<p><strong><p>Bakgrund:</p>Att drabbas av venösa bensår kan innebära lidande som kan påverka patientens hälsa och livskvalitet. Såren som ofta är svårläkta gör att patienten behöver vård i form av frekventa omläggningar. I denna vårdrelation finns risk att sjuksköterskor endast fokuserar på såren och inte möter patientens unika behov. <strong>Syfte: Att utforska hur patientens vardag påverkas av att leva med venösa bensår. <strong>Metod: En systematisk litteraturstudie av endast vetenskapliga artiklar användes som metod och sökningar gjordes i PubMed, CINAHL och PsycInfo som resulterade i 12 artiklar. <strong>Resultat: Att vara begränsad blev ett övergripande tema. Det visade sig att patienterna med venösa bensår upplevde en rad begränsningar som kunde delas in i fem kategorier. Begränsad fysisk aktivitet som främst berodde på smärta. Begränsad social samvaro berodde främst på illaluktande och vätskande sår, men också på känsla av utanförskap. Övriga begränsningar bestod i Känsla av hopplöshet där de negativa känslorna begränsade patientens vilja och energi, Begränsad frihet och självbestämmande, där patienten upplevde ett beroende av sjukvården och av släkt och vänner samt Begränsad kommunikation, där patienten blev utsatt för lidande när sjuksköterskan inte lyssnade på patienten. <strong>Slutsats: Att leva med venösa bensår utgör en begränsning i patientens vardag. Otillräcklig smärtlindring är ett stort problem som behöver belysas. Sjuksköterskan måste se patientens unika behov för att kunna hjälpa patienten att minska de upplevda begränsningarna. </strong></strong></strong></strong></strong></p>

<p>Hjärt- och kärlsjukdomar däribland kärlkramp är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och årligen drabbas ca.11 000 människor av kärlkramp. Sjukdomen påverkar både personerna och deras familj i olika utsträckning, vilket väcker behovet av att identifiera och beskriva upplevelser av sjukdomen.</p><p>Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av att leva med kärlkramp. Studiens metod var systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO mellan åren 1997-2009. Sammanlagt ingick sju artiklar som kvalitetsbedömdes utifrån granskningsmallar. Resultatet i artiklarna analyserades, noterades och bildade följande tema: Rädsla och oro”, ”Förändringar och begränsningar i livet”, ”Känslan av beroende”, ”Förnekelse av sjukdomen”, ”Rädslan för att dö” samt ”Osäkerhet inför framtiden”<em>.</em></p><p>Resultatet visade att de flesta personer upplevde rädsla och oro i samband med sin sjukdom. Rädsla för kärlkrampsanfall och ovisshet om när anfallen kunde inträffa. De upplevde även rädsla i samband med arbetssituationen på grund av stress och krav som arbetet innebar. Kärlkrampen gjorde att de drabbade upplevde begränsningar vid fysisk aktivitet och behov av att anpassa sitt vardagliga liv på grund av sjukdomen.</p><p>Slutsatsen visade att kärlkramp påverkade personernas livssituation. Den kroniska sjukdomen, anpassning av aktiviteter, sorg över förlorad kraft och en oviss framtid kom att prägla deras vardag.</p>

Hjärt- och kärlsjukdomar däribland kärlkramp är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och årligen drabbas ca.11 000 människor av kärlkramp. Sjukdomen påverkar både personerna och deras familj i olika utsträckning, vilket väcker behovet av att identifiera och beskriva upplevelser av sjukdomen. Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av att leva med kärlkramp. Studiens metod var systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO mellan åren 1997-2009. Sammanlagt ingick sju artiklar som kvalitetsbedömdes utifrån granskningsmallar. Resultatet i artiklarna analyserades, noterades och bildade följande tema: Rädsla och oro”, ”Förändringar och begränsningar i livet”, ”Känslan av beroende”, ”Förnekelse av sjukdomen”, ”Rädslan för att dö” samt ”Osäkerhet inför framtiden”. Resultatet visade att de flesta personer upplevde rädsla och oro i samband med sin sjukdom. Rädsla för kärlkrampsanfall och ovisshet om när anfallen kunde inträffa. De upplevde även rädsla i samband med arbetssituationen på grund av stress och krav som arbetet innebar. Kärlkrampen gjorde att de drabbade upplevde begränsningar vid fysisk aktivitet och behov av att anpassa sitt vardagliga liv på grund av sjukdomen. Slutsatsen visade att kärlkramp påverkade personernas livssituation. Den kroniska sjukdomen, anpassning av aktiviteter, sorg över förlorad kraft och en oviss framtid kom att prägla deras vardag.

Bakgrund: Att drabbas av venösa bensår kan innebära lidande som kan påverka patientens hälsa och livskvalitet. Såren som ofta är svårläkta gör att patienten behöver vård i form av frekventa omläggningar. I denna vårdrelation finns risk att sjuksköterskor endast fokuserar på såren och inte möter patientens unika behov. Syfte: Att utforska hur patientens vardag påverkas av att leva med venösa bensår. Metod: En systematisk litteraturstudie av endast vetenskapliga artiklar användes som metod och sökningar gjordes i PubMed, CINAHL och PsycInfo som resulterade i 12 artiklar. Resultat: Att vara begränsad blev ett övergripande tema. Det visade sig att patienterna med venösa bensår upplevde en rad begränsningar som kunde delas in i fem kategorier. Begränsad fysisk aktivitet som främst berodde på smärta. Begränsad social samvaro berodde främst på illaluktande och vätskande sår, men också på känsla av utanförskap. Övriga begränsningar bestod i Känsla av hopplöshet där de negativa känslorna begränsade patientens vilja och energi, Begränsad frihet och självbestämmande, där patienten upplevde ett beroende av sjukvården och av släkt och vänner samt Begränsad kommunikation, där patienten blev utsatt för lidande när sjuksköterskan inte lyssnade på patienten. Slutsats: Att leva med venösa bensår utgör en begränsning i patientens vardag. Otillräcklig smärtlindring är ett stort problem som behöver belysas. Sjuksköterskan måste se patientens unika behov för att kunna hjälpa patienten att minska de upplevda begränsningarna.

Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte är att ta reda på vad som främst påverkar friluftsundervisningen och hur mycket friluftsundervisning lärarna i idrott och hälsa ger i grundskolan, åk 6-9. Vad anser idrott och hälsa lärarna är friluftundervisning? Vad påverkar undervisningen i friluftsliv? Vilka eventuella påverkansfaktorer har störst inverkan på mängden friluftsundervisning? Hur tror idrott och hälsa lärarna att friluftsundervisningen kommer förändras med tanke på den nya kursplanen? Metod Vi valde semistrukturerad kvalitativ intervju. Med tidigare forskningen som grund konstruerades en intervjuguide med teman. Därefter intervjuades fem lärare som undervisar i idrotts och hälsa från olika skolor i grundskolans senare år (åk 6-9), i Eskilstuna kommun. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades för att sedan tolkas utifrån ramfaktorteorin och tidigare forskning. Resultat Vårt sammanställda resultat visar att de intervjuade lärarna definierar friluftsundervisning som någon form av praktiskt moment med utevistelse i skogen. Respondenterna var eniga om att ekonomin, utrustning, schematekniska faktorer, planeringstid, samarbete, klimatet, skolledningen, gruppstorlek och eleverna är yttre faktorer som begränsar friluftsundervisningen. Respondenter nämnde även brist på kunskap och eget intresse som inre faktorer som begränsar friluftsundervisningen. Respondenterna var även eniga om att närhet till skogsområde, idrottslärarträffar, samarbete, skolledningen och eleverna är yttre faktorer som förutsätter friluftsundervisningen. Några av de faktorer som lärarna nämnde ansåg de även vara en förutsättning för att kunna bedriva friluftsliv men att dessa faktorer i dagsläget saknas vilket gjorde att faktorerna sågs som begränsande. Lärarna i idrott och hälsa anser även att friluftsundervisningen kommer att förändras, med tanke på den nya kursplanen. Slutsats Slutsatsen är att de flesta av lärarna anser att brist på tid och en begränsad ekonomi är avgörande faktorer som påverkar samt samspelar med övriga faktorer om mängden friluftsundervisningen, vilket gör att denna därmed blir begränsad.

Hjärtsvikt är ett tillstånd som ökar i dagens samhälle. Tillståndet påverkar många funktioner i det dagliga livet som främst beror på symtom och olika behov som gör vardagen svår för individen. Syftet var att beskriva individens upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats, med sammanlagt 12 artiklar. Analysen resulterade i huvudtemat En oförutsägbar och sviktande kropp med de tillhörande temana En ny livssituaion, Att uppleva trygghet, Att behöva anpassa sig till det nya tillståndet samt Att finna mening med livet. Resultatet visar att hjärtsvikt ger symtom och känslor som hindrar individen att vara den person individen var före insjuknandet. Tillståndet kräver anpassning till situationen för att främja en god livssituation och att åter finna mening med livet och hopp om framtiden. Sjuksköterskans främsta uppgift vid vård av individen med hjärtsvikt är, att utbilda individen så att anpassning till situationen kan ske. Detta kan göra att individen känner trygghet i sin livssituation. / Heart failure is a condition that increases in the society today. The condidtion affects a lot in the daily life which mostly depends up on symptoms and different demands that makes the every day life hard for the individual. The purpose was to describe the individuals’ experiences of living with heart failure. A literature review with a qualitative approach was usead as the method with 12 articles all together. The anatomy resulted in the main theme An unpredictable and failing bodywith the appurtenant themes A new situation of life, To experience security, Need to adapt to the new condition, and To find the meaning with life.The result shows that heart failure gives symptoms and feelings that narrow the individuals’ chances of being the same person as before the disease started. The condition claims adaption to the new situation to promote a good situation of life and to once again find the meaning of life and hope for the future. The nurse's task when caring these individuals is to educate them so readjusting will be able to befall, which will give the individual security in the new circumstances of life.

Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare upplever, arbetar och ser på religiösa dilemman som kan uppstå i samband med idrottsundervisningen. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ intervjuundersökning med sex lärare gjorts. Resultatet visar på en spridning av uppfattningar och attityder bland de intervjuade lärarna. Enligt denna studie blir elever i olika stor utsträckning begränsade att delta i idrottsundervisningen, enligt en del lärare sker det aldrig eller sällan medan en del menar att det förekommer ofta. Det har även visat sig vara svårt att veta om det är på grund av religion eller brist på motivation som eleverna ej deltar. En god dialog med eleverna är en förutsättning för att komma fram till lösningar så att alla oavsett religiös tillhörighet kan uppnå målen i idrott och hälsa. Det största problemet vid hanteringen av religiösa dilemman tycks enligt de intervjuade lärarna vara brist på tid.

Jag har under en tid haft svårt att hitta inspiration till att komponera låtar, därför känner att jag har behövt hitta nya kompositionsmetoder. Jag har under hösten 2017 och början av 2018 komponerat låtar utifrån siffran fem med syftet att hitta nya kompositionsmetoder. Jag har hittat på ett antal parametrar utifrån siffran fem som jag sedan komponerat tre låtar utifrån. Jag har även spelat in dessa låtar i studio tillsammans med en orkester. Detta har resulterat i att jag har kunnat bryta mig lös från mina kompositionsfloskler och skrivit låtar som för mig låter spännande. Jag har spelat in dessa låtar med en orkester.

Föreliggande studies problemområde grundar sig i ett behov av forskning ur barns perspektiv kring barns rörelse. Den tidigare forskningen utgår från vuxnas perspektiv därmed fylls en kunskapslucka genom att utgå från barns perspektiv. Syftet är att närma sig barns livsvärldar för att förstå deras upplevelser av barns rörelse i förskolan. Forskningsfrågor är följande: Hur upplever barn sin rörelse i förskolan? Studien tar utgångspunkt i det fenomenologiska perspektivet och de centrala begreppen är livsvärldar och fenomen. Det empiriska materialet samlades in på en förskoleavdelning genom video-stimulated recall och enskilda intervjuer med barn. Dokumentationen skedde genom videoinspelning med hjälp av en pekplatta. Materialet transkriberades och bearbetades med hjälp utav en tematisk analys. I studien deltog två barn i åldern fem till sex år. Resultatet visar att barnen upplever begränsningar av rörelse i förskolan. Det framkom i barnens utsagor att rörelsens betydelse varierade och att barnen upplevde konsekvenser av rörelse. Konsekvenserna som de upplevde var att material förstördes och att rörelse bidrog till att de skadade sig.

Förskolans fysiska inomhusmiljö ska vara stimulerande och locka barnen till lek och lärande, och det kräver av förskollärare att de ständigt reflekterar över och bearbetar den som en del av sitt arbete. Studiens syfte är att få fördjupad kunskap om förskolans fysiska inomhusmiljö som ett verktyg för lärande. Den baseras på förskollärares inställning och erfarenheter och därför används kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem förskollärare från tre olika förskolor intervjuades. Förskollärarna såg många möjligheter med den fysiska miljöns bidrag till lärande, men det kommer fram att det även finns många svårigheter. De strävar efter att miljön ska anpassas efter varje barns behov och intresse, och att allt ska vara tillgängligt för barnen. De känner sig emellertid begränsade av stora barngrupper, trånga lokaler och ett behov av att skydda de yngre barnen från saker som kan fastna i halsen. Att försöka förstå många barns intentioner samtidigt är en viktig uppgift i förskolearbete. Förskollärare uppvisar även olika barnsyner i sina berättelser om den fysiska inomhusmiljöns utformning.