Våld i parrelationer är ett globalt hälsoproblem. Mäns våld mot kvinnor är ett av de största hoten mot kvinnors liv och hälsa. Ansvaret att ge stöd och skydd till personer som utsatts för eller riskerar att utsättas för våld, ligger på staten och kommunerna. Samverkan mellan socialtjänst och polismyndigheten är lagstadgat och en viktig komponent i ett hälsofrämjande arbete i syfte att skapa en trygg och säker miljö för utsatta kvinnor. Syftet med föreliggande studie var att öka kunskapen och förståelsen för socialtjänstens och polismyndighetens samverkan i kvinnofridsfrågor. Fokus låg främst på vad som påverkar samverkansarbetet. Studien inriktade sig på semistrukturerade individuella kvalitativa intervjuer genom en kombination av bekvämlighets- och snöbollsurval. Manifest innehållsanalys har i enlighet med Graneheim och Lundman (2004) använts samt samverkansteori för att analysera empirin. Resultatet utföll i två domäner med tillhörande kategorier. Första domänen var individnivå. Bland personal och chefer som var engagerade i samverkan och kvinnofridsbrott och som förkovrade sin kompetens, existerade samverkan mellan specifika personer internt och externt mellan myndigheterna. Andra domänen var organisations- och samhällsnivå. Gemensamma definitioner på samverkan och mäns våld mot kvinnor saknades vilket medförde att myndighetspersonerna hanterade dessa ärenden olika. Medarbetarna inom båda myndigheterna fick inte gemensam information om t.ex. vilka strategierna för samverkan var. Tydligt ledarskap fanns inom båda myndigheterna med det saknades gemensamma flödesscheman, tydliga rollfördelningar och kunskap om varandras ansvarsområde inom och mellan myndigheterna. Alla dessa delar var viktiga komponenter som influerar varandra och samverkans utfall i kvinnofridsfrågor. Förhoppningen är att studien ska synliggöra komplexiteten i samverkan i kvinnofridsfrågor och öka kunskapen om de områden som påverkar samverkans resultat. / Intimate partner violence is a global health problem. Male violence against women is one of the biggest threats against women's life and health. The responsibility to provide support and protection to victims or people at risk of violence is on the state and municipality. The collaboration between social services and the police authority is legal and an important component of a health promotion work in order to create a safe and secure environment for vulnerable women. The purpose with this study was to increase knowledge and understanding of the social services and police authority collaboration in woman’s issues. The focus was primarily on what influence it had on collaborations work. The study focused on semi-structured individual interviews through a combination of convenience and snowball sampling. According to Graneheim and Lundman (2004) manifest content analysis has been used with collaboration theory for analyzing empirical data. The result precipitated in two domains with related categories. The first domain was the Individual level. Among the professionals and managers who were involved in collaboration and women's issue and developed their skills, existence of collaboration between specific people internally and externally between authorities. Other domain was organizational and societal levels. Common definitions of collaboration and men’s violence against women were missing which meant that the authority people handled these issues differently. The employees of both authorities did not share information about e.g. which strategies for collaboration were. Clear leadership existed within both authorities but there were no common flow diagrams, clear allocation of roles and understanding of their responsibility within and between authorities. All these elements were important components that influence each other and collaborative outcomes in women's issues. The hope with this study is that it will highlight the complexity of interactions in women's issues and increase knowledge of the areas that affect collaborative performance.