This study aims to seek knowledge of the salutogenic model within geriatric care. This is done by problematizing the female geriatric care personnel’s everyday life and conditions. The study’s comparative empirical focus includes interviews with ten women that work within geriatric care, at two different workplaces. The method used is thus qualitative. The theoretical framework that has been applied on the study’s empirical material concerns structural difficulties for female geriatric care personnel that are working salutogenically in practice. The conclusion offers a discussion of what we have established through the examination of what enables the realisation of the salutogenic model within geriatric care. The central findings in the study are that flexibility, scope for action and continuity works as fundamental conditions for geriatric care personnel. Moreover, an interesting aspect that is discussed is how the employees adjust to the fact that it is favorable, for both the elderly and the personnel, to only do the most essential tasks. Furthermore, the strengths and weaknesses of the study are discussed, as well as motivation for further research within the field.

<p>Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur kuratorer vid psykosociala enheter inom primärvården hanterar sina känslor i patientarbetet. En kvalitativ forskningsmetod har genomförts med hjälp av intervjuer med fyra kuratorer vid tre olika psykosociala enheter inom primärvården. Resultatet har analyserats utifrån copingteori och existentiell teori. Resultaten visar att respondenterna använder sig av copingstrategier såsom att söka kunskap, söka lösningar, stöd och vägledning och upphäva stundens allvar i form av humor för att hantera känslor i patientarbetet. Dessutom förlitar respondenterna sig till sin kunskap och erfarenhet inom kuratorsyrket. De använder sig dessutom av reflektion och stöd av vissa kolleger som de känner sig trygga med. Vid sidan av copingstrategier använder sig respondenterna av existentiellt perspektiv i form av att finna mening, sammanhang och värde av sin handling i patientarbetet. Respondenter har beskrivit att deras ödmjukhet och empati till människor har fördjupats i samband med patientarbetet. De har även i samband med patientarbetet fått ökad medvetenhet för människans sociala sammanhang. Detta har därför påverkat deras inställning till egen livssituation och människor. De upplever även att vardagslivet har påverkats av patientarbetet. Respondenterna anser att det därför är viktigt att upprätta tydliga gränser mellan arbete och fritid för att orka med patientarbetet. Därför gör de fritidsaktiviteter som är roliga och avkopplande.</p>

Validerat; 20101217 (root)

Omsorgsarbete innefattar känslomässigt krävande arbetsuppgifter som kan inverka negativt på hälsan. Stark känsla av sammanhang (Kasam) och hög arbetstillfredsställelse påverkar hälsan positivt, bidrar till produktivitet och personlig utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka om det föreligger skillnader av Kasam i förhållande till utbildning, kön och arbetstidsutformning hos personal inom omsorgsarbete. I studien användes en kvantitativ webbenkät. Arbetstillfredsställelse undersöktes med Copenhagen Psychosocial Questionaire 2, dimensionerna hälsa och trivsel och arbete och privatliv. Kasam undersöktes med Antonovskýs livsfrågeformulär, kortversionen. Samtliga anställda, 283 personer, inom ett område med kommunal socialpsykiatri och sysselsättning/daglig verksamhet erbjöds delta i studien. 112 besvarade enkäten vilket gav svarsfrekvensen 40%. Data analyserades med variansanalys (ANOVA). Resultatet visade inga signifikanta skillnader i Kasam eller arbetstillfredsställelse i förhållande till arbetstidsutformning, kön eller utbildning. Inga signifikanta interaktionseffekter hittades. / Health care work includes emotionally demanding work tasks that can have a negative impact on health. A strong Sense of Coherence (SOC) and high job satisfaction effects health in a positive way, contributes to productivity and personal growth. The purpose of this study was to explore if differences in Sense of Coherence and job satisfaction are present regarding design of working hours, gender and education amongst employees in health care. A quantitative survey was used in the study. Job satisfaction was explored using Copenhagen Psychosocial Questionaire 2, dimensions health and wellbeing and work-family balance. SOC was explored using Antonovskýs short form life questionnaire. All employees, 283, in a department of municipal social-psychiatry and daily activities was invited to participate in the study. 112 answered the survey resulting in a response rate of 40%. Data was analysed using analysis of variance (ANOVA). Results showed no significant differences in SOC and job satisfaction regarding design of working hours, gender or education. There were no significant interactions between the variables.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur kuratorer vid psykosociala enheter inom primärvården hanterar sina känslor i patientarbetet. En kvalitativ forskningsmetod har genomförts med hjälp av intervjuer med fyra kuratorer vid tre olika psykosociala enheter inom primärvården. Resultatet har analyserats utifrån copingteori och existentiell teori. Resultaten visar att respondenterna använder sig av copingstrategier såsom att söka kunskap, söka lösningar, stöd och vägledning och upphäva stundens allvar i form av humor för att hantera känslor i patientarbetet. Dessutom förlitar respondenterna sig till sin kunskap och erfarenhet inom kuratorsyrket. De använder sig dessutom av reflektion och stöd av vissa kolleger som de känner sig trygga med. Vid sidan av copingstrategier använder sig respondenterna av existentiellt perspektiv i form av att finna mening, sammanhang och värde av sin handling i patientarbetet. Respondenter har beskrivit att deras ödmjukhet och empati till människor har fördjupats i samband med patientarbetet. De har även i samband med patientarbetet fått ökad medvetenhet för människans sociala sammanhang. Detta har därför påverkat deras inställning till egen livssituation och människor. De upplever även att vardagslivet har påverkats av patientarbetet. Respondenterna anser att det därför är viktigt att upprätta tydliga gränser mellan arbete och fritid för att orka med patientarbetet. Därför gör de fritidsaktiviteter som är roliga och avkopplande.

During the emergence of social work, women have been considered to hold greater competence in social relations. Approximately 80% of social workers in Sweden are women, which leaves men in a minority. Men are considered to have advantages in female-dominated professions because of their unique and desirable abilities. This paper aims to adress men's underpresentation in the female-dominated social work profession. The purpose is to explore the attitudes and experiences of men working in a minority group. Using a qualitative approach, six male social workers have been interviewed. It is of considerable interest to examine if notions of gender affect them in their daily work, and their perception of disadvantages contrary possibilities. The findings of this paper both confirm and contradict the previous research. Both similar and different attitudes and experiences revealed that there are several aspects to consider of being a man in minority. It became clear that all respondents felt that they have got advantages in the profession as a result of being men. The disadvantages that emerged were not as many as the benefits, but it was clear that they developed from the expectations of men as qualitatively different than women.

This study takes departure from the paradox between the emotionally priceless caring of one’s own child and the unwillingness to pay a high prize when outsourcing the care. The purpose of this study is to explore this paradox and how it is expressed and negotiated by; parents who pays for private childminding; and by the companies providing these services The empirical data consists of six qualitative interviews with mothers hiring babysitters for their children and 19 discussion threads from the internet forum Familjeliv. To contextualize this data four company profiles from the Swedish nanny-market were included together with the technical aspects of the Swedish tax deduction for household services. The data was analyzed in the light of marxist theory of work; concepts of spiritual and menial care-work; and emotional and monetary value. The result of this study indicates that when attaching monetary value of the childminding a close relation to the child – such as kinship – devaluates the care-work; however, when hiring a babysitter from a company parents wish them to build a close relationship with the child. This relationship then has a high emotional value, but when recognizing what the pricing of the care-work consists of, only the babysitters’ qualities and the menial parts of childminding, i.e. the chores, are mentioned. This study also shows that through hiring a babysitter the parents own time with their children gains a “higher quality”. I therefore argue that according to the parents the commercialization of childcare increases the emotional value of the parents’ care-work, but the monetary value of the payed care-work remains unchanged and low paid.

No description available.

Vård och omsorg är den största arbetsgruppen i Sverige och står även för den största andelen sjukdomsfall, främsta orsaken till sjukskrivningar inom vården är orsakade av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Syftet med studien var att undersöka medarbetarengagemang för personal inom vård och omsorgsarbete, som en del i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Frågeställningarna var hur engagemanget ser ut hos medarbetare inom vård- och omsorg och hur engagemanget kan öka. Tidigare forskning har visat att kombination av teorier gällande engagemang och motivation har skapat en djupare förståelse inom området. Därav grundade studien sig på teorier både kring engagemang och motivation. 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes med undersköterskor på vård- och omsorgsboende, för att studera medarbetarnas subjektiva upplevelser kring engagemanget. En tematisk analys skedde. Resultatet visade att samtliga respondenter upplevde sig engagerade i arbetet. Diskussionens huvudpunkter var dock att de fanns indikationer på att nivån av engagemang hos medarbetare kunde vara en annan än individens upplevda nivå av engagemang. En annan slutsats var att chefer och medarbetare tillsammans kunde påverka medarbetarengagemanget positivt bland annat genom en bra tvåvägskommunikation. Dock kom skribenterna fram till att för få respondenter deltog för att kunna dra generella slutsatser kring engagemang. / The healthcare industry is the largest working group in Sweden and accounts for the largest proportion of illness cases, the main cause of sick leave in healthcare is caused by the organizational and social work environment. The purpose of the study was to investigate employee engagement for staff in health care and social work, as part of the organizational and social work environment. The questions were what the engagement looks like for employees in health care and social work and how the engagement can increase. Previous research has shown that a combination of theories of engagement and motivation has created a deeper understanding in the field. Therefore, the study was based on both theories of engagement and motivation. Ten semi-structured interviews were conducted with nurses at nursing and care homes, to study the employees' subjective experiences about engagement. A thematic analysis occurred. The result showed that all respondents felt engaged in the work. However, the main points of the discussion were that there were indications that the level of engagement of employees could be different from the individual's perceived level of engagement. Another conclusion was that managers and employees together could have a positive influence on employee engagement, for example through good two-way communication. However, the authors concluded that too few respondents participated to be able to draw general conclusions about engagement.

For decades, the man has been seen as the ideal of the role of the main breadwinner and the woman as the nurturing carer. As women become more educated, this leads to more females becoming breadwinners. Thus, being the main breadwinner as a woman is still a norm-breaking role today, but one that is likely to become increasingly common in the future. The aim of the study is thus to gain an understanding of the division of unpaid labour as these women may be considered norm-breakers. Furthermore, we want to reach an understanding of how/ if these women experience conflict when it comes to the role of primary breadwinner and her role as a mother. This qualitative study is based on interviews with female breadwinners who work full-time and are mothers. The theoretical framework of the study consists of Berger and Luckmann's theory of socialization, West and Zimmerman's theory of Doing Gender, the Doing Family theory by David Morgan, and the work-family conflict by Greenhaus and Beutell. The results of the study suggest that the women experience a conflict between their roles as mothers as well as working women. It also shows that women have different perceptions of equality in the home and the distribution of unpaid work. / Mannen har länge ansetts vara idealet för rollen som den huvudsakliga familjeförsörjaren och kvinnan som den omhändertagande omsorgstagaren. I takt med att kvinnor utbildar sig i allt högre utsträckning leder det till att allt fler kvinnor blir familjeförsörjare. Att vara den huvudsakliga familjeförsörjaren som kvinna är således än idag en normbrytande roll men som förmodligen kommer att bli allt mer vanligt förekommande i framtiden. Syftet med studien är således att nå en förståelse för hur uppdelningen av det obetalda arbetet ser ut då dessa kvinnor kan anses vara normbrytande. Vi söker dessutom att nå en förståelse för hur/om dessa kvinnor upplever en konflikt när det kommer till rollen som huvudsaklig familjeförsörjare och hennes roll som mamma. Denna kvalitativa studie baserar sitt resultat utifrån intervjuer med kvinnliga familjeförsörjare som är heltidsarbetande och mammor. Studiens teoretiska ramverk består Berger och Luckmanns teori om socialisation, West och Zimmermans teori Doing Gender, teorin Doing Family av David Morgan samt Work- family conflict av Greenhaus och Beutell. Studiens resultat tyder på att kvinnorna upplever en konflikt mellan sin roll som mamma såväl som huvudsaklig familjeförsörjare. Det framkommer även att upplevelsen av uppdelningen av hushållsarbetet anses vara ojämnt fördelat i olika mån.