Global ETD Search

1	“Man är mer tacksam över det man har, med tanke på det man ser." : En socialpsykologisk studie om ordningspolisers arbetsrelaterade upplevelser och emotioner, samt deras inverkan på privat- och familjeliv. Elofson, Linn, Karlsson, Josefine January 2015 (has links) Att balansera kraven som kommer med arbetsroll och privatroll ses till stor del av den psykologiska och socialpsykologiska forskningen som emotionellt ansträngande och konfliktskapande. Forskningen beskriver negativa konsekvenser av att inte kunna lämna de emotioner och krav som förknippas med arbetet, när man går hem. Detta är också en allmän bild av relationen mellan arbete och privatliv. Men hur influerar de emotioner som uppstår i arbetslivet en individs roll som privatperson, förälder och partner? Och hur upplevs yrkesrollen och de arbetsrelaterade erfarenheterna inverka på situationer i privatlivet? Finns det upplevelser av manliga arbetsmönster som hantering av arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner, på arbetsplatsen? Denna studie berör främst dessa frågor i förhållande till ordningspoliser, ett relativt mansdominerat yrke där arbetsuppgifterna genomsyras av emotionellt ansträngande uppgifter och upplevelser, i kontrast till det lugnare familjelivet. Hur ordningspolisers arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner upplevs och hanteras i förhållande till deras privatliv och den mansdominerade arbetsplatsen, har studerats utifrån Greenhaus och Powells arbete- familjeförbättringsteori, Hochschilds emotionsteori, Goffmans teori om roll och fasad samt bakre och främre regioner och Brody, Shields, och Fivush och Buckners genusteoretiska perspektiv gällande emotionella uttryck och känslohantering. Tio intervjuer med ordningspoliser har analyserats med en fenomenologisk ansats. Resultatet visar, i kontrast till merparten av den tidigare forskningen, att samtliga poliser upplever att de emotionella aspekterna av arbetserfarenheterna inverkar positivt på familjelivet. Detta framgår främst i hur ordningspoliserna förhåller sig till sina barn, då de känner en tacksamhet inför familjen, som en reaktion på de många gånger negativa arbetsupplevelserna. När det gäller hanteringen av arbetsrelaterade emotioner är det märkvärt att poliserna undviker formellt samtalsstöd. Att tala om sina emotioner under arbetstid med kollegor, är det främsta sättet som poliserna får utlopp för sina känslor. Detta uppmärksammas dock många gånger inte som känslohantering, då det ses som en ytterst naturlig del av arbetslivet. Därför anser studiens författare att man, vid planering av framtida polisarbete, skulle kunna fokusera mer på denna typ av praktisk känslohantering. Poliser emotioner Roller arbete- familjekonflikt arbete- familjeförbättring
2	Livets stora pussel : En kvantitativ studie om arbete-familjekonflikten utifrån ett institutionellt perspektiv på Sverige och Storbritannien Zannin, Alessandra, Heyman, Per January 2013 (has links) Tidigare studier och forskning kring konflikten mellan arbete- och familjeliv har visat att konflikten är ett resultat av den obalans som finns mellan de krav och resurser som utgör respektive del av livet. I denna uppsats beskrivs hur upplevd konflikt mellan arbete och familj ser ut och eventuellt skiljer sig åt mellan Sverige och Storbritannien, mellan olika sociala klasser, samt mellan män och kvinnor i dessa länder. Den övergripande tanken är att resultaten borde skilja sig åt då Sverige och Storbritannien är två ganska olika länder på policynivå. Därmed borde den institutionella kontexten ha sin inverkan på de arbetsvillkor och familjevillkor som i sig kan bidra till arbete-familjekonflikten. Utifrån detta undersöks hur arbetskrav, arbetsresurser och familjevillkor av olika slag inverkar på sambanden mellan landstillhörighet och arbete-familjekonflikten, socialklass och arbete-familjekonflikten och könstillhörighet och arbete-familjekonflikten. Med utgångspunkt i European Social Survey har datamaterialet till linjära regressionsanalyser hämtats, där urvalet bestått av förvärvsarbetandes individer från Sverige och Storbritannien, mellan 20 och 60 år med familj (med minst en partner). Resultatet visar att landstillhörighetens påverkan på konflikten kvarstår vid kontroll av övriga variabler. Dock gäller detta resultat endast för männen. Vi kan även ur våra resultat konstatera att den sociala klasstillhörigheten inte har någon effekt på arbete-familjekonflikten för individer i Sverige. Detta visar sig vara tvärtemot Storbritannien där social klass påverkar upplevd arbete-familjekonflikt. I en jämförelse mellan länderna går det att se att kvinnor och män upplever olika grader av konflikt och att de påverkas på olika sätt av arbets- och familjevillkor. Dock är skillnaden mellan arbete-familjekonflikten, män och kvinnor emellan, jämnstora mellan länderna. Därmed säger våra resultat oss att det finns en skillnad i upplevd arbete-familjekonflikt mellan Sverige och Storbritannien och att denna skillnad är av varierande art med avseende på kön och social klass. Denna skillnad anser vi kunna härledas ur länders institutionaliserade policyer. Arbete-familjekonflikt institutionaliserade policyer Storbritannien Sverige klass kön arbetsvillkor familjevillkor.
3	"Går inte att vara superkvinna" : Kvinnliga chefers upplevelse av ”work-family conflict” Onerhed, Carolin January 2017 (has links) Tidigare forskning visar på att en konflikt mellan arbete och familj är något som kan drabba alla, har olika bakomliggande faktorer och påverkar bland annat det subjektiva välbefinnandet. Det som har störst påverkan på konflikten är arbetsrelaterade faktorer. Syftet med studien var att undersöka kvinnliga chefers upplevelse av konflikten samt olika aspekter som de upplever kan påverka konflikten, både positivt och negativt. Deltagarna i den studien var 8 kvinnliga chefer som har eller har haft barn i åldern 2–10 år under perioden som chef. Resultatet visar på att konflikten varierar i grad utefter arbetsbelastning och kan påverkas med hjälp av en öppen och förstående arbetsplats som möjliggör planering och skapandet av sociala relationer. Förhoppningar finns om att studien ska bidra till att minska konflikten hos de individer som upplever den och öka det subjektiva välbefinnandet. work- family conflict family - work conflict work-life balance female boss leadership Kvinnliga chefer chefsskap moderskap livspussel arbets och familjekonflikt livsbalans ledarskap chefsskap Psychology Psykologi
4	Normbrytande kvinnor : En kvalitativ studie om kvinnliga familjeförsörjares upplevelse av det betalda och obetalda arbetet Brebäck, Ida, Karlsson, Juliana January 2023 (has links) For decades, the man has been seen as the ideal of the role of the main breadwinner and the woman as the nurturing carer. As women become more educated, this leads to more females becoming breadwinners. Thus, being the main breadwinner as a woman is still a norm-breaking role today, but one that is likely to become increasingly common in the future. The aim of the study is thus to gain an understanding of the division of unpaid labour as these women may be considered norm-breakers. Furthermore, we want to reach an understanding of how/ if these women experience conflict when it comes to the role of primary breadwinner and her role as a mother. This qualitative study is based on interviews with female breadwinners who work full-time and are mothers. The theoretical framework of the study consists of Berger and Luckmann's theory of socialization, West and Zimmerman's theory of Doing Gender, the Doing Family theory by David Morgan, and the work-family conflict by Greenhaus and Beutell. The results of the study suggest that the women experience a conflict between their roles as mothers as well as working women. It also shows that women have different perceptions of equality in the home and the distribution of unpaid work. / Mannen har länge ansetts vara idealet för rollen som den huvudsakliga familjeförsörjaren och kvinnan som den omhändertagande omsorgstagaren. I takt med att kvinnor utbildar sig i allt högre utsträckning leder det till att allt fler kvinnor blir familjeförsörjare. Att vara den huvudsakliga familjeförsörjaren som kvinna är således än idag en normbrytande roll men som förmodligen kommer att bli allt mer vanligt förekommande i framtiden. Syftet med studien är således att nå en förståelse för hur uppdelningen av det obetalda arbetet ser ut då dessa kvinnor kan anses vara normbrytande. Vi söker dessutom att nå en förståelse för hur/om dessa kvinnor upplever en konflikt när det kommer till rollen som huvudsaklig familjeförsörjare och hennes roll som mamma. Denna kvalitativa studie baserar sitt resultat utifrån intervjuer med kvinnliga familjeförsörjare som är heltidsarbetande och mammor. Studiens teoretiska ramverk består Berger och Luckmanns teori om socialisation, West och Zimmermans teori Doing Gender, teorin Doing Family av David Morgan samt Work- family conflict av Greenhaus och Beutell. Studiens resultat tyder på att kvinnorna upplever en konflikt mellan sin roll som mamma såväl som huvudsaklig familjeförsörjare. Det framkommer även att upplevelsen av uppdelningen av hushållsarbetet anses vara ojämnt fördelat i olika mån. Female breadwinner Work- family conflict unpaid labour care household work Kvinnlig familjeförsörjare Arbete- och familjekonflikt obetalt arbete omsorgsarbete hushållsarbete normer och strukturer Sociology Sociologi
5	Barnrättsperspektiv i vårdnadsmål vid risk för separationsvåld eller så kallat ”eftervåld” : En studie om rättens avvägning mellan skydd för barn och barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna / The children rights perspective in custody cases in case of risk of separation violence or so-called ”post-separation violence” : A study of the court's balance between protection of children and children's right to close and good contact with both parents Chavez Lupe, Lynette, Falk, Stina January 2022 (has links) It's a misconception that those who leave a violent relationship are safer than those who stay. For those who have children with their perpetrator there is an increased risk for post-separation violence (Fleury, Sullivan & Bybee, 2000). The aim of this study has been to examine the child rights perspective through how the court judges and resonates in custody disputes with information regarding violence and therefore a possible risk for post-separation violence. Data was retrieved in the form of 34 custody cases from the court of appeal. In order to fulfil the purpose of the study a multi-method investigation has been used, both a quantitative content analysis and a discourse analysis. The results showed that the parent who was mainly referred to as the perpetrator was assigned visitation rights in 64.4 % of the cases, joint custody in 46.6 % and housing in 20 %. The main result showed that the courts ruled the child’s right to close and good contact with both parents outweighs the risk of post-separation abuse, either towards the other parent or the child himself. Children should be allowed to grow up with both parents. However, one could question at what price. Separation violence post-separation violence exposed to violence exposed violence post divorce children in domestic violence post divorce parenting child rights perspective custody cases custody disputes best interest of the child the child's claim intimate partner violence IPV child affected family conflict family dispute court of appeal witnessing violence victim of violence family violence child rights children's rights custody battle post separation post-separation dispute domestic violence domestic violence after separation false allegations false allegations in custody battle parental alienation family violence separation assault involving children Separationsvåld eftervåld barnrättsperspektiv vårdnadsmål vårdnadstvister barnets bästa barnets utsaga barnperspektiv våld i nära relationer vårdnadsmål socionom socialt arbete familjerätt barnrätt diskursanalys kvantitativ innehållsanalys separation familjekonflikt barnets vilja umgängessabotage föräldraalienation samarbetssvårigheter vårdnadskonflikt barnets påverkan barnkonventionen föräldrabalken risk för eftervåld risk för seprationsvåld hovrättsdomar bevittna våld våldsutövare använda barn som redskap använda barn som verktyg falska uppgifter falska uppgifter om våld uppgifter om våld falska anklagelser vårdnadstvister falska anklagelser föräldraalienation våld i hemmet våld i nära relationer umgängesrätt gemensam vårdnad vårdnad boende umgänge våldsutsatt hovrätten föräldrarätt Social Work Socialt arbete

1

Page generated in 0.0481 seconds