Bakgrund: Tusentals barn utsätts varje år för misshandel, år 2009 anmäldes 11000 misshandelsbrott mot barn i Sverige. Misshandeln yttrar sig fysiskt och psykiskt på dessa barn. Orsaker till misshandel kan vara aggressivitet hos föräldern, ”fel” kön av barnen, ekonomiska och karriärmässiga problem etc. Barnen berättar inte om misshandeln som pågår hemma bland annat på grund av hot om straff om barnen erkänner misshandeln. Syfte: Att beskriva signaler som förekommer vid barnmisshandel, samt utsatta barns upplevelser, för att synliggöra kunskap som sjuksköterskan behöver för att uppmärksamma misshandeln. Metod: En autobiografisk studie som baseras på sex självbiografier. Studien är av kvalitativ ansats. Kunskap inhämtades från barnens egna upplevelser, handlande och tankar. Biografierna kvalitetsgranskades enligt Fribergs (2006) kvalitetsgranskning. Resultat: De tre teman som framkom var: den vuxnes beteende, barnens beteende och rop på hjälp. Resultatet visade att barnen upplevde att de inte hade makt över sitt eget liv, att de nonchalerades av vårdpersonal och inte fick komma till tals. Mängder av signaler om barnmisshandel förmedlades till vårdpersonal och måste tas på allvar. Slutsats: Vården måste kommunicera med barnet som är expert på sin egen situation för att upptäcka eventuell misshandel. Att kunna fråga ut den utsatte om misshandel kan locka fram ett medgivande om att detta pågår.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur litteraturen samt personer som arbetar med barn beskriver ärenden som innehåller en problembild som anknyter till Munchausen by proxy (MBP). MBP är en form av barnmisshandel där förövaren hittar på, framkallar eller överdriver symtom hos barnet. Materialet består av data från en litteraturstudie samt intervjuer med två personer. Metoden som använts för analys av materialet är meningskategorisering. Resultaten kopplades till de teoretiska begreppen anknytning och projektion. Studien visade att vissa beteenden hos föräldern är karaktäristiska då MBP förekommer. Det vanligast förekommande verkar vara förälderns benägenhet att söka vård för barnet samt den ihärdighet med vilken vården krävs. Vidare visar resultatet att samspelet mellan förälder och barn påverkas av att MBP förekommer. Förövaren kan agera som hon gör pga. bristande empati eller ilska. Barnets självuppfattning påverkas av samspelet mellan förälder och barn. Vissa orsaker till MBP kan relateras till föräldrarollen. Resultatet visar att framgångsrik behandling av förövare kräver ett erkännande av misshandeln. Resultatet visar på de starka känslor MBP väcker hos personer som arbetar med det. Det kan bero på föreställningar om förövarna som personalen har. Förövarna framställer sig som engagerade föräldrar och personalen känner sig lurad när MBP upptäcks.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur litteraturen samt personer som arbetar med barn beskriver ärenden som innehåller en problembild som anknyter till Munchausen by proxy (MBP). MBP är en form av barnmisshandel där förövaren hittar på, framkallar eller överdriver symtom hos barnet. Materialet består av data från en litteraturstudie samt intervjuer med två personer. Metoden som använts för analys av materialet är meningskategorisering. Resultaten kopplades till de teoretiska begreppen anknytning och projektion. Studien visade att vissa beteenden hos föräldern är karaktäristiska då MBP förekommer. Det vanligast förekommande verkar vara förälderns benägenhet att söka vård för barnet samt den ihärdighet med vilken vården krävs. Vidare visar resultatet att samspelet mellan förälder och barn påverkas av att MBP förekommer. Förövaren kan agera som hon gör pga. bristande empati eller ilska. Barnets självuppfattning påverkas av samspelet mellan förälder och barn. Vissa orsaker till MBP kan relateras till föräldrarollen. Resultatet visar att framgångsrik behandling av förövare kräver ett erkännande av misshandeln. Resultatet visar på de starka känslor MBP väcker hos personer som arbetar med det. Det kan bero på föreställningar om förövarna som personalen har. Förövarna framställer sig som engagerade föräldrar och personalen känner sig lurad när MBP upptäcks.

Barnmisshandel genom sjukvårdsinsatser (BMSI) innebär att ett barn blir utsatt för onödiga sjukvårdskontakter med olika undersökningar och behandlingar. Personen som definieras som förövare är vanligtvis den biologiska modern till barnet, men det kan även vara en annan person i barnets närhet. Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares erfarenhet av BMSI samt att undersöka hur samverkan mellan socialtjänst, polis, åklagare, barnläkare och barnpsykiatriker organiseras. Vidare undersöktes om socialsekreterare som jobbat med denna typen av fall kan urskilja specifika framgångsfaktorer i arbetet med BMSI. Frågeställningarna var: Vilka erfarenheter beskriver socialsekreterarna när det gäller BMSI? Hur organiseras samverkan mellan socialtjänst, polis, åklagare, barnläkare och barnpsykiatriker när det föreligger misstanke om BMSI? Vilka framgångsfaktorer anser socialsekreterare är viktiga i ärenden med misstanke om BMSI? För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes en kvalitativ intervju och 73 enkäter lämnades ut till en grupp för socionomer. Systemteori användes som teoretiskt perspektiv för analysen eftersom socialarbetare behöver se på barnets situation i och mellan dess omgivning. Resultatet av studien visar att det finns en hög risk för att BMSI inte anmäls till socialtjänsten samt en risk för att ärenden inte utreds som BMSI på grund av kunskapsbrist. Annan vårdnadshavare eller anhöriga var de som i lägst grad anmälde oro för ett utsatt barn trots att det kan antas att de som är närmast bör vara de som slår larm först. Slutsatserna som kunde dras utifrån resultatet var att samverkan och ökad kunskap var två viktiga framgångsfaktorer. / Medical child abuse (MCA) means that a child is exposed to unnecessary health contacts with various examinations and treatments. The person defined as the perpetrator is usually the biological mother of the child, but it may also be another person in the child's vicinity. The aim was to investigate social secretaries’ experience of MCA and to investigate how collaboration between social services, police, prosecutors, pediatricians and pediatric psychiatrists is organized. It was also investigated whether social secretaries who have worked with these types of cases can discern specific success factors in their work with MCA. The questions were: What experiences does the Social Secretaries describe regarding MCA? How is collaboration between social services, police, prosecutors, pediatricians and child psychiatrists organized when there is a suspicion of MCA? What success factors do social secretaries consider important in cases of suspicion of MCA? A qualitative interview was conducted, and 73 questionnaires were handed out to a group for social workers. System theory was used as a theoretical perspective for the analysis as social workers need to see the child's situation in and between its surroundings. The results of the study show that there is a high risk that MCA will not be reported to the social services and a risk that cases will not be investigated as MCA due to a lack of knowledge. Other custodians or relatives were those who reported the least concern for a vulnerable child, although it may be assumed that those closest to them should be the ones who ‘sound the alarm’ first. The conclusions drawn from the results were that collaboration and increased knowledge were two important success factors.

The Munchausen syndrome by proxy refers to a pathology characterized by physical and emotional abuse in which the simulation or production of symptoms is directed towards a child, which involves taking him or her to health treatments and unnecessary surgeries. The difficulties in the diagnosis of this form of abuse and the emotional aspects involved highlight the destructive effects in the infancy subjectivity due to the lack of loving capacity protecting and prioritizing the child demands. Psychoanalysis offers a differentiated view, comprehending that the mother attempts to elaborate her own psychic conflicts by the repetition of traumatic experience. There is a necessity of comprehension of the instinct destructivity presented in the maternal unconscious dynamics revealed in the modality of caring which is reflected in violence. / El Síndrome de Munchausen by proxy se refiere a una patología caracterizada por el abuso físico o emocional, en donde la simulación o producción de síntomas es direccionada al hijo, llevando a tratamientos de salud y cirugías innecesarios. Las dificultades diagnósticas de este tipo de abuso y los aspectos emocionales implicados llaman atención por los efectos destructivos en la subjetividad infantil, fruto de una falla en la capacidad de amar, proteger y priorizar las demandas del hijo. El Psicoanálisis ofrece una mirada que retrata un intento de elaboración de los propios conflictos psíquicos por la vía de la repetición de vivencias traumáticas. Así, se percibe la necesidad de una comprensión de la destrucción pulsional presente en la dinámica inconsciente materna revelada por esta modalidad de cuidado que se traduce en violencia.

Bakgrund: Denna studie uppmärksammar det komplexa fenomenet Münchhausen by proxy (MBP). MBP innebär att en förälder hittar på eller skapar sjukdomar hos sitt barn. Barnet får genomgå medicinska undersökningar, behandlingar och provtagningar. MBP har sedan början av 2000-talet inkluderats i den definition av barnmisshandel som ska vägleda arbetet med utsatta barn i Sverige. Problemformulering: Då MBP definieras som en form av fysisk barnmisshandel i SOU 2001:72, innebär detta ett delat samhällsansvar. Hälso-och sjukvården har enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017:30) ansvar för att utreda och behandla den fysiska vården av barnet medan socialtjänsten har ansvar för att utreda barnets skydd och behov. Socialnämnden har enligt socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) ansvar för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden, Socialnämnden ska även verka för att barn och unga får det skydd och stöd som de behöver. Det delade ansvaret för MBP-utsatta barn mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst kan leda till särskilda utmaningar för praktiken, då frågan ligger i skärningspunkten mellan olika politikområden, lagar och professionella verksamhetsområden. Utifrån den begränsade mängd forskning som finns i Sverige kring MBP, får policy i form av lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd, riktlinjer och handböcker stor betydelse för hur MBP hanteras i praktiken. Syfte: Syftet med denna studie är att med Sverige som empiriskt case undersöka hur fenomenet MBP konstrueras som problem i policy inom välfärdsområdet med inriktning på utsatta barn. Vidare är syftet med studien även att undersöka konstruktionen av MBP inom nationell och internationell forskning, för att se hur nationell policy förhåller sig till forskningsläget.  Metod och teori: I denna litteraturstudie med abduktiv ansats granskades internationell och nationell forskning, offentliga dokument från statliga myndigheter, statliga offentliga utredningar och riktlinjer för det sociala arbetet och hälso-och sjukvården i Sverige. Dessa har analyserats med utgångspunkt i teori om konstruktionen av sociala problem. Resultat: MBP har konstruerats som problem i olika stor omfattning inom forskning, hälso- och sjukvård samt socialt arbete. De riktlinjer och handböcker som idag finns för socialtjänstens arbete med barnavårdsutredningar är få men omfattande, dock finns inga riktlinjer som beskriver arbetet med MBP. I befintlig svensk lagstiftning går det inte att finna lagrum som uttryckligen nämner MBP. För hälso- och sjukvården i Sverige finns nationella riktlinjer och regionala vårdprogram för arbetet med barn som far illa, som berör MBP. Det finns lagstadgat ansvar för socialt arbete och hälso- och sjukvården vid barn som far illa (SoL och HSL), de två olika verksamhetsfälten har olika arbetssätt vilket gör att det gemensamma arbetet vid barnavårdsutredningar ibland kan bli problematiskt. Diskussion och slutsats: MBP har sedan början av 2000-talet upptäckts och definierats som en form av fysisk barnmisshandel i Sverige. Ansvariga verksamhetsfält och riktlinjer har formulerats kring MBP, dock främst inom hälso- och sjukvården. Eftersom det sociala arbetet inte har några riktlinjer eller förövarbeskrivningar om MBP finns inget organisatoriskt stöd för att socialarbetare ska kunna uppmärksamma fall av MBP. I studien har vi gjort ett försök till att synliggöra konstruktionen av MBP i svensk kontext idag som har resulterat i att vi sett ett tomrum och utvecklingsmöjligheter för det sociala arbetets riktlinjer gällande hur MBP idag konstrueras i dessa. / Background: This study addresses the complex phenomenon of Münchhausen by proxy (MBP). MBP means that a parent finds or creates illnesses with his or her child. The child is allowed to undergo medical examinations, treatments and sampling. MBP has been included in the definition of child abuse since the beginning of the 2000s, a definition which is supposed to guide the work with vulnerable children in Sweden. Problem area: As MBP is defined as a form of physical child abuse in SOU 2001:72, this means shared social responsibility among societal actors. Health care is according to the Health Care Act (HSL, 2017:30) responsible for investigating and treating the physical care of the child, while the social services is responsible for investigating the child's protection and needs. According to the Social Services Act (SoL, 2001:453), the Social Services Board is responsible for securing safe and good conditions for children and young people. The Social Services Board shall also ensure that children and young people receive the protection and support they need. The fact that the health care system and the child welfare system share the responsibility for working with MBP can lead to challenges for practice, as the issue is located at the interface between different policy areas and professional fields of practice. As there is very limited research on MBP in Sweden, policy will play an important role in everyday practice regarding MBP. Aim: The aim of this study was to explore how the phenomenon of MBP is constructed in Swedish welfare policy, specifically in relation to social services and health care. Furthermore, the aim of the study was to investigate the construction of MBP in national and international research, to see how national policy relates to the research situation. Method and theory: A literature study with an abductive approach was carried out, examining national and international research, public documents from government agencies and authorities, Swedish public inquiries and guidelines for social work and health care in Sweden. The analysis is based upon the theory of the construction of social problems. Findings: MBP has been constructed as a problem in research, healthcare and social work in different extent. The guidelines and manuals that exist today for the social services work on child protection are few but extensive, although none of them mentions MBP. In existing Swedish legislation, there is no law available that explicitly mentions MBP, while there are various proposals for legislative changes that mentions MBP. For health care in Sweden there are national guidelines and regional care programs for the work of child abuse, that mentions MBP. There is statutory responsibility for the social work and health care to cooperate in the case of children at risk (SoL and HSL). The two different parts of the welfare system have different working methods, which means that the joint work in child welfare investigations can sometimes be problematic. Discussion and conclusion: Since the late 2000s, MBP has been discovered as a social problem in Sweden, defined as a form of physical child abuse, and fields of responsibility and guidelines have been developed, primarily within health care. Since social work has no guidelines about MBP, there is no organizational support for social workers to pay attention to cases of MBP. In the study we have made an effort to visualize the construction of MBP in Swedish context today, which has resulted in the founding of a gap and development opportunities for the social work guidelines on how MBP is being constructed today.

The purpose of this review of literature is to investigate the various roles of video surveillance (VS) in the hospital's intensive care unit (ICU) as well as its legal and ethical implications. Today, hospitals spend more money on the ICU than on any other unit. By 2030, the population of those 65 and over is expected to double. 80% of older adults have at least one chronic diseases (Centers for Disease Control and Prevention, 2013). As a consequence, the demand for ICU services will likely increase, which may burden hospital with additional costs. Because of increasing economic pressures, more hospitals are using video surveillance to enhance quality care and reduce ICU costs (Goran, 2012). Research shows that VS enhances positive outcomes among patients and best practice compliance among hospital staff. The results are fewer reports of patient complications and days spent in the ICU, and an increase in reported hospital savings. In addition, VS is becoming an important tool for the families of newborns in the neonatal ICU (NICU). The belief is that the VS can facilitate parent-baby bonding. In the United States of America, privacy rights impose legal restrictions on VS. These rights come from the U.S. Constitution, Statutory law, Regulatory law, and State law. HIPPA authorizes the patient to control the use and disclosure of his or her health information. Accordingly, hospitals are under obligation to inform patients on their right to protected health information. It is appropriate that hospitals use VS for diagnostic purposes as long as they have obtained patient consent. According to modern day privacy experts Charles Fried and Alan Westin, a violation of a person's privacy equates a violation on their liberty and morality. However, if a physician suspects that a third party person is causing harm to the patient, than the use of covert VS is justifiable.