Abstrakt Heléne Ingvarsson och Lotta Jigrot Laborativ matematik- Hur, när och varför används det? Concrete mathematics- How, when and why is it used? Antal sidor: 37 Eftersom vi båda undervisar i ämnet matematik i årskurs 2, kände vi ett intresse för att undersöka hur matematikundervisningen är upplagd och genomförs i de lite äldre åldersgrupperna (årskurs 4-5). Under vår utbildning till lärare i matematik har vi förstått vikten av laborativt arbetssätt i matematik. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om pedagoger använder sig av laborativt arbetssätt i matematik och i så fall hur och hur ofta. I studien ville vi även undersöka språkets betydelse för den laborativa matematiken. Vi använde oss av en litteraturstudie samt en kvalitativstudie, där vi intervjuade sex lärare från olika skolor belägna både på landet och i en mellanstor stad. Intervjuerna gav oss information om deras arbetssätt och tankar kring begreppet laborativt arbetssätt i matematik. Vi har tolkat och analyserat svaren för att finna samband och mönster. I undersökningen framkom att alla lärare använde sig av laborativt arbetssätt i matematik, men deras arbetssätt varierade markant.

<p>Abstrakt</p><p>Heléne Ingvarsson och Lotta Jigrot</p><p>Laborativ matematik- Hur, när och varför används det?</p><p>Concrete mathematics- How, when and why is it used?</p><p>Antal sidor: 37</p><p>Eftersom vi båda undervisar i ämnet matematik i årskurs 2, kände vi ett intresse för att</p><p>undersöka hur matematikundervisningen är upplagd och genomförs i de lite äldre</p><p>åldersgrupperna (årskurs 4-5). Under vår utbildning till lärare i matematik har vi förstått</p><p>vikten av laborativt arbetssätt i matematik. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka</p><p>om pedagoger använder sig av laborativt arbetssätt i matematik och i så fall hur och hur ofta. I</p><p>studien ville vi även undersöka språkets betydelse för den laborativa matematiken.</p><p>Vi använde oss av en litteraturstudie samt en kvalitativstudie, där vi intervjuade sex lärare</p><p>från olika skolor belägna både på landet och i en mellanstor stad. Intervjuerna gav oss</p><p>information om deras arbetssätt och tankar kring begreppet laborativt arbetssätt i matematik.</p><p>Vi har tolkat och analyserat svaren för att finna samband och mönster. I undersökningen</p><p>framkom att alla lärare använde sig av laborativt arbetssätt i matematik, men deras arbetssätt</p><p>varierade markant.</p>

Under grundskolan spenderar barn en stor tid i skolans utemiljö. I förskolan är uteaktiviteter ett vanligt inslag under dagen. Detta gör att det ställs krav på utemiljöns utformning och funktion för att barnen ska stimuleras så mycket som möjligt. Syftet med arbetet är att få kunskap om vad man bör tänka på när man utformar en utemiljö och vilken konsekvens det kan få. Tre frågeställningar har styrt arbetet: Vad skall man tänka på när man utformar en utemiljö i förskolan/skolan? Hur beskriver forskningen en bra utemiljö för barnen att vistas i? Hur syns en bra utemiljö på två nybyggda skolor? Undersökningen är genomförd på en nybyggd förskola och en nybyggd F-6 skola. Metoden består av en kvalitativ studie med intervjuer av pedagoger och landskapsarkitekter samt observationer av de två skolornas utemiljöer. Vi kan konstatera att, för att uppfylla kraven på en god utemiljö bör utemiljön vara variationsrik och naturrik samt ska ha möjligheter att utvecklas och förändras efter barnens behov. Barnen bör vara delaktiga i utformningen av utemiljön eftersom det är barnen som ska använda den. En god utemiljö får positiva konsekvenser i form av att barnens sociala och motoriska förmågor tränas och deras hälsa främjas.

<p>Under grundskolan spenderar barn en stor tid i skolans utemiljö. I förskolan är</p><p>uteaktiviteter ett vanligt inslag under dagen. Detta gör att det ställs krav på utemiljöns</p><p>utformning och funktion för att barnen ska stimuleras så mycket som möjligt. Syftet</p><p>med arbetet är att få kunskap om vad man bör tänka på när man utformar en utemiljö</p><p>och vilken konsekvens det kan få. Tre frågeställningar har styrt arbetet: Vad skall man</p><p>tänka på när man utformar en utemiljö i förskolan/skolan? Hur beskriver forskningen</p><p>en bra utemiljö för barnen att vistas i? Hur syns en bra utemiljö på två nybyggda</p><p>skolor? Undersökningen är genomförd på en nybyggd förskola och en nybyggd F-6</p><p>skola. Metoden består av en kvalitativ studie med intervjuer av pedagoger och</p><p>landskapsarkitekter samt observationer av de två skolornas utemiljöer. Vi kan</p><p>konstatera att, för att uppfylla kraven på en god utemiljö bör utemiljön vara</p><p>variationsrik och naturrik samt ska ha möjligheter att utvecklas och förändras efter</p><p>barnens behov. Barnen bör vara delaktiga i utformningen av utemiljön eftersom det är</p><p>barnen som ska använda den. En god utemiljö får positiva konsekvenser i form av att</p><p>barnens sociala och motoriska förmågor tränas och deras hälsa främjas.</p>

Enligt förskolans läroplan (Lpfö 98/10), är det de behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för, som bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Syftet med min studie är att undersöka hur två yrkesverksamma och entusiastiska pedagoger planerar och resonerar kring utformningen av av utomhusmiljön på deras förskolegård. Viktigt att framföra är att denna förskolegård är ett projektarbete i förändring där den bärande idén är att skapa en kreativ, spännande och inspirerande utemiljö som ska tillgodose barns olika behov och viljor. Jag vill samtidigt understryka att dessa informanter är nyckelpersoner då det är de som driver detta projekt. Jag utgår från följande frågeställningar: Hur resonerar och planerar pedagogerna kring utformningen av förskolegården som lek och lärmiljö? Vilka möjligheter finns för att pedagogerna själva ska utforma förskolegården avseende hinder, möjligheter och inspiration? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med två förskollärare vid en förskola i södra Skåne. Resultatet av intervjuerna visar att dessa pedagoger har en bred kunskap och medvetenhet om hur en bra utformad förskolegård bör se ut för att främja barns lek, lärande och utveckling. De uttrycker båda att gården ska erbjuda en variationsrik miljö med skog och buskar där barnen kan få vara ifred och zoner för de vilda lekarna som att cykla i backen. Gården ska helt enkelt erbjuda olika zoner för att tillgodose barnens olika behov. De lyfter även fram vilka möjligheter samt hinder de har att förhålla sig till kring utformningen av deras förskolegård, varpå möjligheterna styr överlägset, enligt pedagogerna. Inspiration är nyckeln till framgång, vilket visar på att dessa pedagoger har. De har hämtat kunskap från olika sorters källor som behandlar ämnet utemiljö. De har varit ute i kommunen och presenterat sitt projekt för andra förskolor, de har gjort studiebesök på en Reggio-Emilia-inspirerad förskola uppe i Kalmar och nu när de kommit en bit på vägen kring sitt projekt, har de även haft förskolor som kommit på studiebesök till deras förskola vilket enligt mig visar på ett stort engagemang och att eldsjälar verkligen finns inom förskolans värld.