<p>I det svenska samhället finns det många regler, normer och krav på hur individer skall se ut,</p><p>vara och bete sig. Är någon avvikande från dessa kriterier kan personen ibland erfara att</p><p>människors bemötande blir av en annan karaktär, än det bemötande som icke avvikande</p><p>personer är vana vid. Denna uppsats kommer att handla om bemötandet av artonhundratalets</p><p>”idioter” eller dagens förståndshandikappade.</p><p>Syftet med min uppsats är att undersöka hur sex lindrigt förståndshandikappade upplever</p><p>bemötandet från sin sociala omgivning och hur detta bemötande påverkar dem. Vidare är</p><p>syftet att undersöka om stigmatiseringen, som ett handikapp kan innebära, är något som</p><p>lindrigt förståndshandikappade märker av i mötet med andra personer. För att ta reda på detta</p><p>har jag genomfört sex intervjuer med lindrigt förståndshandikappade.</p><p>I resultatdelen kommer ni att få erfara att bemötandet av lindrigt förståndshandikappade</p><p>skiljer sig åt. Skillnaden beror på om den handikappade möter en okänd eller en tidigare</p><p>bekant person. Ni kommer bland annat att få möta Alex som har fått uppleva att han inte är</p><p>välkommen att titta på sitt favoritlag i fotboll och David som brukar skoja och skratta med</p><p>sina arbetskompisar. Det förekommer även en skillnad i bemötandet beroende på om den</p><p>handikappade är ute själv eller med sin gruppbostad. Särbehandlingen som kan förekomma</p><p>kan uppfattas som både positiv och negativ av informanterna. Informanterna beskriver</p><p>känslor som rädsla, ilska, glädje och ett behov att få en rättvis behandling.</p>

I det svenska samhället finns det många regler, normer och krav på hur individer skall se ut, vara och bete sig. Är någon avvikande från dessa kriterier kan personen ibland erfara att människors bemötande blir av en annan karaktär, än det bemötande som icke avvikande personer är vana vid. Denna uppsats kommer att handla om bemötandet av artonhundratalets ”idioter” eller dagens förståndshandikappade. Syftet med min uppsats är att undersöka hur sex lindrigt förståndshandikappade upplever bemötandet från sin sociala omgivning och hur detta bemötande påverkar dem. Vidare är syftet att undersöka om stigmatiseringen, som ett handikapp kan innebära, är något som lindrigt förståndshandikappade märker av i mötet med andra personer. För att ta reda på detta har jag genomfört sex intervjuer med lindrigt förståndshandikappade. I resultatdelen kommer ni att få erfara att bemötandet av lindrigt förståndshandikappade skiljer sig åt. Skillnaden beror på om den handikappade möter en okänd eller en tidigare bekant person. Ni kommer bland annat att få möta Alex som har fått uppleva att han inte är välkommen att titta på sitt favoritlag i fotboll och David som brukar skoja och skratta med sina arbetskompisar. Det förekommer även en skillnad i bemötandet beroende på om den handikappade är ute själv eller med sin gruppbostad. Särbehandlingen som kan förekomma kan uppfattas som både positiv och negativ av informanterna. Informanterna beskriver känslor som rädsla, ilska, glädje och ett behov att få en rättvis behandling.

<p>Abstract</p><p>During my university trip to South Africa I visit a black township called Lingehlile. There I examined the life situation and education for children and youth with mentally disabilities. I was interested in knowing more about what basic condition they have, period of school and what kind of support they get outside the school. The subjects that I have handled are a school for all, support for the person with mentally disabilities and their family, the opinion of the society, education and life after school. I got my result by two interviews. One was with the principal of a school for handicapped children and the other one was with a teacher at that school. Also I have visit a school for handicapped in Cape Town. In Sweden we are talking about a school for all were everybody are welcomed irrespective of handicap. We have laws that stand behind people with mentally disabilities and they can get support and service. With this report I would like to throw light on the situation in another country, in this case South Africa. My investigation showed that they are struggling for a better society for the people with mentally disabilities but they have not come as far as Sweden. This is because of the bad economy and the government. During the trip I met a lot of people that are fighting for better conditions and a rise are slowly but sure on its way.</p><p>Keywords</p><p>South Africa, mentally disabilities, living conditions and examine</p>

Abstract During my university trip to South Africa I visit a black township called Lingehlile. There I examined the life situation and education for children and youth with mentally disabilities. I was interested in knowing more about what basic condition they have, period of school and what kind of support they get outside the school. The subjects that I have handled are a school for all, support for the person with mentally disabilities and their family, the opinion of the society, education and life after school. I got my result by two interviews. One was with the principal of a school for handicapped children and the other one was with a teacher at that school. Also I have visit a school for handicapped in Cape Town. In Sweden we are talking about a school for all were everybody are welcomed irrespective of handicap. We have laws that stand behind people with mentally disabilities and they can get support and service. With this report I would like to throw light on the situation in another country, in this case South Africa. My investigation showed that they are struggling for a better society for the people with mentally disabilities but they have not come as far as Sweden. This is because of the bad economy and the government. During the trip I met a lot of people that are fighting for better conditions and a rise are slowly but sure on its way. Keywords South Africa, mentally disabilities, living conditions and examine

<p>Denna litteraturöversikt visar att det finns en hel del litteratur och forskning inom området föräldrar med förståndshandikapp. Den forskning som gjorts är till största delen internationell, men de resultat denna studie kommit fram till bör kunna vara användbara under svenska förhållanden. Syftet var att belysa ett antal bestämda faktorer som kan påverka insatsers effektivitet, bland annat attityder, sociala nätverk och handikappmedvetandet. Resultatet visar att förmågan hos många av föräldrarna kan förbättras med hjälp av träning och utbildning. Studien har sin utgångspunkt i systemteori och visar att insatsers effektivitet påverkas av olika system runt den förståndshandikappade föräldern, där även föräldern själv ingår som ett system.</p>

Denna litteraturöversikt visar att det finns en hel del litteratur och forskning inom området föräldrar med förståndshandikapp. Den forskning som gjorts är till största delen internationell, men de resultat denna studie kommit fram till bör kunna vara användbara under svenska förhållanden. Syftet var att belysa ett antal bestämda faktorer som kan påverka insatsers effektivitet, bland annat attityder, sociala nätverk och handikappmedvetandet. Resultatet visar att förmågan hos många av föräldrarna kan förbättras med hjälp av träning och utbildning. Studien har sin utgångspunkt i systemteori och visar att insatsers effektivitet påverkas av olika system runt den förståndshandikappade föräldern, där även föräldern själv ingår som ett system.

<p>Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svårt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del på hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nätverk dels då det gäller möjlighet för den funktionshindrade att själv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestämma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ”delaktighetsintervjun” baserad på ICIDH 2s livsområden som utvecklades i projektet ”Enkla bärbara datorer för personer med utvecklingsstörning” användes. Resultatet sammanställdes kvantitativt och illustrerades med kvalitativa kommentarer. Resultatet sammanställdes kvantitativt. Studiens resultat visade att det fanns stora skillnader dels mellan hur olika försökspersoner skattade delaktighet och dels hur försöksperson och respektive stödperson skattade delaktighet. Skillnader återfanns även mellan de olika livsområdena. Studiens resultat pekar på att delaktighet är ett komplext fenomen för personer med utvecklingsstörning samt att ytterligare forskning behövs.</p>

<p>Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svårt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del på hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nätverk dels då det gäller möjlighet för den funktionshindrade att själv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestämma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ”delaktighetsintervjun” baserad på ICIDH 2s livsområden som utvecklades i projektet ”Enkla bärbara datorer för personer med utvecklingsstörning” användes. Resultatet sammanställdes kvantitativt och illustrerades med kvalitativa kommentarer. Resultatet sammanställdes kvantitativt. Studiens resultat visade att det fanns stora skillnader dels mellan hur olika försökspersoner skattade delaktighet och dels hur försöksperson och respektive stödperson skattade delaktighet. Skillnader återfanns även mellan de olika livsområdena. Studiens resultat pekar på att delaktighet är ett komplext fenomen för personer med utvecklingsstörning samt att ytterligare forskning behövs.</p>

Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svårt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del på hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nätverk dels då det gäller möjlighet för den funktionshindrade att själv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestämma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ”delaktighetsintervjun” baserad på ICIDH 2s livsområden som utvecklades i projektet ”Enkla bärbara datorer för personer med utvecklingsstörning” användes. Resultatet sammanställdes kvantitativt och illustrerades med kvalitativa kommentarer. Resultatet sammanställdes kvantitativt. Studiens resultat visade att det fanns stora skillnader dels mellan hur olika försökspersoner skattade delaktighet och dels hur försöksperson och respektive stödperson skattade delaktighet. Skillnader återfanns även mellan de olika livsområdena. Studiens resultat pekar på att delaktighet är ett komplext fenomen för personer med utvecklingsstörning samt att ytterligare forskning behövs.

Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svårt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del på hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nätverk dels då det gäller möjlighet för den funktionshindrade att själv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestämma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ”delaktighetsintervjun” baserad på ICIDH 2s livsområden som utvecklades i projektet ”Enkla bärbara datorer för personer med utvecklingsstörning” användes. Resultatet sammanställdes kvantitativt och illustrerades med kvalitativa kommentarer. Resultatet sammanställdes kvantitativt. Studiens resultat visade att det fanns stora skillnader dels mellan hur olika försökspersoner skattade delaktighet och dels hur försöksperson och respektive stödperson skattade delaktighet. Skillnader återfanns även mellan de olika livsområdena. Studiens resultat pekar på att delaktighet är ett komplext fenomen för personer med utvecklingsstörning samt att ytterligare forskning behövs.