras bankernas sätt att kommunicera med kunden. Om tekniken används på rätt sätt förbättras företagets möjlighet att behålla kunder. Det finns dock en osäkerhet hos vissa kunder att använda Internetbanken och högre krav ställs på kunden att kunna utnyttja den nya tekniken. Idag finns banker som erbjuder sina tjänster via både bankkontor och Internetbank, men även banker som enbart driver sin verksamhet genom Internetbank. I denna uppsats undersöks banker som har såväl bankkontor som tjänster genom Internetbank. Vi har valt att undersöka kundrelationen ur ett bankperspektiv för att beskriva hur banken har agerat efter införande av Internetbank. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Internetbanken har bidragit till att utveckla bankers erbjudande och analysera hur kundrelationerna har påverkats. Uppsatsen har genomförts genom att utföra kvalitativa intervjuer med bankpersonal som har erfarenhet och kunskap om kundrelationer och Internetbanken. Intervjuer har även gjorts på de olika bankernas kundtjänst för få en bättre uppfattning om hur kundtjänst och kassa har påverkats. Vi har valt att undersöka Nordea, SEB och Västmanlands Provinsbank. Samtliga banker är belägna i Västerås. Resultatet av uppsatsen är att kommunikationen mellan kunden och banken har påverkats genom införandet av Internetbanken. Tidigare var mötet mellan kund och bankpersonal vanligare. Nu satsar bankerna på kundrådgivningsmöten där de har för avsikt att bygga upp ett förtroende för kunden genom god service. Internetbanken har även medfört att kunderna till stor del kan uträtta många bankärenden själva, vilket gör att kunderna mer sällan behöver besöka sitt lokala kontor.

Syftet med denna studie har varit att titta på hallens fysiska miljö i en barngrupp med ett till treåringar, samt dialogen mellan barn och pedagogerna i hallmiljön. Vi har tittat på två olika förskolor i samma kommun och i samma åldersgrupp.Hallens miljö är inte alltid utformad efter barnen och deras behov. Dialogen bör fokusera på att hjälpa barnen i deras utveckling av självkompetens i enlighet med Sterns utvecklingspsykologiska teori gällande det kompetenta barnet och Vygotskijs sociokulturella teori.Vi har använt oss av deltagande observationer genom filminspelning och etnografiska studier för att synliggöra dialogerna och den pedagogiska miljöns inverkan på barnens självkompetens i hallen som ett gränsland.Vi har sett att dialogernas betydelse för en ökad självkompetens hos barnen är den viktigaste aspekten att ta tillvara på. När vi talar om dialoger, så syftar vi på dialogerna som sker mellan barn och pedagog, men även mellan pedagoger och föräldrar. För att barnen ska ges bäst möjliga förutsättning till en ökad självkompetens behövs tillit och lyhördhet för barnens erfarenheter, samt att ge barnen tid för att få uttrycka dessa, att våga släppa på kontrollen som vuxen och inta ett barnperspektiv.

Utevistelsen är högt värderad i Sverige och den svenska förskolan. I förskolans uppdrag ingår att det ska erbjudas miljöer som främjar utveckling och lärande. I studien beskrivs miljöer som, med pedagogers inblandning, syftar till att främja lek och lärande med begreppet lärmiljöer. Studiens intresse grundas i hur utevistelsen goda fördelar möter förutsättningarna i utformandet av utemiljön som lärmiljö. Syftet med studien är att undersöka hur förskolorna arbetar i, och med, sina utemiljöer. -                           Hur beskriver förskollärarna en bra utemiljö? -                           Hur beskriver förskollärarna utemiljöernas förutsättningar? -                           Hur beskriver förskollärarna nyttjandet av utemiljöerna?   Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat förskollärare för att få bredare kunskap om deras upplevelse av arbetet med utemiljön som lärmiljö och dess erbjudande till barnen. Resultatet visar på vikten av utemiljöns erbjudanden till barnen och hur dessa erbjudanden kan påverkas av årstider och planeringstid. Respondenterna ger uppslag för olika strategier och arbetssätt att använda i utemiljön för att skapa ett brett utbud och förändring i både lärmiljö och vidare undervisningsmiljö. Resultatet går även in på pedagogernas förhållningssätt i utemiljön, där betydande aspekter som tillåtande, närvarande och utmanande pedagoger berörs.

Marknadsföringsbegrepp har växt allt mer med tiden, lika väl som det har förgrenat sig ochutvecklats inom olika riktningar. Under utbildningens gång har vi läst en hel del ommarknadsföring och dess olika termer samt begrepp, men inte förrän det fjärde året, blev viverkligen fascinerade av själva ämnet One to One marketing.Undersökningens syfte är att studera hur tjänsteföretag tillämpar One to One marketing och påvilket sätt de inför perspektivet inom sina arbetsrutiner. De aspekter som vi har funnit mestintressanta att undersöka är hur tjänsteföretagen uppfattar One to One marketing och vilkalikheter samt skillnader det finns mellan teorin och empirin. Tjänsteföretagen som vi harintervjuat till vår uppsats är Reklambyrån Mecka, Nordea Private Banking och ICA Banken.Läsarna får en inblick i och kommer nära inpå tjänsteföretagens interna verksamhet.Konsumenter är den största anledningen till den goda lönsamhet som varje företag vill uppnå.Konsumenter är den drivande kraften bakom köpmarknaden och det gäller att lyckas få tag pådem som ger mest avkastning. Att vara kundorienterad och lyckas uppnå denna så kalladeskräddarsydda orienteringen, gentemot kunden, är ett av huvudmålen med One to One. Innanjust detta kan åstadkommas, finns det en hel del faktorer att ta hänsyn till, förbättra och införainom företagens system. Det hela går ut på att skapa en unik samt lärande relation mellanföretag och kund, just för att öka precisionen i marknadsföringen. Företaget låter kunden läraden, hur denne vill bli bemöt och vilka varor/tjänster den föredrar att konsumera och på vilketsätt. Fokus inom One to One marketing ligger på att erhålla kundandelar, framförmarknadsandelar.Undersökningen visar att One to One marketing används i praktiken men att företagen intebenämner det på samma sätt som litteraturen/här. Enligt våra respondenter definierasperspektivet på samma sätt, så som den fastställs inom teorin. När kundens behov blirtillfredställda, förblir kunden lojal företaget, något som leder till en långsiktig relation mellanföretaget och kunden. IT spelar en kritisk roll inom perspektivet och underlättar självaarbetsprocessen som även medför att företag kan skräddarsy individuella erbjudanden för sinakunder. / Uppsatsnivå: D

På den nuvarande klädmarknaden råder en hård konkurrens eftersom utbudet av varor och tjänster har ökat. Konsumentens förändrade beteende har lett till att företag måste sticka ut med hjälp av sitt erbjudande. Ett sätt att utmärka sig på marknaden är att arbeta med relationer och få kunden att vilja återvända på grund av butikens service. En kund som känner sig trygg i shoppingsituationen kan bli en viktig stamkund. Den traditionella mannen finner inget nöje i att shoppa och vill därför att processen ska gå så snabbt som möjligt. Det gäller för företag att skapa ett erbjudande som passar sin målgrupp och som lyckas på marknaden. Genom sin klädstil vill konsumenten spegla sin personlighet och sina värderingar, här spelar valet av varumärken in och därför har ”rätt” varumärke fått en mer betydande roll i köpprocessen. Den moderne mannens köpbeteende beskrivs inte i den litteratur vi använt för att få en bild av det manliga konsumentbeteendet. Vi blev därför nyfikna på hur yngre män handlar kläder och hur de upplever shopping som upplevelse. Med hjälp av problemdiskussionen kom vi fram till följande problemformuleringar och syfte. Vilka betydelsefulla delar ingår i konsumentbeteendet, när det gäller kläder, hos målgruppen män i åldern 18 till 27 år och hur ska erbjudandet utformas för att skapa en positiv bild hos vår valda målgrupp? Vårt syfte är att beskriva, undersöka och analysera den manliga konsumentens köpbeteende när det gäller kläder. Vi vill se vilka delar som är viktiga runt köpet och hur målgruppen önskar att erbjudandet ska se ut. Genom att vi utförde två marknadsundersökningar, enkät och fokusgrupp, och analyserade dem med hjälp av vår teoretiska referensram kom vi fram till följande slutsatser. Konsumenten är mån om att passa in i en social grupp samtidigt som de vill uttrycka personlighet och identitet. Butikens servicenivå avgör om målgruppen kommer tillbaka för ett nytt köp. Företaget ska få kunden att känna sig utvald och som att den tillhör kundkretsen. Trivsel och trevligt bemötande är alltså avgörande i konsumentbeteendet. On the current clothing market there is a tough competition because of the increased selection of goods and services. Changes in consumer behaviour have forced companies to extend with the help of their offer. One way to excel on the market is to work with customer relations and to get the customer to want to return because of the store’s service. A client who feels secure in the shopping situation could become a loyal customer. The traditional man does not find any pleasure in shopping and therefore wants the process to be as quick as possible. Companies have to create an offer that is suitable for their target group and can succeed in the market. Consumers like to reflect their personality and values through clothing. Because of this the choice of brands has become more important in the buying process.The modern man´s buying behaviour is not described in the literature we found to help get a clear picture of male consumer behaviour. We therefore became curious about how younger men shop for clothing and how they experience shopping as an experience. The problem discussion helped us to form the following problem formulations and purpose of our essay. What important parts are included in consumer behaviour, regarding clothes, in the target group men aged 18 to 27 years and how should the offer be designed to create a positive image of our chosen target audience? Our purpose is to describe, examine and analyze the male consumer buying habits when it comes to clothes. We want to find out which parts that is of importance for a purchase and how the target group wishes an offer to look like.Our market research included both a focus group and a survey. The result was analyzed with the help of our theoretical framework and we made following conclusions. The consumer is concerned about being part of a social group while he also wants to express identity and personality. The service level determines if the target group returns to a store. Our research showed that clients want to feel special and selected and as if they are part of the store´s clientele. Comfort and a pleasant approach from companies are crucial in male consumer behaviour. / Program: Butikschef, textil och mode