I denna uppsats undersöker jag om självbestämmanderätten främjas i största möjliga omfattning vid användning av framtidsfullmakter. Detta genom att belysa ett antal olika områden där det enligt min uppfattning kan ifrågasättas om självbestämmanderätten främjas. Vad jag har funnit är att självbestämmanderätten främjas i stor omfattning vid brukande av framtidsfullmakter, men att lagens utformning medför ett visst hämmande av den rättens genomslag. I flera fall kan hämmandet undvikas genom att fullmaktsgivaren utförligt utformar sin framtidsfullmakt. Om individen inte gör det kommer lagens utformning i flertalet fall att medföra att självbestämmanderätten inte främjas.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka erfarenheten och upplevelsen hos omsorgspersonal som arbetar på särskilda boenden för personer över 65 år med demenssjukdom av att begränsa de boende i deras självbestämmanderätt. Vidare ingick det i syftet att öka förståelsen genom att synliggöra vad som kan motivera beslut vilka leder till handlingar som innebär att demenssjukas självbestämmanderätt begränsas. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet är baserat på semistrukturerade intervjuer med sju omsorgspersonal som arbetade på olika boenden med inriktning mot demenssjukdomar. Resultatet visar att begränsningarna av de demenssjuka sker med hänvisning till skyddsaspekter och bristande resurser. Omsorgspersonalen beskrev hur de använde avledande strategier i situationer där de begränsade de demenssjuka personerna. Med hjälp av handlingsteori analyserades resultatet och visade att de avledande strategierna är den handling som intentionen att skydda den demenssjuke leder fram till. Vidare beskrivs de faktorer som ligger bakom intentionen. En diskussion förs om korrelationen mellan mikro- och makronivå; hur omsorgspersonalens handlingar påverkas av makronivån men även hur handlingarna påverkar densamma.

This essay has a purpose to understand and investigate how disabled people, where the handicap imply difficulty to speak for one self, get the rights of self-determination and influence satisfied. Our purpose with this essay is to focus on how representatives from organizations, trustees and Support and Service for Persons with Certain functional Impairments- officials (abbreviated LSS after the Swedish title of the Act lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), describe and discuss matters concerning the individuals’ opinions and requests from within their respective position. We will with this as a base analyze how these three parties facilitate and meet the individuals’ influence and self-determination. Through six qualitative interviews with these three parts we have gathered the foundation for our study. We have analyzed our material through role theory and power-perspective. We have also been using three thesis that studies disabled peoples influence and self-determination when in contact with personnel and public authorities. Our result shows that representatives from organizations, trustees and LSS-officials are sensitive to the individuals’ requests and opinions. This is nevertheless experienced as complicated and is dependent on what respective roles these hold. The contact between these parts is also flourished by different power-relations. We argue that the individuals’ self-determination and influence is not as natural as the law states. The individuals’ rights are determined by many different aspects.   Keywords: disabled people, self-determination, influence, representatives from organizations, trustees, LSS-officials.

Syftet med studien är att förstå biståndshandläggares upplevelser i deras yrkesprofession när det kommer till personer med en demenssjukdom. För att få en djupgående bild om ämnet var kvalitativ metod bäst lämpad med en hermeneutistiskt vetenskaplig ansats. Semistrukturerade intervjuer gjordes med sex biståndshandläggare med en erfarenhet på minst två år, i tre olika kommuner i Stockholms län. Vi analyserade vår insamlade empiri med hjälp av en latent innehållsanalys vilket resulterade i två huvudteman och sex underteman. I resultatet har vi jämfört vår insamlade empiri med tidigare forskning samt mot teoretiska perspektiv och begrepp som organisationsteori, gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme samt klientrelationen. Vi har kommit fram till att biståndshandläggare upplever en viss problematik med att bedöma omsorgsinsatser till personer med demenssjukdom. Biståndshandläggare känner ofta en maktlöshet i sin yrkesprofession då det saknas riktlinjer och utbildning inom området demens. Biståndshandläggare måste även vidga sitt handlingsutrymme för att påverka brukarinflytandet hos den demenssjuke. / <p>2019-01-15</p>

<p>This essay has a purpose to understand and investigate how disabled people, where the handicap imply difficulty to speak for one self, get the rights of self-determination and influence satisfied. Our purpose with this essay is to focus on how representatives from organizations, trustees and Support and Service for Persons with Certain functional Impairments- officials</p><p>(abbreviated LSS after the Swedish title of the Act lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), describe and discuss matters concerning the individuals’ opinions and requests from within their respective position. We will with this as a base analyze how these three parties facilitate and meet the individuals’ influence and self-determination. Through six qualitative interviews with these three parts we have gathered the foundation for our study. We have analyzed our material through role theory and power-perspective. We have also been using three thesis that studies disabled peoples influence and self-determination when in contact with personnel and public authorities. Our result shows that representatives from organizations, trustees and LSS-officials are sensitive to the individuals’ requests and opinions. This is nevertheless experienced as complicated and is dependent on what respective roles these hold. The contact between these parts is also flourished by different power-relations. We argue that the individuals’ self-determination and influence is not as natural as the law states. The individuals’ rights are determined by many different aspects.</p><p> </p><p>Keywords: disabled people, self-determination, influence, representatives from organizations, trustees, LSS-officials.</p>

Syftet med uppsatsen var att analysera vilken relation enhetscheferna hade till brukarens självbestämmanderätt inom gruppbostäder enligt LSS (Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade). Även undersöka enhetschefernas begräsningar och möjligheter i sitt dagliga arbete med handlingsutrymmet i relation till brukarnas självbestämmanderätt. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med fem enhetschefer och analyserades genom en tematisk analys där tre teman genererades: 1) Diffusa arbetsförutsättningar 2) Begräsningar i självbestämmanderätten 3) Aktivt handlande. Det empiriska materialet analyserades även utifrån tidigare forskning och teorierna handlingsutrymme och gräsrotsbyråkrati. Resultaten visade att enhetscheferna upplevde svårigheter i att hantera etiska dilemman som uppstod gällande självbestämmanderätten. Enhetschefen kan exempelvis inte hindra en brukare att vara tillsammans med en person som utsätter brukaren för våld i nära relation, då förhållandet sker på frivillig grund. En annan slutsats är att bristande resurser, främst i form av ekonomin, begränsar enhetschefernas handlingsutrymme i att arbeta med självbestämmanderätten. Framförallt för att de inte kan investera i utbildning, anställa fler personal än vad budgeten tillåter eller kan erbjuda brukarna fler valmöjligheter i aktiviteter.

The peoples’ right to self-determination as well as the principle of territorial integrity of states are two of the most fundamental principles of international law. The two principles can be seen as counterparties, but at the same time they both conclude similarities and depend on each other. Throughout history, the world has seen a number of conflicts, in which one party claims the peoples’ right to self-determination, while the other party relies on the principle of territorial integrity. Furthermore, the parties to a conflict might have different views on what the two principles actually mean. Both principles are included in the Charter of the United Nations. The people’s right to self-determination is expressed in Article 1 (2) and the principle of territorial integrity of states derives from Article 2 (4). However, neither the Charter of the United Nations, nor any other international convention handles the relation between the two principles or explains their precise meanings. Because of this frequently occurring conflict of interest, the United Nations have adopted resolutions on the topic at several occasions. The International Court of Justice has issued Judgements and Advisory Opinions, most lately in the case of Kosovo in 2010. Lawyers have expressed their opinions on the two principles and its relation to each other in a number of works of international legal literature. Yet still, the statuses as well as the exact significations of the principles within international law are not clear. The Nagorno-Karabagh conflict is an ongoing international conflict involving Armenia and Azerbaijan. It comprises the conflict of interest between the people’s right to self-determination and the territorial integrity of states. In this essay, the two principles as well as their relation to each other will be described. With the purpose of analyzing the legal arguments of the different parties to the Nagorno-Karabagh conflict, the essay will also include an application of the legal principles to the conflict.

Allt fler människor kommer att leva längre och således även bli äldre vilket gör att ämnet kring äldre är aktuellt och viktigt. Att vara självständig kan för många vuxna ses som en naturlig del av livet. Det gör det intressant att undersöka hur självbestämmandet ser ut när äldre människor har kommit till det stadium att de är i behov av både stöd- och hjälp för att rå med sina vardagsuppgifter. Därför har den här undersökningen som utförts syftat till sammanställning och analys av redan tidigare utförd forskning gällande vilka svårigheter och strategier som finns för äldres självbestämmanderätt vid insatser som avser den personliga hygienen och hur personal förhåller sig till det. För att sammanställa den tidigare utförda forskningen så har en litteraturöversikt av främst kartläggande karaktär använts för att samla in 12 artiklar som sedan analyserats utifrån tematisk analys. Det resultat som framkom beskrev svårigheter som handlar om de känslor som kan uppstå i arbetet med personlig hygien, att det inte finns tillräckligt med resurser samt att det är en maktskillnad mellan personal och den äldre. I resultatet framkom även strategier som underlättar svårigheterna i form av metoder som lindrar utsatthet och bevarar värdighet för den äldre i dessa situationer, att stärka den äldre i dennes självbestämmande samt kompromisser. Däremot kan strategierna som framkommit vara svåra att applicera i praktiken med tanke på de svårigheter som identifierats. Förutom detta visar det sig att vård kring den personliga hygienen kring äldre involverar flera känslor i det praktiska arbetet som bidrar till en komplexitet. Dessutom bidrar den tid och tidsplanering som finns inom dagens arbete med äldre till svårigheter för personal gällande deras möjlighet att fullt ut beakta äldres självbestämmanderätt.

I en undersökning utförd av Folkhälsomyndigheten under år 2010 framgår det att 95 000 personer uppger att de regelbundet brukar narkotika utan att ta emot frivilliga stödinsatser eller annan hjälp mot sitt brukande. Denna studie utgår från kvalitativa metoder där semistrukturerade intervjuer genomförts med tre före detta missbrukare med syftet att undersöka deras egen upplevelse samt syn på vård som skulle kunna tillämpas emot den fria viljan. Vidare har semistrukturerade intervjuer utförts med tre verksamma socialarbetare inom missbruksområdet med syftet att undersöka deras syn på sitt eget handlingsutrymme för att kunna arbeta hälsofrämjande gentemot personer med missbruksproblem. Vad som varit av intresse var även deras syn på insatser som inskränker på den enskildes integritet och självbestämmanderätt. Resultaten har analyserats med hjälp av tidigare forskning samt genom kapitalteori och systemteori. Det som framgår av resultatet är att tvångsbaserade insatser mot individer med ett missbruk kan vara hjälpsamt för att förhindra att en person allvarligt skadar sig själv, men är inte en långsiktig lösning på problematiken om den enskilde saknar motivation till att bli nykter. Dessutom ser socialarbetaren på sitt handlingsutrymme som tillräckligt för att arbeta på ett hälsofrämjande sätt och kunna hjälpa dem som är motiverade till att ta emot hjälp. / A study issued by The Public Health Authority in Sweden in 2010 shows that 95,000 people state that they regularly use drugs without receiving help voluntarily against their use. This study is based on qualitative methods where semi-structured interviews were conducted with three former addicts with the aim of investigating their own experience and their view of care that could be applied against free will. Furthermore, interviews have been conducted with three social workers in the field of substance abuse with the aim of investigating their view of their own room for maneuver to be able to work health promotion towards addicts. What was of interest was also their view on efforts that restrict the individual's integrity and right to self-determination. The results have been analyzed using previous research as well as through capital theory and system theory. What is clear from the result is that forced interventions against individuals with an addiction can be helpful in preventing a person from seriously injuring themselves but is not a long-term solution to the problem if the individual lacks the motivation to get sober. In addition, the social worker sees their room for maneuver as sufficient to work in a health-promoting manner and to be able to help those who are motivated to receive help.

<p>Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svårt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del på hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nätverk dels då det gäller möjlighet för den funktionshindrade att själv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestämma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ”delaktighetsintervjun” baserad på ICIDH 2s livsområden som utvecklades i projektet ”Enkla bärbara datorer för personer med utvecklingsstörning” användes. Resultatet sammanställdes kvantitativt och illustrerades med kvalitativa kommentarer. Resultatet sammanställdes kvantitativt. Studiens resultat visade att det fanns stora skillnader dels mellan hur olika försökspersoner skattade delaktighet och dels hur försöksperson och respektive stödperson skattade delaktighet. Skillnader återfanns även mellan de olika livsområdena. Studiens resultat pekar på att delaktighet är ett komplext fenomen för personer med utvecklingsstörning samt att ytterligare forskning behövs.</p>