No description available.

Sedan 1990-talet har hedersvåld och förtryck uppmärksammats som ett samhällsproblem. För att förhindra hedersrelaterat våld och förtryck har lagstiftaren vid åtskilliga tillfällen vidtagit straffrättsliga åtgärder. I syfte att bekämpa brott som begås med hedersmotiv införde lagstiftaren bland annat hedersmotiv som en straffskärpande grund i 29 kap. 2 § tionde punkten brottsbalk (1962:700). I samma utredning diskuterades huruvida ett hedersbrott, som en egen brottstyp, bör införas. Uppfattningen var att ett särskilt hedersbrott inte var behövligt. Som skäl härför anfördes konkurrens- och tillämpningsproblem och att ett hedersbrott skulle orsaka svåra avvägningar i relation till hedersbegreppet. Trots tidigare uppfattning, om att ett hedersbrott inte var behövligt, tillsattes Hedersbrottsutredningen för att undersöka huruvida det förelåg ett behov av en brottstyp som omfattar brott med hedersmotiv. Sedan 1 juni 2022 utgör brottet hedersförtryck i enlighet med 4 kap. 4 e § BrB en egen brottstyp. Genom införandet av det nya hedersbrottet är lagstiftarens syfte att med handlingskraft bekämpa sådan brottslighet. För att en kriminalisering ska anses vara befogad uppställs ett antal kriterier som bör vara uppfyllda. Kriterierna är inga absoluta krav och lagstiftaren kan därför kriminalisera en gärning utan att samtliga kriterier är uppfyllda. Syftet med uppsatsen är dels att analysera hur hedersbrottet i 4 kap. 4 e § BrB förhåller sig till uppställda kriterier för kriminalisering, dels vilka för- och nackdelar det finns med en straffbestämmelse om hedersbrott parallellt med att hedersmotiv uppställs som en straffskärpningsgrund. Uppsatsen är avgränsad till att endast behandla hedersrelaterad brottslighet i Sverige. I uppsatsen presenteras hedersrelaterat våld och förtryck samt hur hedersbegreppet definieras. I samband härmed har det uppmärksammats att det inte existerar en entydig definition av begreppet ”heder” och att begreppet har varit föremål för flitig diskussion vid olika tillfällen. Vidare har uppsatsen presenterat kriterier som uppställs för att avgöra om en kriminalisering är befogad. En redogörelse för syftet och utformningen av det nya brottet hedersförtryck har framställts. Slutligen har hedersmotivet i förhållande till påföljdsbestämningen presenterats. En rättsdogmatisk metod används för att tolka och redogöra för gällande rätt. Efter en redogörelse för gällande rätt analyseras hedersbrottet med inslag av den rättsanalytiska metoden i syfte att tillföra olika synsätt till analysen. Slutsatsen är att kriminaliseringen av hedersbrottet i 4 kap. 4 e § BrB kan anses vara befogad med beaktande av kriterierna om ett skyddsvärt intresse, skada eller fara för skada och ett motstående intresse. Hedersbrottet kan däremot inte hävdas vara lämpligt med hänsyn till kriminaliseringens krav om effektivitet. Straffbestämmelsens utformning, med utgångspunkt i hedersbegreppet och med anledning av att lagstiftning på området redan existerar, talar emot införandet av hedersbrottet. En slutsats avseende uppsatsens andra frågeställning är att införandet av hedersbrottet, parallellt med att hedersmotiv uppställs som en straffskärpande grund, inte nödvändigtvis innebär att hedersrelaterad brottslighet kommer att förhindras i större utsträckning. Den sammantagna bedömningen är att införandet av hedersbrottet snarare utgör en överkriminalisering och att lagstiftningen således inte kommer att vara tillräckligt effektiv för att en drastisk förändring i relation till hedersvåld och förtryck ska kunna ske.

In 2020, it has been confirmed that approximately 240,000 people in Sweden are exposed to some kind of honor-related violence that can, in the worst case, lead to another persons death. The report claims that the dark figure is much higher than what the existing figures show. In this essay there will be a couple of cases that will be presented. The cases has a huge part of the Swedish legal system and attitude change towards honor-related violence and honor killing. The reasoning around the cases will be presented in order for the reader to gain knowledge and concretization of the Swedish state's approach to these cases.

Syfte med denna magisteruppsats är att överskådligt undersöka hur polisprogrammen förlagda vid de fem olika lärosäten och högskolorna/universiteten i Sverige: Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet i Växjö, Malmöuniversitetet, Södertörns högskola samt Umeå universitet utbildar polisstuderande inom diskriminering, extremism, fanatism, fundamentalism, hatbrott, hedersbrott, våldsbejakande grupperingar och terrorism. Vidare syftar denna magisteruppsats till att utreda hur utbildningarna för polisprogrammen skiljer sig åt när det gäller det valda områden. En enkätundersökning sändes till lärarna vid respektive lärosäte. Resultaten visar på varierande svar bland lärosäten men huvudresultat är att utbildning inom diskriminering, extremism, fanatism, fundamentalism, hatbrott, hedersbrott, våldsbejakande grupperingar och terrorism är bristfällig, mer utbildning behövs inom området. / The purpose of this master's thesis is to clearly examine how the police educations located at the five different universities in Sweden: The University of Borås, Linnaeus University in Växjö, Malmö University, Södertörn University and Umeå University educate police students in discrimination, extremism, fanaticism, fundamentalism, hate crimes, honor crimes, violent groups and terrorism. Furthermore, this master's thesis aims to demonstrate how much the education for the police programs differs for the selected subject areas where a survey aimed at the teachers at the respective higher education institution was sent out and where it could be made visible to a large extent the varying answers together with the comparison of the course content from the respective higher education institution. The overall results of both my survey and also previous related research show that education in discrimination, extremism, fanaticism, fundamentalism, hate crimes, honor crimes, violent groups and terrorism is poor in the public sector in general and that more education is generally needed due to Sweden's changed demographics over time.