Att balansera kraven som kommer med arbetsroll och privatroll ses till stor del av den psykologiska och socialpsykologiska forskningen som emotionellt ansträngande och konfliktskapande. Forskningen beskriver negativa konsekvenser av att inte kunna lämna de emotioner och krav som förknippas med arbetet, när man går hem. Detta är också en allmän bild av relationen mellan arbete och privatliv. Men hur influerar de emotioner som uppstår i arbetslivet en individs roll som privatperson, förälder och partner? Och hur upplevs yrkesrollen och de arbetsrelaterade erfarenheterna inverka på situationer i privatlivet? Finns det upplevelser av manliga arbetsmönster som hantering av arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner, på arbetsplatsen? Denna studie berör främst dessa frågor i förhållande till ordningspoliser, ett relativt mansdominerat yrke där arbetsuppgifterna genomsyras av emotionellt ansträngande uppgifter och upplevelser, i kontrast till det lugnare familjelivet. Hur ordningspolisers arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner upplevs och hanteras i förhållande till deras privatliv och den mansdominerade arbetsplatsen, har studerats utifrån Greenhaus och Powells arbete- familjeförbättringsteori, Hochschilds emotionsteori, Goffmans teori om roll och fasad samt bakre och främre regioner och Brody, Shields, och Fivush och Buckners genusteoretiska perspektiv gällande emotionella uttryck och känslohantering. Tio intervjuer med ordningspoliser har analyserats med en fenomenologisk ansats. Resultatet visar, i kontrast till merparten av den tidigare forskningen, att samtliga poliser upplever att de emotionella aspekterna av arbetserfarenheterna inverkar positivt på familjelivet. Detta framgår främst i hur ordningspoliserna förhåller sig till sina barn, då de känner en tacksamhet inför familjen, som en reaktion på de många gånger negativa arbetsupplevelserna. När det gäller hanteringen av arbetsrelaterade emotioner är det märkvärt att poliserna undviker formellt samtalsstöd. Att tala om sina emotioner under arbetstid med kollegor, är det främsta sättet som poliserna får utlopp för sina känslor. Detta uppmärksammas dock många gånger inte som känslohantering, då det ses som en ytterst naturlig del av arbetslivet. Därför anser studiens författare att man, vid planering av framtida polisarbete, skulle kunna fokusera mer på denna typ av praktisk känslohantering.

Tidigare studier och forskning kring konflikten mellan arbete- och familjeliv har visat att konflikten är ett resultat av den obalans som finns mellan de krav och resurser som utgör respektive del av livet. I denna uppsats beskrivs hur upplevd konflikt mellan arbete och familj ser ut och eventuellt skiljer sig åt mellan Sverige och Storbritannien, mellan olika sociala klasser, samt mellan män och kvinnor i dessa länder. Den övergripande tanken är att resultaten borde skilja sig åt då Sverige och Storbritannien är två ganska olika länder på policynivå. Därmed borde den institutionella kontexten ha sin inverkan på de arbetsvillkor och familjevillkor som i sig kan bidra till arbete-familjekonflikten. Utifrån detta undersöks hur arbetskrav, arbetsresurser och familjevillkor av olika slag inverkar på sambanden mellan landstillhörighet och arbete-familjekonflikten, socialklass och arbete-familjekonflikten och könstillhörighet och arbete-familjekonflikten. Med utgångspunkt i European Social Survey har datamaterialet till linjära regressionsanalyser hämtats, där urvalet bestått av förvärvsarbetandes individer från Sverige och Storbritannien, mellan 20 och 60 år med familj (med minst en partner). Resultatet visar att landstillhörighetens påverkan på konflikten kvarstår vid kontroll av övriga variabler. Dock gäller detta resultat endast för männen. Vi kan även ur våra resultat konstatera att den sociala klasstillhörigheten inte har någon effekt på arbete-familjekonflikten för individer i Sverige. Detta visar sig vara tvärtemot Storbritannien där social klass påverkar upplevd arbete-familjekonflikt. I en jämförelse mellan länderna går det att se att kvinnor och män upplever olika grader av konflikt och att de påverkas på olika sätt av arbets- och familjevillkor. Dock är skillnaden mellan arbete-familjekonflikten, män och kvinnor emellan, jämnstora mellan länderna. Därmed säger våra resultat oss att det finns en skillnad i upplevd arbete-familjekonflikt mellan Sverige och Storbritannien och att denna skillnad är av varierande art med avseende på kön och social klass. Denna skillnad anser vi kunna härledas ur länders institutionaliserade policyer.