Global ETD Search

1	Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av möten med vårdpersonal : En litteraturöversikt från våldsutsatta kvinnors perspektiv med fokus på erfarenheter och av bemötande i vården Norrby, Hanna, Olsson, Laila January 2020 (has links) Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och kan ge negativa följder för kvinnors psykiska hälsa. Våldsutsatta kvinnor söker ofta vård inom sjukvårdens olika instanser av andra orsaker, och tidigare studier tyder på att våldsutsatta kvinnors erfarenheter i mötet med sjukvården, tenderar att vara negativa. Syfte: Syftet var att studera kvinnors erfarenheter av sjuksköterskor och övrig vårdpersonals bemötande sedan de upplevt våld i nära relation. Metod: En deskriptiv studie med kvalitativ ansats som gjordes i form av en allmän litteraturöversikt, enligt Friberg (2017). Studien byggde på 10 vetenskapliga originalartiklar vilka har granskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Benner och Wrubels omsorgsteori tillämpades som teoretisk utgångspunkt. Resultat: Som svar på syftet framträdde resultatet i 6 kategorier, där huvudresultatet avslöjade att majoriteten av kvinnorna upplevt negativa erfarenheter i mötet sjuksköterskor eller övrig vårdpersonal. De våldsutsatta kvinnorna kände sig inte respekterade eller lyssnade på och saknade information och stöd från vårdpersonalen, vilket upplevdes som att de saknade kompetens om hur man bemöter kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer. Slutsats: Sjuksköterskor och övrig vårdpersonals bemötande är väsentligt för huruvida kvinnorna ämnar avslöja att de är utsatta för våld i nära relation eller ej. Därför är det av yttersta vikt att all vårdpersonal har passande kvalifikationer i ämnet, vågar fråga om det, och vet hur de skall hjälpa den våldsutsatta kvinnan vidare. Detta inger förtroende och kan ge kvinnorna en möjlighet att bli medvetna om att de är utsatta för våld, även om de just i stunden inte är medvetna om det. våldsutsatt kvinna erfarenhet attityder sjuksköterska sjukvård Nursing Omvårdnad
2	Att möta våldsutsatta kvinnor i akutsjukvården : Sjukhuskuratorns roll i mötet med kvinnor som utsatts för våld i en nära relation / To encounter abused women in emergency rooms : A study of the hospital social workers role in meeting with women victim of domestic abuse Rehnman, Livia, Allard, Anneli January 2013 (has links) Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som förekommer i alla samhällsgrupper.År 2012 anmäldes 28 300 fall av kvinnomisshandel Sverige, men enligt Brå är mörkertaletstort (Brå, 2012). Kvinnor som utsätts för våld har avsevärt sämre psykosocial hälsa änkvinnor i allmänhet (Socialstyrelsen, 2009). Samhället har ansvar för att förbygga och åtgärdavåldet, och hälso- och sjukvården har en unik möjlighet att upptäcka våldet och hjälpa devåldsutsatta kvinnorna. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sjukvårdens oftaförsta instans, akutmottagningen, tar emot de kvinnor som utsatts för våld i en nära relation,med fokus på sjukhuskuratorns roll. Att vara utsatt för psykiskt och fysiskt våld kan ha fleranegativa effekter på hälsan. Frågan som ställts har varit om de våldsutsatta kvinnor som sökerakutsjukvård får den adekvata hjälp de behöver. I studien har en kvalitativ induktiv metodanvänts, med intervjuer som tillvägagångssätt. Under analysen av materialet har tre temankunnat urskiljas; Vikten av kunskap och utbildning om de processer den våldsutsatta kvinnangår igenom, vad kvinnan behöver i det akuta skedet samt hinder för att upptäcka våldet ochkunna ge kvinnan bästa möjliga hjälp. Resultatet visar att det finns rutiner för att fånga uppdessa kvinnor och ge dem hjälp, men att det även finns brister som står i vägen för det, blandannat finns en kunskapsbrist hos personalen, brist på tid att fånga upp dessa kvinnor och bristpå tillgängliga kuratorer dygnet runt. Akutsjukvård Kurator Kvinnofrid Misshandel Psykosocialt arbete Sjukhuskurator Våld Våld i nära relationer Våldsutsatt
3	VÅLDSUTSATTA KVINNORS UPPLEVELSE AV VÅRDEN Hedström, Sophie, Wallin, Sara-Linn January 2019 (has links) Bakgrund: Trettiosex procent av världens kvinnor utsätts för våld idag. Den vanligaste formen är mäns våld mot kvinnor och då framförallt inom parrelationer. Att vara våldsutsatt kvinna syns sällan utifrån och upplevs i många fall som ett känsligt ämne att tala om. I Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 (HSL) redogörs vårdens ansvar att upptäcka och identifiera våldsutsatta kvinnor och möjliggöra för adekvat vård.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den våldsutsatta kvinnans upplevelse av vården.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databassökningarna är utförda i databaserna CINAHL och PubMed och de tio utvalda artiklarna har analyserats utifrån en förenklad innehållsanalys av Forsberg och Wengström.Resultat: Resultatet presenteras i form av tre teman: Upplevelser av att möta vården; Kvinnans upplevelse av att bli tillfrågad om våldsutsatthet; Upplevda brister i vården. Samtliga deltagare i samtliga studier uppgav känslor av skam eller rädsla till följd av sin utsatthet. Vilket ofta utgjorde ett hinder för att på eget initiativ söka vård. Resultatet visar att kvinnorna önskade att vårdpersonal skulle fråga om förekomst av våld, och egenskaper som att vara öppen och icke- dömande var betydande. Negativa erfarenheter uppkom däremot av brist på rutiner och personalens oförmåga till holistiskt synsätt.Konklusion: Våldsutsatthet ger en mängd konsekvenser av både psykisk, fysisk och social karaktär. Primärvården är vanligen den första anhalten i patientens hjälpkedja där personalens omhändertagandet är av stor betydelse av vårdkvaliteten. Vården för patientgruppen behöver vara personcentrerad och vårdpersonal har ett betydande ansvar för hur vården upplevs. / Background: Thirty Six percent of women in the world today are exposed to violence, the most frequent form of this being intimate partner violence (IPV). This can many times not be seen from the outside and it is also a sensitive subject to discuss. The Health Care Act 1982: 763 (HSL) describes healthcare's responsibility to detect and identify vulnerable women and enable adequate care.Aim: The aim of this study was to explore battered women and their experiences of meeting the health care system.Methods: A qualitative literature review. Database searches were conducted in CINAHL and Pubmed. The ten chosen studies were examined using a simplified content analysis by Forsberg and Wengström.Result: The result is presented with three main themes: Experiences of meeting the health care system; Women’s experience of being asked about violence; Experienced flaws in the Healh Care System. All participants in all studies stated feelings of fear and embarrassment from being battered. These feelings constituted an obstacle for seeking healthcare by their own initiative. The result shows that women wanted health personnel to disclose about the experienced violence and qualities such as being non-judgemental and open-minded were significant. Negative experiences among the women arose when there was a clear lack of routines and when health personnel failed to see the problem from a holistic point of view.Conclusion: Exposure to violence results in many consequences, both physical, social and psychological. Primary health care is usually the first place where women with experience of violence come to. Therefore the staffs way of encounter is important for the quality of healthcare. The care for the patient group must be person centered and the health professionals have a big impact on how the health care is experienced by the women. Kvalitativ Upplevelse litteratur studie Våldsutsatt kvinna vården Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap
4	Mäns våld mot kvinnor : En kvalitativ studie kring handläggningsprocessen i arbetet med våldsutsatta kvinnor utifrån socialsekreterares perspektiv Essa, Yonyta, Harman, Johanna January 2022 (has links) Syftet med föreliggande studie är att undersöka handläggningsprocessen inom socialtjänsten i arbetet med mäns våld mot kvinnor. Med hjälp av studiens frågeställningar besvaras syftet. En kvalitativ metod tillämpades med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien är socialsekreterare som arbetar med våld i nära relation i två olika kommuner. All data analyserades med hjälp av en tematisk analys. Teman som baserades på frågeställningarna var handläggningsprocessen inom verksamheten, vad fungerar bra respektive mindre bra i arbetet samt förbättringsområden i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Av resultatet framgår det att handläggningsprocessen inom båda kommunerna är snarlika samt att det finns förbättringsområden i arbetet. Resultatet diskuteras och granskas med hjälp av ett intersektionellt perspektiv, könsmaktsordningen och empowerment. En av de centrala slutsatserna är att flytta på våldsutövaren istället för den våldsutsatta. Mäns våld mot kvinnor handläggningsprocessen våld i nära relation våldsutsatt insatser socialsekreterare. Social Work Socialt arbete
5	Hur sjuksköterskan hanterar mötet med den våldsutsatta kvinnan Barba, Jennifer, Ekholm, Clara January 2017 (has links) Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett aktuellt samhällsproblem. Sjuksköterskan har en viktig roll i att både kunna upptäcka våldsutsatthet, och ge adekvat vård. Dock upplever de våldsutsatta kvinnorna stora brister i vården där de anser att de inte får den vård och bemötande de behöver. Syfte: Var att belysa hur sjuksköterskan hanterar situationen i mötet med den våldsutsatta kvinnan. Metod: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utgör studiens resultat. Resultat: Tre huvudteman framträdde: Att ha ett undvikande förhållningssätt, detta för att sjuksköterskorna hade kunskapsbrist och styrdes av fördomar. Att vara stödjande, där sjuksköterskan är en central länk i vården och har därför en viktig roll i mötet med den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskan identifierar den våldsutsatta kvinnan men skapar även en trygg relation, och blir därför ett viktigt stöd för kvinnan. Att påverkas emotionellt, även känslor och tankar påverkade sjuksköterskorna, de flesta ansåg dock att det var viktigt att kunna sätta sina känslor och tankar åt sidan för att kunna ge bästa möjliga vård åt den våldsutsatta kvinnan. Konklusion: Ett genomgående drag var att sjuksköterskorna ansåg att det var en utmaning att hantera situationen med den våldsutsatta kvinnan på ett professionellt sätt. De flesta saknade träning och kunskap, men även fördomar och generaliseringar var stora hinder. Utbildning och träning vad beträffar våld i nära relationer är därför essentiell för sjuksköterskan. Det är av vikt att synliggöra våld i nära relationer som ett samhällsproblem så det inte förblir en dold fråga och så att attitydförändringar kan äga rum till den utsattas fördel. / Background: Violence against women is a global problem. The nurse has an important role to identify violence and give adequate care. The abused women often experience shortcomings in the healthcare service and felt that they didn’t get the care they needed. Aim: Was to illustrate how the nurse manages the situation in the meeting with the abused woman. Method: A literature study where 10 qualitative scientific articles formed the result of the study. Result: Three main themes were found in how the nurse managed the situation in the meeting with the abused woman. To have an avoiding approach, this was because lack of knowledge and prejudices. To be supportive, the nurse has a central part in the healthcare team and therefore an important role in the meeting with the abused woman. The nurse identifies, creates a good relationship with the abused woman, and becomes an important support. To be emotionally affected, feelings and thoughts were something that affected the nurses. In order to provide the best possible care for the abused women it was important to be able to put their own feelings and thoughts aside. Conclusion: A common feature were that the nurses considered it challenging to manage the situation with the abused woman in a professional way. Many felt that they were not trained and had a lack of knowledge. Other barriers were prejudices and generalizations. Concerning intimate partner violence education and training are essential for the nurse. It is important to visualize violence in relationships as a social problem so it doesn’t remain a hidden question and that attitudinal changes can take place to the victims’ advantage. sjuksköterska hantering våldsutsatt kvinna kvalitativ möte Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap
6	SJUKSKÖTERSKAN OCH DEN VÅLDTAGNA KVINNANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VARANDRA UNDER VÅRDFÖRLOPPET Moisin, Laura-Maria, Dahi, Zena January 2014 (has links) Bakgrund: Det förekommer fler offer av kvinnor som utsätts för våld än vad det gör vid exempelvis trafikolyckor och malaria tillsammans. Sexuellt våld mot kvinnor är idag ett stort folkhälsoproblem. Sålunda måste allmänsjuksköterskan bemöta den våldtagna kvinnan med värdighet och agerar professionellt när svåra situationer uppkommer, eftersom ett bemötande med god omvårdnad speglar kvinnans framtida agerande och bearbetning av problemet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta våldtagna kvinnor samt att beskriva kvinnors upplevelser av att möta sjuksköterskor i vårdförloppet. Metod: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Sju av artiklarna var kvalitativa och tre var kvantitativa. Resultat: Två huvudkategorier påträffades; ur sjuksköterskans perspektiv samt ur den våldtagna kvinnans perspektiv. Resultatet visade att allmänsjuksköterskan led av kunskapsbrist, led av känslomässiga påverkan p.g.a. möten med kvinnor som blivit våldtagna, hade svårigheter med att hantera svåra situationer som exempelvis bemötandet samt att det fanns ett behov av stöd. Resultatet visade även att den våldtagna kvinnan led av olika känslomässiga påverkan av mötet, upplevde faktorer som bidrog till en bra relation vid bemötandet av sjuksköterskan som exempelvis tillräcklig information samt faktorer som bidrog till en sämre relation som exempelvis ingen medkänsla av sjuksköterskan.Konklusion: Sjuksköterskor behöver mer kunskap om problemet samt stöd för att lära sig hantera upplevelser och känslor. Författarna har under arbetets gång förstått att mer forskning behövs om problemområdet. / Background: There are more victims of sexual assaulted women than for example, traffic accidents and malaria combined. Sexual violence against women is currently a major public health problem. Thus, the nurse should treat the raped woman with dignity and act professionally when difficult situations arise, because good treatment with good nursing care reflects the woman's future conduct and adaptation of the problem.Aim: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of meeting raped women and to describe women's experiences of meeting nurses during the care process.Methods: A literature review where ten scientific articles were reviewed and analyzed. Seven of the articles were qualitative and three were quantitative.Results: Two main categories were found: the nurses’ perspective and the raped women’s perspective. The result showed that nurses suffered from a lack of knowledge and emotional impact due to meetings with women who have been raped. They had difficulties in dealing with difficult situations such as the meeting and that there was a need for support. Results also showed that the raped woman suffered from various emotional impact of the meeting, experienced factors that contributed to a good relationship with the nurse, such as adequate information as well as factors that contributed to a weaker relationship such as no feeling of compassion from the nurse.Conclusion: Nurses need more knowledge about the problem and support to learn to deal with experiences and feelings. The authors have during the work understood that more research is needed on the problem area. Möte sexuellt våldsutsatt sjuksköterska våldtagen kvinna våldtäkt Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap
7	"Jag ville bara försvinna men jag hade barnen att tänka på" : En kvalitativ studie om kvinnors utsatthet för våld Ariz, Susin January 2016 (has links) Denna uppsats ämnar undersöka kvinnors utsatthet i våldsamma relationer och vilka konsekvenser som uppkommit till följd av dessa. Uppsatsen belyser varför en kvinna stannar i en våldsam relation, vad som får henne att lämna den samt hur hennes självidentitet har påverkats efter att hon lämnat mannen och den våldsamma relationen. Metoden som har tillämpats har haft en kvalitativ utgångspunkt med semistrukturerade intervjuer av fem kvinnor som utsatts för våld i en nära relation. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna, becoming an ex: the process of rote exit, våldets dynamik och normaliseringsprocessen samt social kapital har det varit möjligt att besvara studiens syfte och frågeställningar som nämnts ovan. Resultaten visar att våldets normalisering under relationen är en betydande bidragande faktor till att en kvinna stannar i en relation där hon är utsatt för våld. Uppsatsens resultat visar att en bidragande faktor till varför kvinnan väljer att lämna en våldsam relation är finnandet av en symbolisk mening till att inte kunna stanna kvar. En symbolisk mening kan vara att barnen far illa samt instinkten att mannen inte kommer ändra sitt beteende. Studiens resultat påvisar en tydlig förändring i självidentitet hos samtliga kvinnor som medverkat. Nyckelord: Kvinna, intervjuer, våld i nära relation, våldsutsatt, separation, normalisering / This study aims to investigate how five women have been affected by intimate partner violence and what consequences it has brought upon them. It also clarifies why women stay in violent relationships and what it takes to leave it at the end. The study also explores the effects on women’s self-esteem after leaving a violent relationship. The methodology used for this study has a qualitative approach and is processed through semi-structured interviews with five women who have experienced intimate partner violence. The theoretical theories that have been used and applied to this study are, “Becoming an example: the process of rotating the exit”, “The dynamics of violence and normalization” and “Social capital”. The results of the study show that the normalization of intimate partner violence is a major (contributing) factor to why women stay in violent relationships. The contributing factor to why women choose to leave violent relationships is finding of a purpose and a symbolic meaning to not participate in these types of relationships. Examples of these purposes and meanings are the potential harm to children, if children are involved in the situation, or realization of that there are no signs of behavioral change. All five women who participated in this study show a significant change in regards of identity. Keywords: Woman, interviews, intimate partner violence, victim of violence, separation, normalization. Woman interviews intimate partner violence victim of violence separation normalization Kvinna interrvjuer våld i nära relation våldsutsatt seperation normalisering
8	“Det är väldigt få som identifierar sig som en ... en våldsutövare” : En studie av vad som möjliggör och hindrar upptäckten av våldsutövare i socialtjänstens utredningsarbete / “Very few identify themselves as perpetrators of violence” : A study of what enables and hinders the detection of perpetrators of domestic violence in the investigative work within the social services Krosness, Disa, Mattsson, Ulv January 2024 (has links) Studien har som syfte att undersöka vad som hindrar och möjliggör upptäckt av våldsutövare i arbetet med ekonomiskt bistånd och våld i nära relationer inom socialtjänsten. Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma handläggare inom dessa två områden. Empirin analyseras utifrån Lispkys teori om gräsrotsbyråkraten samt Losekes socialkonstruktionistiska teori om sociala problem. Till det läggs perspektiv från Weiner om attribution samt Christies teori om det ideala offret. Studien visar att handläggare över lag är positiva till att arbeta med upptäckt av våldsutövare, även om detta släpar efter i relation till ett mer väletablerat arbete med upptäckt av våldsutsatta. Kunskapen om upptäckt utgår därför från den utsatta, och anpassade rutiner och verktyg saknas ännu i stor utsträckning för upptäckt av utövare. Möjligheter till upptäckt finns i ökad kunskap, systematiskt frågande och ett gott bemötande. Bemötandets möjligheter finns i en tillitsfull relation mellan handläggare och klient, där det kan skapas utrymme för självreflektion och öppenhet. För detta krävs också en helhetssyn för att inte missa signaler som tyder på våld. Synen på våldsutövaren är dubbel. Å ena sidan beskrivs en förändringsbar individ som på grund av omständigheter utanför dennes kontroll har drivits till att använda våld. Parallellt med denna bild målas en manipulativ person, driven av vilja till makt och kontroll. Båda är ovilliga att be om och ta emot stöd och hjälp. I förhållande till den tudelade bilden av våldsutövaren går även att skönja ett dubbelt förhållningssätt där handläggaren på ett teoretiskt plan understryker våldsutövarens behov av stöd till förändring samtidigt som man i praktiken känner ett motstånd och en ovilja att hjälpa en förövare. / This study aimes to investigate what hinders and enables the detection of perpetrators of violence in the work with economic assistance and domestic violence within social services. The study is based on qualitative, semi-structured interviews with eight professionals working in these two areas. The empirical data were analyzed using Lipsky’s theory of street-level bureaucracy and Loseke’s social constructionist theory of social problems. Additionally, perspectives from Weiner on attribution and Christie on the ideal victim were incorporated. The study shows that caseworkers are generally positive about working with the detection of perpetrators of violence, even though this work lags compared to the more well-established work on detecting victims of violence. Knowledge about detection is therefore based on working with the victims, and adapted routines and tools are still largely lacking for the detection of perpetrators. Opportunities for detection of perpetration of violence lie in increased knowledge, systematic questions, and positive engagement. Positive engagement creates opportunities through a trusting relationship between the caseworker and the client, where space can be created for self-reflection and openness. This also requires a holistic view not to miss signals indicating violence. The view of the perpetrator is dual. On the one hand, a changeable individual is described, who due to circumstances beyond his control has been driven to use violence. Alongside this image, a manipulative person driven by a desire for power and control is portrayed. Both are unwilling to ask for and receive support and help. In relation to the dual image of the nature of the perpetrator, a dual approach can also be discerned, where the caseworker theoretically emphasizes the perpetrator’s need for support to change while in practice feeling resistance and reluctance to help a perpetrator. Perpetrators IPV Victims of IPV Detection of perpetrators of IPV Social services Våldsutövare Våldsutsatt Upptäckt av våldsutövare Socialtjänst Social Work Socialt arbete
9	Stereotypa bilder av våld? : En vinjettstudie om socialarbetares föreställningar om psykiskt våld i nära relation / Stereotypical images of violence? : A vignette study about social workers perception of emotional domestic violence Dahlberg, Malin, Pettersson, Maria January 2024 (has links) Syftet med denna studie var att undersöka föreställningar om psykiskt våld i nära relation. Detta grundar sig i att socialarbetare kan bli påverkade hur psykiskt våld definieras och föreställningar om genus gällande våldsutsatta och våldsutövare. Det genomfördes en genusneutral vinjettmetod som innefattade psykiskt våld med tillhörande semistrukturerad intervjuguide utifrån en kvalitativ design med sex socialarbetare. Den empiriska data som samlats in analyserades därefter med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att det fanns föreställningar som blev synliggjorda i samband med studiens vinjetter där respondenterna själva benämnde de våldsutsatta och våldsutövarna med genus. Resultatet visade också att det kan vara svårt både att definiera det psykiska våldet och att identifiera dess handlingar på grundav dess “osynlighet”. Studien har visat att det är viktigt att reflektera över föreställningar om psykiskt våld i nära relation och genus. / The purpose of this study was to investigate perceptions of emotional domestic violence. This is based on that social workers can be affected by how emotional domestic violence is defined and perception of what gender victim and perpetrator are. The method was gender-neutral vignettes about emotional violence combined with a semi-structured interviews with six social workers. The data was analysed with thematic analysis. Results showed that social workers had perceptions on emotional domestic violence, the respondents named victims and perpetrators in the vignettes by gender. Additionally, the results showed that emotional domestic violence can be difficult to define and identify, due to that it is not physically visible. The results emphasize the importance of increasing the awareness among social workers regarding emotional violence and gender. emotional domestic violence gender perpetrator social worker victim genus psykiskt våld i nära relation socialarbetare våldsutsatt våldsutövare Social Work Socialt arbete
10	Barnrättsperspektiv i vårdnadsmål vid risk för separationsvåld eller så kallat ”eftervåld” : En studie om rättens avvägning mellan skydd för barn och barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna / The children rights perspective in custody cases in case of risk of separation violence or so-called ”post-separation violence” : A study of the court's balance between protection of children and children's right to close and good contact with both parents Chavez Lupe, Lynette, Falk, Stina January 2022 (has links) It's a misconception that those who leave a violent relationship are safer than those who stay. For those who have children with their perpetrator there is an increased risk for post-separation violence (Fleury, Sullivan & Bybee, 2000). The aim of this study has been to examine the child rights perspective through how the court judges and resonates in custody disputes with information regarding violence and therefore a possible risk for post-separation violence. Data was retrieved in the form of 34 custody cases from the court of appeal. In order to fulfil the purpose of the study a multi-method investigation has been used, both a quantitative content analysis and a discourse analysis. The results showed that the parent who was mainly referred to as the perpetrator was assigned visitation rights in 64.4 % of the cases, joint custody in 46.6 % and housing in 20 %. The main result showed that the courts ruled the child’s right to close and good contact with both parents outweighs the risk of post-separation abuse, either towards the other parent or the child himself. Children should be allowed to grow up with both parents. However, one could question at what price. Separation violence post-separation violence exposed to violence exposed violence post divorce children in domestic violence post divorce parenting child rights perspective custody cases custody disputes best interest of the child the child's claim intimate partner violence IPV child affected family conflict family dispute court of appeal witnessing violence victim of violence family violence child rights children's rights custody battle post separation post-separation dispute domestic violence domestic violence after separation false allegations false allegations in custody battle parental alienation family violence separation assault involving children Separationsvåld eftervåld barnrättsperspektiv vårdnadsmål vårdnadstvister barnets bästa barnets utsaga barnperspektiv våld i nära relationer vårdnadsmål socionom socialt arbete familjerätt barnrätt diskursanalys kvantitativ innehållsanalys separation familjekonflikt barnets vilja umgängessabotage föräldraalienation samarbetssvårigheter vårdnadskonflikt barnets påverkan barnkonventionen föräldrabalken risk för eftervåld risk för seprationsvåld hovrättsdomar bevittna våld våldsutövare använda barn som redskap använda barn som verktyg falska uppgifter falska uppgifter om våld uppgifter om våld falska anklagelser vårdnadstvister falska anklagelser föräldraalienation våld i hemmet våld i nära relationer umgängesrätt gemensam vårdnad vårdnad boende umgänge våldsutsatt hovrätten föräldrarätt Social Work Socialt arbete

Search results