Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka elevers relation till friluftsliv i skolan och på fritiden. • Hur är elevernas inställning till och upplevelse av friluftslivsundervisningen i skolan? • Vad har eleverna för erfarenheter av friluftsliv från sin uppväxt, fritid och skolgång? • Finns det något samband mellan hur mycket friluftsliv man har utövat under sin uppväxt och inställningen till och upplevelsen av friluftslivet i skolan? Metod Vi har i denna studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en generaliserbar bild av vårt urval och för att kunna utföra statistiska beräkningar. Vi använde en enkät som behandlade frågor om elevernas erfarenheter, upplevelser och inställning till friluftsliv. Enkäten delades ut till 225 elever som valdes utifrån ett bekvämlighetsurval, fördelade på två gymnasieskolor i en förort söder om Stockholm. Resultat Resultatet av denna studie visar att eleverna överlag är positivt inställda till friluftslivsundervisningen i skolan, och att majoriteten av eleverna har positiva upplevelser från det friluftsliv de har utövat. Några skillnader mellan män och kvinnor hittades inte. Utövandet av friluftsliv minskar med åren för både män och kvinnor. Innan de fyllde 12 år var flickorna ute i naturen oftare än pojkarna, men denna skillnad jämnas ut och är inte längre signifikant för det senaste året. Resultaten tyder på att hur mycket man har utövat friluftsliv under det senaste året och mellan 12 och 15 års ålder påverkar elevernas allmänna inställning till friluftslivsundervisningen, hur meningsfull de tycker att den är och om de vill ha mer friluftsliv i skolan. Kön, bostadsområde och hur ofta man var ute i naturen innan man fyllde 12 år hade ingen signifikant påverkan. Slutsats Vår slutsats är att ju oftare man är ute i naturen som ungdom, dvs. efter att man har fyllt 12 år, påverkar den allmänna inställningen till och upplevelsen av friluftsliv positivt. Vi anser därför att skolan bör sträva efter att främja elevers möjlighet till att vistas ute i naturen i skolan. / Aim The aim of the study was to examine students' relationship to friluftsliv at school and during their free time. • What are the students' attitudes to and experience of friluftsliv education in school? • What experiences of friluftsliv do students have from their childhood, free time and schooling? • Is there a correlation between how much friluftsliv you have exercised during your upbringing and attitudes towards and experiences of the teaching of friluftsliv in school? Method We have in this study used a quantitative method to get a generalizable picture of our sample and to be able to perform statistical calculations. We used a questionnaire that addressed issues of students' experiences of and approaches to friluftsliv. The questionnaire was distributed to 225 students who were selected from a convenience sample, divided into two high schools in a suburb south of Stockholm. Results The results of this study shows that students generally have a positive attitude to the teaching of friluftsliv in school, and that the majority of the students have positive experiences from the friluftsliv they have practiced. Any differences between men and women were not found. The practice of friluftsliv decreases with age for both men and women. Before the age of 12 years, girls are out in the wild more often than boys, but this difference is evened out and is no longer significant for the past year. The results suggest that how much you have exercised friluftsliv in the last year and between 12 and 15 years of age affects students' general attitude toward friluftsliv, how meaningful they find it and if they want more friluftsliv in school. Gender, residential, and how often they were out in the wild before they turned 12 years had no significant effect. Conclusion Our conclusion is that the more often you are out in the wild as a youth, ie. after having reached the age of 12 years, influences the general attitudes towards and experiences of friluftsliv in a positive way. We therefore believe that schools should strive to foster students'ability to be out in nature during school.

Sammanfattning Syfte Studiens syfte är att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jämföra dessa. Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun? Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun? Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm? Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar: Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrån ett anpassat betraktande perspektiv utan att påverka naturen. Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivt perspektiv där du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man värnar om naturen. Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivitetscentrerat perspektiv där ofta kommersialism styr för att påverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet. Metod Använd metod är öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslärare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav två var kvinnor och fyra var män. Samtliga var utbildade till idrottslärare eller lärare med undevisning inom friluftsliv. Resultat Alla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm råder tveksamhet kring den dominansstilen. Utifrån detaljnivån för kategorisering som Sandells stilar innebär, går det tyda skillnader och likheter inom friluftsundervisningen i de norska och svenska skolorna. Störst skillnad ses i den aktiva anpassningsstilen där ett större inflytande förekommer i de norska skolorna. Den passiva anpassningsstilen var vanligast förekommande både i de svenska och norska skolorna. Förekomsten av den dominanta stilen är generellt sett liten överlag. Slutsats På de intervjuade lärarnas skolor går att se både likheter och skillnader inom friluftsundervisningen. Det tydligaste mönstret för vilka stilar som tillämpas påverkas starkt av skolans förutsättningar för friluftsliv i skolans närhet. Detta avgör därför vilka friluftsstilar som är möjliga och styr därmed också bredden på friluftsundervisningen.

Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte är att ta reda på vad som främst påverkar friluftsundervisningen och hur mycket friluftsundervisning lärarna i idrott och hälsa ger i grundskolan, åk 6-9. Vad anser idrott och hälsa lärarna är friluftundervisning? Vad påverkar undervisningen i friluftsliv? Vilka eventuella påverkansfaktorer har störst inverkan på mängden friluftsundervisning? Hur tror idrott och hälsa lärarna att friluftsundervisningen kommer förändras med tanke på den nya kursplanen? Metod Vi valde semistrukturerad kvalitativ intervju. Med tidigare forskningen som grund konstruerades en intervjuguide med teman. Därefter intervjuades fem lärare som undervisar i idrotts och hälsa från olika skolor i grundskolans senare år (åk 6-9), i Eskilstuna kommun. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades för att sedan tolkas utifrån ramfaktorteorin och tidigare forskning. Resultat Vårt sammanställda resultat visar att de intervjuade lärarna definierar friluftsundervisning som någon form av praktiskt moment med utevistelse i skogen. Respondenterna var eniga om att ekonomin, utrustning, schematekniska faktorer, planeringstid, samarbete, klimatet, skolledningen, gruppstorlek och eleverna är yttre faktorer som begränsar friluftsundervisningen. Respondenter nämnde även brist på kunskap och eget intresse som inre faktorer som begränsar friluftsundervisningen. Respondenterna var även eniga om att närhet till skogsområde, idrottslärarträffar, samarbete, skolledningen och eleverna är yttre faktorer som förutsätter friluftsundervisningen. Några av de faktorer som lärarna nämnde ansåg de även vara en förutsättning för att kunna bedriva friluftsliv men att dessa faktorer i dagsläget saknas vilket gjorde att faktorerna sågs som begränsande. Lärarna i idrott och hälsa anser även att friluftsundervisningen kommer att förändras, med tanke på den nya kursplanen. Slutsats Slutsatsen är att de flesta av lärarna anser att brist på tid och en begränsad ekonomi är avgörande faktorer som påverkar samt samspelar med övriga faktorer om mängden friluftsundervisningen, vilket gör att denna därmed blir begränsad.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning lärare i idrott och hälsa har om friluftsliv samt vilken friluftlivsundervisning som bedrivs i några utvalda gymnasieskolor i Nacka kommun.   Vilken uppfattning om friluftsliv har gymnasielärare i idrott och hälsa i Nacka kommun? Vilken friluftsundervisning bedriver de? Vad begränsar och möjliggör friluftsundervisningen i Nacka kommun?   Metod I studien användes en kvalitativ intervjumetod, fem gymnasielärare som undervisar i idrott och hälsa i Nacka kommun intervjuades.   Resultat Lärarnas uppfattning om friluftsliv varierar och definieras med följande ord; avkoppling, njutning, säkerhet, vistelse/aktiviteter/rörelse i naturen, frisk luft, naturmiljöer, utemiljöer, skog och natur med betoning på fri. Orientering är något som många lärare använder sig av när de beskriver vilket undervisningsinnehåll de bedriver i friluftsliv. Enligt lärarna är friluftlivsundervisningen begränsad och tid är den faktor som påverkar friluftsundervisningen mest.   Slutsats I lärarnas undervisning finns det fler likheter än skillnader, trots olika uppfattning av friluftsliv. Alla skolor har goda förutsättningar för friluftsliv, med flera närliggande naturreservat och goda kommunikationer till platserna. Dock visar vår studie att goda förutsättningar inte är avgörande när det kommer till undervisning i friluftsliv på dessa platser. De begränsande ramfaktorerna är starkare än möjligheterna. Alla lärare är positiva till friluftsliv men tiden att genomföra friluftsliv ryms inte inom ramen för en vanlig lektion i idrott och hälsa. / Aim The purpose of this study was to investigate what opinion a teacher of physical education and health in Nacka Municipality has around outdoor activities as well as the outdoor teaching provided in Nacka municipality’s secondary schools. 1. What is the perception of outdoor living has been a teacher of physical education and health in Nacka? 2. What outdoor teaching conducts them? 3. What limits and allows outdoor teaching in Nacka?   Method The study used a qualitative interview method, five secondary school teachers who teach physical education and health in Nacka interviewed.   Results Teachers' perception of outdoor activities varies and are defined with the following words; relaxation, enjoyment, safety, stay / activities / motion of nature, fresh air, natural environments and outdoor environments, woods and nature with an emphasis on freedom. Orienteering is an activity that many teachers use as activity when they describing any educational content they carry out. According to the teachers, outdoor education is limited and time is the frame factor theory affecting outdoor teaching. Even administrative issues have an impact.   Conclusions There are more similarities than differences what it comes to the teacher's teaching, despite different views of outdoor activities. All schools have good opportunities for outdoor activities, with several nearby wildlife preserve and good transport links to the sites. However, the study shows that these favorable conditions may not always be decisive when it comes to the teaching of outdoor activities. The limiting frame factor theory is stronger than the possibilities. All teachers are positive for outdoor activities but the time to carry out outdoor activities does not fit within the frame of a regular lesson in physical education.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med min studie är att undersöka hur idrottslärare uppfattar friluftsliv som en del av idrott och hälsa och hur friluftsliv kan utvecklas i undervisningen. Frågeställningar jag vill få besvarade i min studie är: <ul type="disc">Vad är, och vad betyder friluftsliv enligt idrottslärare? Hur ser idrottslärare på möjligheten att utveckla arbetet med friluftsliv enligt läroplanen? Metod: För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer använts. Intervjuerna är halvstrukturerade. Samtliga intervjuer har utgått från en intervjumall. Studien omfattar intervjuer utifrån ett bekvämlighetsurval av fyra lärare som arbetar på fyra olika grundskolor i olika typer av områden i Stockholmstrakten. Studien har som teoretiskt ramverk läroplansteori. Resultat: Resultatet visar att deltagande lärare i studien har en samstämmig bild av vad friluftsliv är, de anser att friluftsliv är en viktig del av ämnet idrott och hälsa. Det finns dock variation och skillnader i undervisningens innehåll beroende på lokala förutsättningar och lärarnas egen erfarenhet. Resultatet visar att lärarna i nuläget ser svårigheter att realisera friluftsundervisningen utifrån ett flertal ramfaktorer. Lärarna ser möjligheter i att utveckla friluftsliv genom att fånga elevernas intresse för naturen tidigt, och använda utemiljön för inlärning genom ämnesövergripande samarbeten och genom att använda ny pedagogik. Lärarna framhåller att elevers kunskap om och vistelse i naturen kan komma att bidra till bättre miljö och hälsa. Slutsats: Idrottslärarnas syn på friluftsliv och egen erfarenhet påverkar undervisningen, vilket stämmer väl överens med tidigare forskning. Ramfaktorer och resursfrågan påverkar inriktningen på friluftundervisningen på kort och lång sikt. Lärarna har en tilltro till utveckling av friluftsliv och möjligheter till att utveckla undervisningen och inlärning av kunskaper i skolans utemiljö genom bl.a. ämnesövergripande samarbeten och platsresponsiv pedagogik.

The purpose of my study was to examine how teachers in physical education experience different frame factors impact on their outdoor education and their choice of didactic approach. My study is based on Lundgren´s frame factor theory and Peitersen´s didactic learning model. I have used a qualitative research method to answer my questions. I have been using semi-structured interviews to interview six PE teachers who all teach at high school level. Based on my results we see that the teachers experience teaching hours and class sizes as the frame factors that mainly affect the outdoor education. Teachers often choose to split up the outdoor activities into sequences in order to achieve better learning. Based on my results the report concludes that the teachers experience outdoor education as a major part of physical education. They consider the organizational framework to be strenuous and to be something that requires careful didactic planning. / Syftet med min studie har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa upplever olika ramfaktorers inverkan på sin friluftsundervisning samt deras val av didaktiskt tillvägagångssätt. Min studie lutar sig mot Lundgrens (1989) ramfaktorsteori samt Peitersens (2001) didaktiska inlärningsmodell. För att besvara mina frågeställningar har en kvalitativ forskningsmetod används. Jag har med hjälp av semistrukturerade intervjuer intervjuat sex idrottslärare som alla jobbar på högstadiet. Utifrån mina resultat ser man att idrottslärarna upplever undervisningstiden och klasstorlekarna som de ramfaktorer som påverkar friluftsundervisningen i störst grad. Lärarna väljer ofta en deluppbyggnadsundervisning när de ska lära ut friluftsliv i skolan. Utifrån mina resultat är uppsatsens slutsats att idrottslärarna upplever friluftsundervisningen som en stor del av ämnet. De anser att de organisatoriska ramarna är påfrestande och kräver en noga didaktisk planering.

Tidigare forskning visar att lärare i svenska skolor har problem att utföra en undervisning i friluftsliv (Seger 2012; Novus 2016; Backman 2011a). Problemen som lyfts är bland annat att lärarna inte har geografiska, ekonomiska och tidsmässiga förutsättningar till att utföra friluftslivsundervisning. Syftet med denna uppsats var att i motsats till detta undersöka hur man som lärare i idrott och hälsa planerar och utför en välfungerande friluftslivsundervisning. Sex semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i olika åldrar från hela Sverige och som ansåg sig själva har/haft en välfungerande friluftslivsundervisning genomfördes.  Intervjuerna transkriberades, tematiserades och sedan analyserades sambandet mellan lärares vilja och dess förutsättningar utifrån kvalitativt friluftsliv och deras didaktiska val utifrån Schenkers (2011) analysmodell idrottsdidaktik. Studiens resultat visar på möjligheter att se förbi de tidigare problem som lyfts. Vad studiens lärare understryker som viktigt är att arbeta utifrån progressionen delmoment till helhet och att tillägnar sig gedigen kunskap om friluftslivet. Detta ger förutsättningar att man som lärare kan anpassa undervisningen utifrån befintliga förutsättningar. Slutsatsen blev att om man som lärare tillägnar sig kunskap om friluftslivet, lyckas dela in ämnet i delmoment, ser det som något icke platsbundet och anpassar sig till sina förutsättningar går det att få till en välfungerande friluftslivsundervisning.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöks idrottslärares friluftsundervisning, på skolor i nordvästra Götalandsregionen. Studiens centrala frågeställningar är att undersöka vilka; attityder och erfarenheter, ramar, samt didaktiska tillvägagångsätt, som råder i friluftsundervisningen, och syftet är att undersöka friluftsundervisningens samband med dessa. I studien framkommer det bland annat att: Lärarna har liknande attityder och erfarenheter till friluftsliv, samt att deras syn verkar ha präglats av erfarenheter i senare åldrar. Lärarna är förhållandevis nöjda med de konstitutionella-, organisatoriska- och fysiska ramar som finns, men uppfattar samtidigt att dessa ramar är faktorer som påverkar friluftsundervisningen i hög grad. Lärarna försöker prioritera ämnesområdet friluftsliv i högre grad än tidigare, men de har lite olika didaktiska tillvägagångssätt. För att ta reda på detta används kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod, där fem olika lärare på fem olika skolor, i nordvästra Götaland, har intervjuats. Studien förankras i tre teoretiska utgångspunkter; habitusteori, ramfaktorsteori och didaktik. / In this qualitative interview study PE-teachers perceptions of outdoor teaching in schools in the North-West region of Götaland, in Sweden, were examined. The following key issues were examined; attitudes and experiences, frameworks, as well as didactic approach, which prevails in outdoor education, and the aim was to investigate outdoor education related to these factors. The study reveals, among other things, that: The teachers have similar attitudes and experiences for outdoor recreation. Their vision seems to have been marked by experiences in later ages. The teachers are relatively satisfied with the constitutional, organizational and physical frameworks of today, but that those frames are factors that affect outdoor teaching. The teachers try to prioritize the field of outdoor activities to a greater extent than in the past, but they have slightly different didactical approaches. In order to investigate these issues, qualitative and semi-structured interviews were used as a method for data collection. Five different teachers at five different schools, in North-West of Götaland, has been interviewed. The study was anchored in three theoretical frameworks; habitus theory, frame factor theory and didactics.