Studier visar att svenska elevers resultat i matematik har försämrats och att en av de bakomliggande orsakerna till resultatnedgången är bristande begreppsförståelse. Samtidigt rapporteras det om att eleverna i undervisningen allt mer lämnas ensamma i sitt lärande i så kallat individuellt arbete. Tolkningen som kan göras är att det finns ett samband mellan elevers försämrade matematikkunskaper och undervisningen de möter i matematik. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas för att ge elever i årskurs 1-3 möjlighet att utveckla en god begreppsförståelse i matematik. Svaret söktes genom en systematisk litteraturstudie där litteratur och aktuell forskning söktes systematiskt. I studiens resultat exemplifieras en rad kommunikationsverktyg för läraren att använda direkt i undervisning, men också andra typer av verktyg, för att stödja och utveckla elevers förståelse för matematiska begrepp. Vidare synliggörs också fördelar med en lärare som möjliggör en undervisning där eleverna själva får kommunicera matematik och som agerar resurs för dem i deras övergång från det vardagliga till det matematiska språket. Kommunikation kan därför ses som ett viktigt verktyg i matematikundervisningen då det kommer till att utveckla elevers begreppsförståelse. Undervisningsmiljön behöver därför utformas till att passa en mer kommunikativ undervisning; en tillåtande miljö där eleverna tillåts och stöttas i att prata matematik. / <p>Matematik</p>

Svenska elever har presterat dåligt i internationella undersökningar en längre tid när det gäller algebraområdet i matematik. Elevernas begreppsförståelse har pekats ut som en faktor som spelar in i de dåliga resultaten för svenska elever del. Syftet med denna studie har därför varit att ta reda på den roll som begrepp och begreppsförmåga spelar vid inlärning av algebra samt vilken begreppsförståelse elever i årskurs 4-6 har. Genom en systematisk litteraturstudie har frågeställningarna besvarats. Resultaten visar att brister i begreppsförståelse i algebra också leder till brister i kunskap i algebra. Undervisning med fokus på begrepp leder till bättre förståelse för begrepp samtidigt som det även leder till procedurell kunskap. Elever i årskurs 4-6 kan hantera variabler och använda dem i matematiska uttryck. Fördelar med en tidig introduktion av variabelbegreppet är att elever bygger en bättre förståelse för begreppet.

För att öka sin förståelse i ett ämne måste man förstå de väsentliga delarna. När ett nytt ämnesområde ska läras in så är det mycket nya ord och begrepp. Många gånger så behöver vi dessa begrepp för att så småningom kunna förstå helheten. NO-ämnen har en väldigt hög andel sådana begrepp och uttryck. Tyvärr lärs begreppen många gånger in som glosor och då tappas integrationen av orden. Andra studier har visat att elever och studenter använder sig av väldigt lite av typiska ämnesbegrepp när de ska beskriva fenomen. Denna studie belyser elevers attityder till att lära sig begrepp inom NO. Hur de ser på användningen av begrepp och om de anser att de behöver lära sig fler för sin förståelse. Enkäter har lämnats ut till 44 elever i årskurs 8 ut på två olika skolor i sydöstra Sverige. Resultatet visar att elever tycker att det är viktigt att lära sig begrepp och att de har en bra inställning till att lära sig. Slutsatsen är att eleverna anser att det är viktigt med begrepp för sin förståelse för tillfället. Eleverna visar en positiv attityd till att lära sig begrepp men att de inte ser någon användning av begreppen utanför skolan.

<p>Syftet med detta examensarbete är att jämföra fyra lärares arbetssätt gällande begreppsutveckling i fysik och kemi samt deras elever förhållningssätt till dessa ämnen, i förhållande till de valda teorierna och målen i läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo94) och kursplan i fysik och kemi för högstadiet. Detta för att hitta faktorer som gynnar lärandet av nya begrepp i fysik och kemi. Jag har använt mig av observationer, kvalitativa lärarintervjuer och en enkätundersökning med elever.</p><p>Resultaten jag kunde se var att eleverna var nöjda med sin undervisning i fysik och kemi fast de önskar sig fler laborationer i båda ämnena. Eleverna gillar kemin bättre. Lärarnas arbetssätt var ganska lika i både fysik och kemi i form av genomgångar, individuellt arbete för det mesta och ibland diskussionen och laborationer men betydligt fler laborationer i kemin än fysiken.</p><p>Alla fyra lärarna tog reda på elevernas begrepps förförståelse för att kunna konkretisera begreppen för eleverna. Eleverna definierade begreppen atom och jon på ett vetenskapligt sätt men glömde bort den vetenskapliga definitionen av begreppet spänning och talade om var det uppstår istället.<strong> </strong></p>

Syftet med detta examensarbete är att jämföra fyra lärares arbetssätt gällande begreppsutveckling i fysik och kemi samt deras elever förhållningssätt till dessa ämnen, i förhållande till de valda teorierna och målen i läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo94) och kursplan i fysik och kemi för högstadiet. Detta för att hitta faktorer som gynnar lärandet av nya begrepp i fysik och kemi. Jag har använt mig av observationer, kvalitativa lärarintervjuer och en enkätundersökning med elever. Resultaten jag kunde se var att eleverna var nöjda med sin undervisning i fysik och kemi fast de önskar sig fler laborationer i båda ämnena. Eleverna gillar kemin bättre. Lärarnas arbetssätt var ganska lika i både fysik och kemi i form av genomgångar, individuellt arbete för det mesta och ibland diskussionen och laborationer men betydligt fler laborationer i kemin än fysiken. Alla fyra lärarna tog reda på elevernas begrepps förförståelse för att kunna konkretisera begreppen för eleverna. Eleverna definierade begreppen atom och jon på ett vetenskapligt sätt men glömde bort den vetenskapliga definitionen av begreppet spänning och talade om var det uppstår istället.

I vårt examensarbete undersöker vi elevers matematiska begreppsförståelse i årskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9 med särskild fokus på mångtydiga begrepp som betyder en sak i vardagsspråket och en annan sak i skolspråket. Undersökningen har genomförts i två delar, dels genom enkäter och dels genom deltagande observationer. Genom undersökningen vill vi bidra med kunskap om elevers begreppsuppfattning samt om hur lärare kan arbeta för att hjälpa eleverna bemästra det matematiska språket. Studiens resultat visar att elever har kunskap i att urskilja och placera mångtydiga begrepp i olika kontexter, men att de generellt sett har problem med att definiera den matematiska betydelsen samt att den vardagliga betydelsen av begreppen ligger eleverna närmast.

I vårt examensarbete undersöker vi elevers matematiska begreppsförståelse i årskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9 med särskild fokus på mångtydiga begrepp som betyder en sak i vardagsspråket och en annan sak i skolspråket. Undersökningen har genomförts i två delar, dels genom enkäter och dels genom deltagande observationer. Genom undersökningen vill vi bidra med kunskap om elevers begreppsuppfattning samt om hur lärare kan arbeta for att hjälpa eleverna bemästra det matematiska språket. Studiens resultat visar att elever har kunskap i att urskilja och placera mångtydiga begrepp i olika kontexter, men att de generellt sett har problem med att definiera den matematiska betydelsen samt att den vardagliga betydelsen av begreppen ligger eleverna närmast.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vad aktuell forskning säger om vikten av användandet av naturvetenskapliga begrepp och det naturvetenskapliga språket i klassrumskommunikationen. Studien har använt sig av följande frågeställning för att förtydliga syftet: Hur kan begreppsanvändning i klassrummet i årskurs 1-8 påverka elevernas förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Studiens design är en systematisk litteraturstudie där sökningar efter artiklar som är vetenskapligt granskade har gjorts i databaserna NorDiNa, DiVa, Summon och avhandlingar.se. Resultatet från sökningarna har legat till grund för studiens valda litteratur. Studien visar att användandet av begrepp i det naturvetenskapliga klassrummet är av stor vikt för elevernas begreppsförståelse och för utvecklingen av förståelsen för aktuellt naturvetenskapligt fenomen. Studien visar också att praktiskt arbetet med efterföljande diskussioner och kopplingar till begrepp är av stor betydelse för begreppsförståelsen. Att eleverna tillåts kommunicera begrepp på flera sätt i och utanför klassrummet är också positivt. Den systematiska litteraturstudien visar att pedagoger bör tillvarata unga elevers uppfattningar om begrepp för att dessa elever på ett bättre sätt ska kunna utveckla en djupare förståelse för begreppet. Att göra kopplingar mellan vardagsspråkets beskrivning av begrepp och det vetenskapliga begreppet är, enligt studien, ett bra sätt att närma sig naturvetenskapen och dess begrepp.

Eftersom mina intressen rör barn, natur och framtidsfrågor är det naturligt för mig att examensarbetets syfte fokuserar på och utgår från det som är närmast barnen, det vill säga närmiljön. Examensarbetet undersöker hur en planerad undervisning om närmiljö leder till ökad begreppsförståelse om närmiljö hos eleverna i årskurs 3 samt hur undervisningen kan se ut för att eleverna på ett lustfullt sätt, ska lära sig mer om närmiljön. I en tredjeklass genomförde jag vid åtta olika lektionstillfällen en planerad undervisning med fokus på närmiljö och därefter använde jag mig av kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att eleverna har tillägnat sig en viss förståelse för begreppet närmiljö samt att de ibland har mer förståelse än vad vi och de själva tror att de har. Genom att använda olika lektionstillfällen visar undersökningen att miljön blir stimulerande och inlärningen sker på ett lustfullt sätt. / Pupils Conception of the Local Environment

Denna studie grundar sig i en tidigare litteraturstudies resultat vilken lyfte fram kommunikation som det främsta verktyget för lärare att använda då det kommer till att utveckla elevers begreppsförståelse. I litteraturstudiens resultat presenterades olika kommunikationsmönster för lärare att använda men också hur elevers vardagliga språk och redan befintliga erfarenheter kring begrepp kan användas för att utveckla den begreppsliga förmågan i matematik. Utifrån det beskrivna resultatet ovan genomfördes en empirisk undersökning i syfte att få kunskap om hur lärare säger sig använda kommunikation i sin undervisning för att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik. Resultatet för undersökningen, som grundar sig i lärarintervjuer, visar att kommunikation, på olika sätt, används till att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik. Samtliga lärare som intervjuats till studien sa sig alla ta hänsyn till elevers befintliga kunskaper och erfarenheter, samtidigt som några av dem inte sa sig använda inte de informella definitioner som förespråkas i litteraturstudiens resultat. Resultatet synliggjorde också olika kommunikationskonstellationer som lärare lyfte fram i syfte att utveckla elevers begreppsförståelse, men också hur matematikboken kan användas som underlag för kommunikation i ovan nämnda syfte. / <p>Matematikdidaktik</p>