Det är viktigt att studera arbetslivet med ett samhällsvetenskapligt perspektiv, eftersom arbetsplatsen utgör en stor del av vår sociala tillvaro. Konflikter uppstår i alla sociala sammanhang och konflikthantering blir då ett viktigt redskap i chefernas arbete att få samarbetet att fungera mellan medarbetare. Denna uppsats studerar hur diskursen kring konflikthantering ser ut bland första linjens chefer inom Norrköpings kommun. Sju intervjuer har genomförts och sedan analyserats, vilket synliggör att konflikthantering framställs vara individcentrerat. Detta framkommer då informanterna uppger att de flesta konflikter uppstår på grund av individuella värderingar och beteenden hos den enskilda medarbetaren, och att konflikterna därför bör hanteras på samma nivå inom organisationen. Denna diskurs framställer även chefernas syn på relationen mellan individ och organisation som distanserad. Detta på grund av att informanterna inte tar upp organisationens förutsättningar och resurser som tänkbara lösningar till uppkomna konflikter, samt att de menar att de riktlinjer som kommunen satt upp inte är användbara i konfliktsituationer i det vardagliga arbetet. Detta kan tolkas bero på att det finns en gemensam diskurs bland första linjens chefer samt att finns en inbyggd struktur i organisationen som inte synliggör andra aspekter på konflikter. Då denna struktur ses vara naturlig för de som befinner sig inom strukturen, ifrågasätts den inte.

For decades, the man has been seen as the ideal of the role of the main breadwinner and the woman as the nurturing carer. As women become more educated, this leads to more females becoming breadwinners. Thus, being the main breadwinner as a woman is still a norm-breaking role today, but one that is likely to become increasingly common in the future. The aim of the study is thus to gain an understanding of the division of unpaid labour as these women may be considered norm-breakers. Furthermore, we want to reach an understanding of how/ if these women experience conflict when it comes to the role of primary breadwinner and her role as a mother. This qualitative study is based on interviews with female breadwinners who work full-time and are mothers. The theoretical framework of the study consists of Berger and Luckmann's theory of socialization, West and Zimmerman's theory of Doing Gender, the Doing Family theory by David Morgan, and the work-family conflict by Greenhaus and Beutell. The results of the study suggest that the women experience a conflict between their roles as mothers as well as working women. It also shows that women have different perceptions of equality in the home and the distribution of unpaid work. / Mannen har länge ansetts vara idealet för rollen som den huvudsakliga familjeförsörjaren och kvinnan som den omhändertagande omsorgstagaren. I takt med att kvinnor utbildar sig i allt högre utsträckning leder det till att allt fler kvinnor blir familjeförsörjare. Att vara den huvudsakliga familjeförsörjaren som kvinna är således än idag en normbrytande roll men som förmodligen kommer att bli allt mer vanligt förekommande i framtiden. Syftet med studien är således att nå en förståelse för hur uppdelningen av det obetalda arbetet ser ut då dessa kvinnor kan anses vara normbrytande. Vi söker dessutom att nå en förståelse för hur/om dessa kvinnor upplever en konflikt när det kommer till rollen som huvudsaklig familjeförsörjare och hennes roll som mamma. Denna kvalitativa studie baserar sitt resultat utifrån intervjuer med kvinnliga familjeförsörjare som är heltidsarbetande och mammor. Studiens teoretiska ramverk består Berger och Luckmanns teori om socialisation, West och Zimmermans teori Doing Gender, teorin Doing Family av David Morgan samt Work- family conflict av Greenhaus och Beutell. Studiens resultat tyder på att kvinnorna upplever en konflikt mellan sin roll som mamma såväl som huvudsaklig familjeförsörjare. Det framkommer även att upplevelsen av uppdelningen av hushållsarbetet anses vara ojämnt fördelat i olika mån.