Statistik visar att andelen flerspråkiga elever i den svenska skolan ökar. Ettproblem som synliggjorts är att de flerspråkiga eleverna inte får tillräckligstöttning i skolan för att deras språkutveckling ska gynnas. Vi har även, ute iverksamheten, uppmärksammat att det finns en bristande kunskap kring hurman stöttar de flerspråkiga eleverna. Syftet med denna studie är att undersökaflerspråkiga elevers talutrymme i gruppdiskussioner. Ansatsen för denna studieär aktionsforskning då vi initierat gruppdiskussioner i de två berörda klasserna.Aktionerna planerades och utfördes i en årskurs två och en årskurs tre.Diskussionerna dokumenterades, under tre tillfällen, via video- ochljudinspelning och observationer. Resultatet för denna studie visar att elever tarsig talutrymme på olika sätt. Den övergripande slutsatsen som dras är attmånga av de flerspråkiga eleverna tar talutrymmet i klassrummet. Dedidaktiska implikationer av studien är att hitta andra metoder för att stötta deflerspråkiga elever som inte stöttas genom gruppdiskussioner, då det är av viktför dessa elever att stöttas i sin språkutveckling.

<p>Teachers' perception of equality should reflect the fiction they choose and what effect this will have in school teaching. The general aim is to investigate how reading literary text can be used as a means to influence and change students' perception of equality. Our school essay intends to answer the following questions,</p><p>- What is the students' perception of equality?</p><p>- How does the meeting with the fiction influence the students' perceptions of equality on the basis of culture and gender?</p><p>The method we have used in this study is a qualitative research method with group discussion as a tool. Through the impact study, we examine how students discuss and reflect about their thoughts from reading fiction. We have listened to and transcribed for the essay important details of the talks. Our theoretical connection consists of the Russian language philosopher and literary theorist, Mikhail Bakhtin, which assumes that human existence is fundamentally dialogic and argue that the individual exists and develops in communicating with other people.</p><p>Our results from group discussions show that fictions can usefully be used as an educational adjunct in school teaching to promote students' perception and understanding within a given topic. Fiction texts animate life situations and problems that make it possible for students to familiarize themselves in.</p><p>Our results of the impact study also indicates that students' perceptions can be changed through discussion around the reading. The individual reading arouses students' thoughts and understanding of both themselves as to the world that in the latter interaction with other team members demonstrate advanced abilities to highlight new knowledge. We also found examples where either explicitly confirm or deny the talks so as to develop students understanding and ability to reflect on the experience of reading in relation to reality. The results also show that talks about the reading helps students to develop an understanding of both the text's meaning as its content and purpose.</p><p>It therefore leads us into the knowledge of the text value and importance of the choice of lit erature. To allow such a practical purpose as possible with the reading of literature requires both experience and planning of the election in order to achieve the greatest possible knowledge for the students'.</p>

Matematikundervisningen inriktas idag till stor del på enskilt arbete i matematikboken vilket leder till att eleverna kan gå miste om tillfällen att utveckla sina förmågor i problemlösning och matematiska resonemang. Kursplanen för matematik för årskurs 1–9 har en stark koppling till problemlösning då problemlösning är kärnan av matematiken. Problemlösning är något som kan implementeras tidigt i matematikundervisningen. Tidigare forskning visar att när elever arbetar i grupp kommer fler synsätt och förslag fram vilket leder till att individerna funderar och reflekterar mer än när de sitter enskilt med ett problem. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur gruppdiskussioner inom matematisk problemlösning kan bidra till elevers lärande och utveckling. För att kunna besvara denna studies frågeställning har empiri samlats in där elever arbetar med matematisk problemlösning i grupp. Denna studies resultat visar att det inte är tillräckligt att elever på egen hand arbetar med matematiska problemlösningsuppgifter i grupp. Slutsatsen visar att eleverna behöver stöttning av lärare eller någon annan med högre kompetens för att eleven skall utveckla sin problemlösningsförmåga. Genom denna studie kan lärare ta del av kunskaper kring undervisning av matematisk problemlösning i grupp.

Teachers' perception of equality should reflect the fiction they choose and what effect this will have in school teaching. The general aim is to investigate how reading literary text can be used as a means to influence and change students' perception of equality. Our school essay intends to answer the following questions, - What is the students' perception of equality? - How does the meeting with the fiction influence the students' perceptions of equality on the basis of culture and gender? The method we have used in this study is a qualitative research method with group discussion as a tool. Through the impact study, we examine how students discuss and reflect about their thoughts from reading fiction. We have listened to and transcribed for the essay important details of the talks. Our theoretical connection consists of the Russian language philosopher and literary theorist, Mikhail Bakhtin, which assumes that human existence is fundamentally dialogic and argue that the individual exists and develops in communicating with other people. Our results from group discussions show that fictions can usefully be used as an educational adjunct in school teaching to promote students' perception and understanding within a given topic. Fiction texts animate life situations and problems that make it possible for students to familiarize themselves in. Our results of the impact study also indicates that students' perceptions can be changed through discussion around the reading. The individual reading arouses students' thoughts and understanding of both themselves as to the world that in the latter interaction with other team members demonstrate advanced abilities to highlight new knowledge. We also found examples where either explicitly confirm or deny the talks so as to develop students understanding and ability to reflect on the experience of reading in relation to reality. The results also show that talks about the reading helps students to develop an understanding of both the text's meaning as its content and purpose. It therefore leads us into the knowledge of the text value and importance of the choice of lit erature. To allow such a practical purpose as possible with the reading of literature requires both experience and planning of the election in order to achieve the greatest possible knowledge for the students'.

Syftet med vårt examensarbete är att få en djupare förståelse för hur concept cartoons påverkar elevers gruppdiskussioner och bidrar till deras lärande i NO-undervisningen. Eftersom vår utbildning inriktar sig mot elever i årskurs F-3, har vi valt att återspegla detta i vår studie. Det teoretiska perspektiv som legat till grund för studien är det sociokulturella lärandeperspektivet, där Mercers (1996) tre språkliga kategorier disputational talk, cumulative talk och exploratory talk har använts för att få djupare förståelse för hur elevernas olika sätt att diskutera påverkar deras lärande. Concept cartoons är ett område som är relativt outforskat och studier som inriktar sig mot vår åldersgrupp finns endast i begränsad omfattning. Utöver detta ligger studiens relevans i att concept cartoons är ett koncept som skapats utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv och det sociokulturella perspektivet som ska genomsyra vår framtida yrkesverksamhet har till följd lyst med sin frånvaro i tidigare forskning som inriktat sig mot de lägre åren. Genom observation av två klasser i årskurs 3 samlades materialet in och analyserades. Resultatet visade att endast ett fåtal av de deltagande eleverna hade drag av disputational talk och exploratory talk i diskussionerna. Majoriteten av eleverna bekräftade och byggde okritiskt vidare på det som sagts och elevernas sätt att diskutera dominerades därför av cumulative talk. Concept cartoons stödjer elever i att föra en diskussion, men har även sina begränsningar. Vi ser att concept cartoons kan användas i undervisningen men som lärare bör man vara medveten om hur det används av eleverna, för att därigenom förstå vilken typ av lärande som sker.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur gymnasieelever i grupp formulerar förklaringar av ett naturvetenskapligt fenomen. Förklaringarnas uppbyggnad analyseras med hjälp av en modell för argumentationsanalys. Gruppernas diskussionsförlopp studeras med hjälp av modellen för att undersöka hur eleverna konstruerar argument tillsammans. Även huruvida grupperna lyckas formulera vetenskapliga förklaringar undersöks. Studien genomfördes med hjälp av videoobservationer på smågrupper av elever som diskuterar kring ett experiment med ett tydligt observerbart fenomen de precis fått se. Resultaten jämförs med tidigare forskning på området kring elevers sätt att konstruera argument. Resultaten pekar på att eleverna formulerar enkla vetenskapliga förklaringar på fenomen och ger även hållbara argument i sina formuleringar. Studien pekar dock på att elever, för att formulera starka argument och hållbara vetenskapliga förklaringar, bör tränas i argumentationsteknik. Resultaten bekräftar även vad annan forskning visar kring hur elever konstruerar argument tillsammans. / The purpose of this work is to investigate how high school students in a group formulate explanations of a scientific phenomenon. The structure of the explanations is analyzed using a model for argumentation analysis. The group discussions are studied using the model to investigate how students construct arguments together. Also whether the groups succeed in formulating scientific explanations are examined. The study was conducted using video observations on small groups of students discussing about an experiment with a clearly observable phenomenon they just witnessed. The results are compared with previous research in the area of student’s way of constructing arguments. Results indicate that students formulate simple scientific explanations of phenomena and also provide sound arguments in their formulations. The study, however, suggest that students, in order to formulate strong arguments and sustainable scientific explanations, should be trained in argumentation skills. The results also confirm what other research shows about how students construct arguments together.

The study is based on action resarch where four Concept cartoons have been constructed through careful resarch into the structure of the concept. 16 year 2 students in groups of four participated in a survey with the aim of providing knowledge about how students in grades of 1-3 in primary school understand the concept of friction and how their understanding can be developed through the use of Concept cartoons. The students' discussions where recorded on audio files and analyzed thematically. The sociocultural learning perspective emerged both in terms of knowledge that the students showed and through the group discussions, but also traits of construcivism can be seen through the proveneance of concept and the coginition that occurs among the students through the encounter with the conceptual images. The results show that the students in the study are able to relate friction to movment and speed and that friction is a characteristic that can affect speed as well as understanding that fricton is linked to materials.  The result also show that by allowing students to talk about a Concept cartoon together, a consensus is reached and they can trigger each other to reach and show knowledge as well as deepen and expend knowledge. A striking result shows that Concept cartoons can make misconsistent around the concept of friction visible. By allowing active teachers to at the schools' lower ages to work early on Concept cartoons, misconceptions in science can be detected early and turned into good concetual understanding.

Föreliggande studie kommer att belysa ämnet värdegrund. Syftet är att undersöka svensklärares syn på värdegrundsuppdraget samt hur de arbetar med uppdraget inom ramen för svenskundervisningen. Syftet uppnås genom frågeställningar gällande värdegrundsuppdragets betydelse inom svenskundervisningen samt dess möjligheter och utmaningar. Studien riktar sig till undervisning i svenska i årskurserna 4-6 och beskrivs utifrån ett lärarperspektiv med utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med verksamma svensklärare i årskurs 4-6 använts för datainsamling. Resultatet av studien visar på att lärare ser en betydelse i att integrera värdegrundsuppdraget i svenskundervisningen genom sitt förhållningssätt gentemot elever samt genom berättande material och helgruppsdiskussioner. Det framkom även att skönlitteratur och samtal om läst skönlitteratur öppnar möjligheter för att integrera värdegrundsarbete inom svenskundervisningen samt att läraren har en betydande roll som ledare i elevernas utveckling av normer och värden. / This study will highlight the topic fundamental values. The study aims to explore how teachers view fundamental values education and how they work this within Swedish education. The aim of the study is fulfilled based on questions about the meaning of fundamental values educations within Swedish education and what opportunities and challenges it brings. The study targets education in the Swedish subject in grades 4-6 and is described from a teacher perspective and through the lens of socio-cultural theory. The study is based on a qualitative method where data was collected through semi-structured interviews with working Swedish teachers in grades 4-6. The result of the study shows that teachers’ see a value in integrating fundamental values education within Swedish education through their own approach towards students as well as through narrative material and group discussions. Furthermore, fiction and discussions about fiction was described as an opportunity to integrate fundamental values education within Swedish education and that the teacher has a crucial role as a leader in students’ development of values.

Moderating group discussions among humans can often be challenging and require certain skills, particularly in deciding when to ask other participants to elaborate or change the current topic of the discussion. Recent research on Human-Robot Interaction in groups has demonstrated the positive impact of robot behavior on the quality and effectiveness of the interaction and their ability to shape the dynamics of the group and promote social behavior. In light of this, there is the potential of using social robots as discussion moderators to facilitate engaging and productive discussions among humans. Previous work on topic management in conversational agents was predominantly based on human engagement and topic personalization, with the agent having an active/central role in the conversation. This thesis focuses exclusively on the moderation of group discussions; instead of moderating the topic based on evaluated human engagement, the thesis builds upon previous research on non-verbal cues related to discussion topic structure and turntaking to determine whether participants intend to continue discussing the current topic in a content-free manner. This thesis investigates the suitability of machine-learning models and the contribution of different audiovisual non-verbal features in predicting appropriate topic changes. For this purpose, we utilized pre-recorded interactions between a robot moderator and human participants, which we annotated and from which we extracted acoustic and body language-related features. We provide an analysis of the performance of sequential and nonsequential machine learning approaches using different sets of features, as well as a comparison with rule-based heuristics. The results indicate promising performance in classifying between cases when a topic change was inappropriate versus when a topic change could or should change, outperforming rule-based approaches and demonstrating the feasibility of using machine learning models for topic moderation. Regarding the type of models, the results suggest no distinct advantage of sequential over non-sequential modeling approaches, indicating the effectiveness of simpler non-sequential data models. Acoustic features exhibited comparable and, in some cases, improved overall performance and robustness compared to using only body language-related features or a combination of both types. In summary, this thesis provides a foundation for future research in robot-mediated topic moderation in groups using non-verbal cues, presenting opportunities to further improve social robots with topic moderation capabilities. / Att moderera gruppdiskussioner mellan människor kan ofta vara utmanande och kräver vissa färdigheter, särskilt när det gäller att bestämma när man ska be andra deltagare att utveckla eller ändra det aktuella ämnet för diskussionen. Ny forskning om människa-robotinteraktion i grupper har visat den positiva effekten av robotbeteende på interaktionens kvalitet och effektivitet och deras förmåga att forma gruppens dynamik och främja socialt beteende. I ljuset av detta finns det potential att använda sociala robotar som diskussionsmoderatorer för att underlätta engagerande och produktiva diskussioner bland människor. Tidigare arbete med ämneshantering hos konversationsagenter baserades till övervägande del på mänskligt engagemang och ämnesanpassning, där agenten hade en aktiv/central roll i samtalet. Denna avhandling fokuserar uteslutande på moderering av gruppdiskussioner; istället för att moderera ämnet baserat på utvärderat mänskligt engagemang, bygger avhandlingen på tidigare forskning om icke-verbala ledtrådar relaterade till diskussionsämnesstruktur och turtagning för att avgöra om deltagarna avser att fortsätta diskutera det aktuella ämnet på ett innehållsfritt sätt. Denna avhandling undersöker lämpligheten av maskininlärningsmodeller och bidraget från olika audiovisuella icke-verbala funktioner för att förutsäga lämpliga ämnesändringar. För detta ändamål använde vi förinspelade interaktioner mellan en robotmoderator och mänskliga deltagare, som vi kommenterade och från vilka vi extraherade akustiska och kroppsspråksrelaterade funktioner. Vi tillhandahåller en analys av prestandan för sekventiell och ickesekventiell maskininlärningsmetoder med olika uppsättningar funktioner, samt en jämförelse med regelbaserad heuristik. Resultaten indikerar lovande prestation när det gäller att klassificera mellan fall när ett ämnesbyte var olämpligt kontra när ett ämnesbyte kunde eller borde ändras, överträffande regelbaserade tillvägagångssätt och demonstrerar genomförbarheten av att använda maskininlärningsmodeller för ämnesmoderering. När det gäller typen av modeller tyder resultaten inte på någon tydlig fördel med sekventiella metoder framför icke-sekventiella modelleringsmetoder, vilket indikerar effektiviteten hos enklare icke-sekventiella datamodeller. Akustiska funktioner uppvisade jämförbara och, i vissa fall, förbättrade övergripande prestanda och robusthet jämfört med att endast använda kroppsspråksrelaterade funktioner eller en kombination av båda typerna.svis ger denna avhandling en grund för framtida forskning inom robotmedierad ämnesmoderering i grupper som använder icke-verbala ledtrådar, och presenterar möjligheter att förbättra sociala robotar ytterligare med ämnesmodererande förmåga.