No description available.

No description available.

Abstract År 1998 antog Riksdagen Regeringens proposition om Kvinnofrid, vilket var ett åtgärdsprogram för att bekämpa våldet mot kvinnor. Det ledde till att länsstyrelserna fick fördela pengar i kommunerna för samverkan i förebyggande insatser mellan olika aktörer i samhället och myndigheter. Landskrona Stad hade inte haft en kvinnojour på många år och en revisionsrapport visade på brister i kvinnofridsarbetet i Landskrona Stad. ISIS, en nybildad ideell kvinnojour i Landskrona och Röda Korset, som är en humanitär hjälporganisation, ville också bidra till att främja våldsutsatta kvinnors situation och således ingick dessa tre aktörer samverkan i ett tvåårigt samverkansprojekt, finansierat av Länsstyrelsen i Skåne län.Jag intervjuade nio personer som företrädde de tre samverkansaktörerna och jag ville få veta hur dessa företrädare hade uppfattat samverkansprojektet, om de hade upplevt positiva och negativa aspekter av projektet och om de hade idéer på utvecklingsmöjligheter när de såg tillbaka på det avslutade samverkansprojektet. Jag använde mig av teorier om samverkan och begrepp inom institutionell teori när jag kopplade min empiri till teori. I mitt resultat och analys kom jag bland annat fram till att samverkansaktörerna ansåg att respektive organisation borde ha varit på fötter innan projektet startades, att aktörerna inte samverkade mycket utan det var stuprörstänk och att aktörerna inte hade gått igenom förutsättningar för samverkan innan de ingick samverkan. Samtidigt var aktörerna nöjda över att ha ingått samverkan då de lärde sig mycket om varandras organisationer, att de informerade i staden om Kvinnofrid, att en kvinnojour etablerades i Landskrona och att våldsutövarna kunde få hjälp på en mansjour. Min avsikt med denna uppsats var att det skulle kunna leda till förbättringsarbete, genom bland annat reflektion över arbetssättet, hos de tre aktörerna, i deras framtida arbete, som ett medel i verksamhetsutveckling av samverkansprojekt. Nyckelord: Intressentutvärdering, Kvinnofrid, Projekt, Samverkan och Stuprörstänk

Denna studie syftar till att undersöka hur offentliga och ideella samhällsaktörer som möter våldtäktsdrabbade kvinnor uppfattar stödet till dessa kvinnor. Frågeställningarna är hur aktörerna upplever kvinnornas stödbehov, sitt eget stödarbete gentemot kvinnorna samt samhällets stödarbete gentemot kvinnorna. Studien bygger på intervjuer med fyra informanter från Uppsala Tjejjour samt fyra informanter från Kvinnofridsenheten vid Nationellt Centrum för Kvinnofrid i Uppsala. Materialet har analyserats genom innehållsanalys och genom detta har olika teman utkristalliserats. Med hjälp av socialkonstruktivistisk och feministisk teori strävar vi i resultatet efter att skapa förståelse för informanternas upplevelse av stödarbetet till våldtäktsdrabbade kvinnor. Resultaten antyder att informanterna upplever att de stödsökande har ett behov av att få sina känslor och upplevelser legitimerade, att de behöver lyfta bort känslor av skuld och skam hos den stödsökande samt tydliggöra att det är ett brott hon har utsatts för. Informanterna från Kvinnofridsenheten beskriver ett mer utvecklat samarbete med andra samhällsaktörer medan informanterna från tjejjouren beskriver en bristande samverkan med andra samhällsaktörer. Även om informanterna upplever att stödarbetet som bedrivs i Uppsala är bra ser de många delar av arbetet som kan och behöver utvecklas. Något som främst behövs införas är enligt informanterna utbildning på alla nivåer för att säkerställa ett bättre bemötande av våldtäktsdrabbade kvinnor hos alla samhällsaktörer.

In 2020, it has been confirmed that approximately 240,000 people in Sweden are exposed to some kind of honor-related violence that can, in the worst case, lead to another persons death. The report claims that the dark figure is much higher than what the existing figures show. In this essay there will be a couple of cases that will be presented. The cases has a huge part of the Swedish legal system and attitude change towards honor-related violence and honor killing. The reasoning around the cases will be presented in order for the reader to gain knowledge and concretization of the Swedish state's approach to these cases.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som förekommer i alla samhällsgrupper.År 2012 anmäldes 28 300 fall av kvinnomisshandel Sverige, men enligt Brå är mörkertaletstort (Brå, 2012). Kvinnor som utsätts för våld har avsevärt sämre psykosocial hälsa änkvinnor i allmänhet (Socialstyrelsen, 2009). Samhället har ansvar för att förbygga och åtgärdavåldet, och hälso- och sjukvården har en unik möjlighet att upptäcka våldet och hjälpa devåldsutsatta kvinnorna. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sjukvårdens oftaförsta instans, akutmottagningen, tar emot de kvinnor som utsatts för våld i en nära relation,med fokus på sjukhuskuratorns roll. Att vara utsatt för psykiskt och fysiskt våld kan ha fleranegativa effekter på hälsan. Frågan som ställts har varit om de våldsutsatta kvinnor som sökerakutsjukvård får den adekvata hjälp de behöver. I studien har en kvalitativ induktiv metodanvänts, med intervjuer som tillvägagångssätt. Under analysen av materialet har tre temankunnat urskiljas; Vikten av kunskap och utbildning om de processer den våldsutsatta kvinnangår igenom, vad kvinnan behöver i det akuta skedet samt hinder för att upptäcka våldet ochkunna ge kvinnan bästa möjliga hjälp. Resultatet visar att det finns rutiner för att fånga uppdessa kvinnor och ge dem hjälp, men att det även finns brister som står i vägen för det, blandannat finns en kunskapsbrist hos personalen, brist på tid att fånga upp dessa kvinnor och bristpå tillgängliga kuratorer dygnet runt.

Despite being perceived as one of Europe's most gender-equal countries, Sweden faces significant challenges concerning men's violence against women. Statistics reveal a distressing frequency of violent incidents where a woman is killed by a man every three weeks. This research study examines the collaboration between Swedish municipalities, social services, and women's shelters in efforts to promote safety for women and combat male violence against them. The findings suggest an increase in collaboration and the integration of measures to ensure women's safety within municipal activities. However, while most municipalities offer protected housing, there are shortcomings in the efforts. The study also underscores the importance of continuously evaluating and enhancing ongoing initiatives to effectively support women affected by violence and uphold their human rights.

Våld i parrelationer är ett globalt hälsoproblem. Mäns våld mot kvinnor är ett av de största hoten mot kvinnors liv och hälsa. Ansvaret att ge stöd och skydd till personer som utsatts för eller riskerar att utsättas för våld, ligger på staten och kommunerna. Samverkan mellan socialtjänst och polismyndigheten är lagstadgat och en viktig komponent i ett hälsofrämjande arbete i syfte att skapa en trygg och säker miljö för utsatta kvinnor. Syftet med föreliggande studie var att öka kunskapen och förståelsen för socialtjänstens och polismyndighetens samverkan i kvinnofridsfrågor. Fokus låg främst på vad som påverkar samverkansarbetet. Studien inriktade sig på semistrukturerade individuella kvalitativa intervjuer genom en kombination av bekvämlighets- och snöbollsurval. Manifest innehållsanalys har i enlighet med Graneheim och Lundman (2004) använts samt samverkansteori för att analysera empirin. Resultatet utföll i två domäner med tillhörande kategorier. Första domänen var individnivå. Bland personal och chefer som var engagerade i samverkan och kvinnofridsbrott och som förkovrade sin kompetens, existerade samverkan mellan specifika personer internt och externt mellan myndigheterna. Andra domänen var organisations- och samhällsnivå. Gemensamma definitioner på samverkan och mäns våld mot kvinnor saknades vilket medförde att myndighetspersonerna hanterade dessa ärenden olika. Medarbetarna inom båda myndigheterna fick inte gemensam information om t.ex. vilka strategierna för samverkan var. Tydligt ledarskap fanns inom båda myndigheterna med det saknades gemensamma flödesscheman, tydliga rollfördelningar och kunskap om varandras ansvarsområde inom och mellan myndigheterna. Alla dessa delar var viktiga komponenter som influerar varandra och samverkans utfall i kvinnofridsfrågor. Förhoppningen är att studien ska synliggöra komplexiteten i samverkan i kvinnofridsfrågor och öka kunskapen om de områden som påverkar samverkans resultat. / Intimate partner violence is a global health problem. Male violence against women is one of the biggest threats against women's life and health. The responsibility to provide support and protection to victims or people at risk of violence is on the state and municipality. The collaboration between social services and the police authority is legal and an important component of a health promotion work in order to create a safe and secure environment for vulnerable women. The purpose with this study was to increase knowledge and understanding of the social services and police authority collaboration in woman’s issues. The focus was primarily on what influence it had on collaborations work. The study focused on semi-structured individual interviews through a combination of convenience and snowball sampling. According to Graneheim and Lundman (2004) manifest content analysis has been used with collaboration theory for analyzing empirical data. The result precipitated in two domains with related categories. The first domain was the Individual level. Among the professionals and managers who were involved in collaboration and women's issue and developed their skills, existence of collaboration between specific people internally and externally between authorities. Other domain was organizational and societal levels. Common definitions of collaboration and men’s violence against women were missing which meant that the authority people handled these issues differently. The employees of both authorities did not share information about e.g. which strategies for collaboration were. Clear leadership existed within both authorities but there were no common flow diagrams, clear allocation of roles and understanding of their responsibility within and between authorities. All these elements were important components that influence each other and collaborative outcomes in women's issues. The hope with this study is that it will highlight the complexity of interactions in women's issues and increase knowledge of the areas that affect collaborative performance.

No description available.