Nyckelord: kundklubbar, kundlojalitet, e-handel, relationsmarknadsföring Bakgrund: Kundklubbar inom e-handeln är ett relativt nytt begrepp om man bortser från de företag som bedriver handel i flera kanaler. Det kan förklara att få studier har genomförts som beskriver kundklubbar i renodlade e-handelsföretag i Sverige. Att studera konsumenternas syn på vad de anser vara viktiga faktorer för dem att bli medlemmar är ett sätt att bättre anpassa kundklubbarna efter konsumenternas önskemål. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva dagens kundklubbar inom e-handeln samt att undersöka vilka kritiska faktorer som lockar de svenska internetkunderna att bli medlemmar. Metod: En abduktiv forskningsmetod användes där intervjuer och enkäter varvades med teoretiska idéer. Fallföretaget Pixmania hjälpte till att få en förankring av verkligheten Teori: Referensramen innehåller teorier om e-handel, kundlojalitet, kundklubbar och relationsmarknadsföring. Empiri: Här presenterades information från en kontaktperson från Pixmania och en respondent som jobbar som konsult på ett CRM-företag. En enkät och tre telefonintervjuer gjordes med vanliga konsumenter som kontaktades via sociala medier. Analys: Analysen har genomförts genom att koppla samman teori med den empiriska delen för att på så sätt evaluera hur Pixmanias kundklubb och e-kundklubbar i allmänhet står sig. De kritiska faktorer som urskilts diskuteras också. Slutsats: Analysen utmynnar i att flera nyckelfaktorer har kunnat identifieras som alla har speciellt inflytande på kundens val att bli kundklubbsmedlemmar eller inte. De kritiska faktorer som identifierats är: information och kommunikation, incitament, nätverk, teknik, komplexa system, olika nivåer i kundklubben, inträdesavgift, tidsfördröjda förmåner samt konfidentialitet. Förslag till fortsatt forskning: Idéer till framtida forskning skulle kunna inrikta sig mot att studera e-kundklubbar inom specifika branscher mer ingående då köpfrekvensen inom olika branscher kan se olika ut. Nya typer av kundklubbssamarbeten är också något som borde undersökas vidare då det börjar dyka upp innovativa typer av bonussystem som exempelvis Refunder, fidMe, fidall, Google Wallet och Members.com, bara för att nämna några. Dessa är speciellt intressanta då det har visat sig att konsumenterna är medlemmar i ett stort antal kundklubbar och ibland har svårt att hålla reda på alla. Denna nya typ av kundklubbar med multikort och kombinerade belöningssystem låter konsumenten ha allt på samma ställe. Det skulle även vara intressant att studera om det finns skillnader i hur kunden ser på kundklubbar beroende på om det rör sig om lojala eller icke-lojala kunder. / Keywords: Loyalty program, customer loyalty, customer clubs, relationship marketing Context: The concept of loyalty programs in e-commerce is a fairly new if you do not include multi-channel companies. This may explain why few studies have been conducted that describes loyalty programs in pure e-commerce companies in Sweden. By studying consumer views on what they consider being important elements for them to become members is a way to better adjust loyalty programs to what consumers appreciate. Purpose: The aim of this paper is to describe the customer clubs of today within the e-business and evaluate what factors makes Swedish customers become members of a loyalty program. Method: An abductive reasoning was being used for this paper. Interviews and surveys were combined with theoretical ideas. Pixmania was used as the study’s case company. Theory: The theoretical framework for this paper was e-business, customer loyalty, customer clubs and relationship marketing. Empirical results: A presentation of information from a contact at Pixmania and from a CRM-consultant. One survey and three interviews over the phone were held with usual customers. Analysis: In this chapter theory and empirical information was linked together to evaluate how Pixmanias customer club and other e-loyalty programs are. Critical factors that are distinguished are also discussed. Conclusions: The analysis leads to the identification of a number of key factors, all with special influence on customer's choice to become a member or not of the loyalty program. The critical factors identified are: information and communication, incentives, network, technology, complex systems, different levels, entry fee, time-delayed benefits, and confidentiality. Suggestions for further research: New types of affiliate loyalty programs are entering the e-business scene such as Refunder, fidMe, Fidall, Google Wallet and Members.com, just to name a few. Further research of these would be interesting since it has been shown that consumers are members of a large number of different loyalty programs and sometimes have trouble keeping track of them. This new type of multicard reward systems allows the consumer to have everything in one place. Another interesting research would be to study if there is a relationship in consumer pereceptions of loyaly programs between loyal and non-loyal customers.

No description available.

Uppsatsen avser att undersöka, beskriva och analysera hur kvinnor och män upplever kvaliteten av ICAs kundklubb. Genom att studera detta kan företaget ICA få information om hur de ska ta hänsyn till genusperspektivet när de sätter samman och marknadsför kundklubbserbjudanden. Den genomförda studien bygger på en kvantitativ enkätundersökning som är besvarad av 50 stycken respondenter som är medlemmar i ICAs kundklubb.Studien visar att kvinnorna upplever en högre kvalitet av ICAs kundklubb än vad männen gör. Detta för att männen inte tar del av de förmåner som erbjuds från kundklubben i lika stor utsträckning som kvinnorna. Därför bör företaget anpassa utskicken beroende på om budskapen riktas till kvinnorna eller männen. Detta för att bättre lyckas behålla relationerna med kunderna under en längre tid.

Marknadsföringsbegrepp har växt allt mer med tiden, lika väl som det har förgrenat sig ochutvecklats inom olika riktningar. Under utbildningens gång har vi läst en hel del ommarknadsföring och dess olika termer samt begrepp, men inte förrän det fjärde året, blev viverkligen fascinerade av själva ämnet One to One marketing.Undersökningens syfte är att studera hur tjänsteföretag tillämpar One to One marketing och påvilket sätt de inför perspektivet inom sina arbetsrutiner. De aspekter som vi har funnit mestintressanta att undersöka är hur tjänsteföretagen uppfattar One to One marketing och vilkalikheter samt skillnader det finns mellan teorin och empirin. Tjänsteföretagen som vi harintervjuat till vår uppsats är Reklambyrån Mecka, Nordea Private Banking och ICA Banken.Läsarna får en inblick i och kommer nära inpå tjänsteföretagens interna verksamhet.Konsumenter är den största anledningen till den goda lönsamhet som varje företag vill uppnå.Konsumenter är den drivande kraften bakom köpmarknaden och det gäller att lyckas få tag pådem som ger mest avkastning. Att vara kundorienterad och lyckas uppnå denna så kalladeskräddarsydda orienteringen, gentemot kunden, är ett av huvudmålen med One to One. Innanjust detta kan åstadkommas, finns det en hel del faktorer att ta hänsyn till, förbättra och införainom företagens system. Det hela går ut på att skapa en unik samt lärande relation mellanföretag och kund, just för att öka precisionen i marknadsföringen. Företaget låter kunden läraden, hur denne vill bli bemöt och vilka varor/tjänster den föredrar att konsumera och på vilketsätt. Fokus inom One to One marketing ligger på att erhålla kundandelar, framförmarknadsandelar.Undersökningen visar att One to One marketing används i praktiken men att företagen intebenämner det på samma sätt som litteraturen/här. Enligt våra respondenter definierasperspektivet på samma sätt, så som den fastställs inom teorin. När kundens behov blirtillfredställda, förblir kunden lojal företaget, något som leder till en långsiktig relation mellanföretaget och kunden. IT spelar en kritisk roll inom perspektivet och underlättar självaarbetsprocessen som även medför att företag kan skräddarsy individuella erbjudanden för sinakunder. / Uppsatsnivå: D

<p>Varje dag använder sig miljontals svenskar av någon form av medlems- eller kundklubbskort när de handlar i butik, kontaktar en kundtjäst eller loggar in på ett företags hemsida. Motiven till detta kan förstås vara olika - det kan vara smidigt, lönsamt eller nödvändigt för att överhuvudtaget få den hjälp och service man önskar. För företagen är denna registrering å andra sidan ett effektivt sätt att samla information om sina kunder som ett led i deras lojalitetsskapande arbete mot kund. Tidigare, internationella studier av CRM visar dock på att företagen inte utnyttjar den information de har om kunder för att verkligen styra verksamheten.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera om detta är ett aktuellt problem även bland svenska företag genom en enkätundersökning riktad till CRM- och kundklubbsansvariga vid svenska företag. Denna undersökning har utarbetats utifrån Cuthbertsons tre kriterier för att avgöra om en organisation är kundorienterade eller ej.</p><p>Resultat visar att de flesta företag som deltog i studien inte använder informationen man samlar in från kunderna i någon större utsträckning. Däremot visar resulataten att företag med äldre kundklubbar samt med höga medlemsantal generellt är bättre på att sprida och använda den kunskap som kundklubben samlar in. Skälen till att kundinformation inte används i större utsträckning beror enligt vår analys på frånvaron av fungerande intern infrastrauktur för att sprida inhämtad kunddata, kundklubben har för få medlemmar och låg ålder vilket påverkar dess interna status samt att kundklubben främst betraktas som ett register för riktad marknadsföring snarare än som ett redskap för att styra företagens verksamhet i stort.</p>

Varje dag använder sig miljontals svenskar av någon form av medlems- eller kundklubbskort när de handlar i butik, kontaktar en kundtjäst eller loggar in på ett företags hemsida. Motiven till detta kan förstås vara olika - det kan vara smidigt, lönsamt eller nödvändigt för att överhuvudtaget få den hjälp och service man önskar. För företagen är denna registrering å andra sidan ett effektivt sätt att samla information om sina kunder som ett led i deras lojalitetsskapande arbete mot kund. Tidigare, internationella studier av CRM visar dock på att företagen inte utnyttjar den information de har om kunder för att verkligen styra verksamheten. Syftet med denna uppsats är att studera om detta är ett aktuellt problem även bland svenska företag genom en enkätundersökning riktad till CRM- och kundklubbsansvariga vid svenska företag. Denna undersökning har utarbetats utifrån Cuthbertsons tre kriterier för att avgöra om en organisation är kundorienterade eller ej. Resultat visar att de flesta företag som deltog i studien inte använder informationen man samlar in från kunderna i någon större utsträckning. Däremot visar resulataten att företag med äldre kundklubbar samt med höga medlemsantal generellt är bättre på att sprida och använda den kunskap som kundklubben samlar in. Skälen till att kundinformation inte används i större utsträckning beror enligt vår analys på frånvaron av fungerande intern infrastrauktur för att sprida inhämtad kunddata, kundklubben har för få medlemmar och låg ålder vilket påverkar dess interna status samt att kundklubben främst betraktas som ett register för riktad marknadsföring snarare än som ett redskap för att styra företagens verksamhet i stort.

Utifrån relationsmarknadsföringsperspektivet har vårdandet av relationen till kunder uppmärksammats inom marknaden för detaljhandel. Inom detta område är lojalitetsskapandet en viktig del och forskning visar tydligt på att företag som är verksamma offline respektive online arbetar med detta. Studiens syfte är att med hjälp av jämförelse och analys beskriva offline- och onlineföretags arbete med lojalitetsskapande och därmed bidra till ökad kunskap inom området. Detta leder till undersökningens frågeställning, vad finns det för skillnader mellan hur svenska online- och offlineföretag inom detaljhandeln arbetar för att få lojala kunder? För att ta reda på det har vi genomfört sju intervjuer med totalt sex anställda på två olika företag som dagligen arbetar med relationsmarknadsföring. Studien är även baserad på observationer av studieobjektens webbsidor, Facebook-, Instagram- och Youtubesidor samt företagens postala utskick. Detta för att kunna jämföra vad företagen säger att de gör med vad de faktiskt gör inom området relationsmarknadsföring, samt jämföra hur de olika företagen arbetar. De främsta teorier som denna studie baseras på handlar om hur kundklubbar hjälper företag att skapa lojala kunder. Utifrån dessa kundklubbar kan företag samla data om sina kunder för att kunna mäta denna lojalitet. Resultatet av intervjuerna och observationerna presenteras fristående från varandra. Vad gäller analysen är den indelad efter teorikapitlets presentation av teorier och modeller. Utifrån analysen har vi kunnat dra slutsatser som visar att det finns skillnader mellan företagen som beror på att de är verksamma offline respektive online. Det finns även vissa skillnader mellan företagen som inte beror på att företagen har olika syn på vad som gör kunderna lojala och vad de anser att lojalitet är. / The care of the relationship between a company and a customer has gotten attention from a relationship marketing point of view in the retail market. Customer loyalty is very important and a big part of reaching success for companies and research has shown that both offline and online companies work with this. The purpose of this study is that with a comparative study between an offline and an online company contribute to the knowledge about creating loyal customers. That leads us to the question of this paper, what are the differences between Swedish offline and online companies in the retail industry regarding loyalty creating? To answer this question this paper contains seven interviews with six employees at two different companies that on a daily basis work with relationship marketing. The study is also based on observations of the company’s communities, websites and paper mailings that are sent to the customers. This has been made to make it possible to compare what the companies say that they do to what they actually do. The theories that this paper is based on, is primarily regarding customer clubs and how these help companies building loyal customers. This Customer clubs is also a method for companies to gather information about the customers so that they can measure the customer loyalty. The result of the interviews and the observations is presented separately and the analysis is based on the theory chapter’s structure. In the analysis we have made some conclusions that shows the differences between offline and online companies and their work with customer loyalty. Some of the differences is based on that the companies doesn’t have the same view on what customer loyalty is and some differences is based on the fact that they act offline versus online.