<p>Sammanfattning</p><p>I och med den senaste läroplanen (Lpo 94) och att skolledningen decentraliserats har lärarna fått ett större ansvar för de didaktiska frågorna i skolans verksamhet. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa relationen mellan lärares uppdrag och arbete. De frågeställningar vi valt att fokusera på är: Hur uppfattar lärare vad som ligger till grund för deras didaktiska val och vilka påverkansfaktorer uppfattar lärare har störst betydelse för deras didaktiska val? Detta undersökte vi genom en enkätundersökning med 40 lärare och genom att läsa tidigare forskning. Resultatet av vår undersökning visade att påverkansfaktorerna är många och uppfattas olika, vissa medvetet och direkt påverkande, andra uppfattas indirekt och omedvetet. De lärare vi tillfrågat upplevde att de tio viktigaste påverkansfaktorerna var den egna människosynen, värderingar, kunskapssynen, erfarenheter i klassrummet, styrdokument, arbetslaget, elevsituationen, samtal med kollegor, tidsaspekten och teorier och metoder. Vi redogör i denna uppsats för didaktikbegreppet och exempel på påverkansfaktorer tidigare forskare undersökt. Vi argumenterar för vårt val av enkät som undersökningsmetod samt resonerar kring vårt resultat med intention att knyta vår undersökning an till tidigare relevant forskning inom undersökningsområdet.</p>

Sammanfattning I och med den senaste läroplanen (Lpo 94) och att skolledningen decentraliserats har lärarna fått ett större ansvar för de didaktiska frågorna i skolans verksamhet. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa relationen mellan lärares uppdrag och arbete. De frågeställningar vi valt att fokusera på är: Hur uppfattar lärare vad som ligger till grund för deras didaktiska val och vilka påverkansfaktorer uppfattar lärare har störst betydelse för deras didaktiska val? Detta undersökte vi genom en enkätundersökning med 40 lärare och genom att läsa tidigare forskning. Resultatet av vår undersökning visade att påverkansfaktorerna är många och uppfattas olika, vissa medvetet och direkt påverkande, andra uppfattas indirekt och omedvetet. De lärare vi tillfrågat upplevde att de tio viktigaste påverkansfaktorerna var den egna människosynen, värderingar, kunskapssynen, erfarenheter i klassrummet, styrdokument, arbetslaget, elevsituationen, samtal med kollegor, tidsaspekten och teorier och metoder. Vi redogör i denna uppsats för didaktikbegreppet och exempel på påverkansfaktorer tidigare forskare undersökt. Vi argumenterar för vårt val av enkät som undersökningsmetod samt resonerar kring vårt resultat med intention att knyta vår undersökning an till tidigare relevant forskning inom undersökningsområdet.

Begreppet hållbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det förespråkar ansvar och ett helhetsperspektiv på jordens utveckling. Dock har begreppet även kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie är att synliggöra geografilärares förhållningssätt och föreställningar gällande begreppet hållbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för geografiundervisning på gymnasiet. Studien bygger på en enkät och intervjuer genomförda med geografilärare verksamma på gymnasieskolor runt om i Sverige och visar på både svårigheter och möjligheter i undervisningen om hållbar utveckling. Resultatet visar att läroplan och kursplaner inte nödvändigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lärarna moderniserat sin undervisning från traditionell läroboksbaserad undervisning till mer elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg. / 2010ht4649

Studien syftar till att undersöka vilka förväntningar som finns på elever i gymnasieskolan, hur lärarna anpassar undervisningen efter dessa förväntningar samt hur det förhåller sig till kraven på likvärdighet. I studien genomförs kvalitativa intervjuer med gymnasielärare i Samhällskunskap om deras didaktiska val. Respondenternas svar analyseras utifrån en hermeneutisk ansats med hjälp av förväntningsteorier och Lee Shulmans teori om lärares professionella kunskap. Studiens resultat visar att alla respondenter har tydliga förväntningar på eleverna, baserat på programtillhörighet. Eleverna på de högskoleförberedande programmen förväntas bland annat vara studiemotiverade och högpresterande. Eleverna på yrkesprogrammen beskrivs som en motpol till eleverna på de högskoleförberedande programmen och förväntas sakna studiemotivation och självförtroende gällande skolan samtidigt som de endast uppnår låga betyg. Studien identifierar även förväntningar baserat på elevernas könstillhörighet. Förväntningarna på eleverna leder till en anpassning av undervisningens innehåll, metod och examinationsformer. Undervisningen på de högskoleförberedande programmen beskrivs generellt som djupare och bredare än i yrkesklasserna, samtidigt som yrkesklasserna får mer vägledning och stöd från lärarna. Anpassningen kan leda till en problematik när lärarna främst anpassar sin undervisning utifrån gruppen vilket kan leda till att enskilda elevers behov förbises. I resultatet framkommer det att lärarnas anpassning leder till att eleverna utsätts för olika utbildningsmiljöer som innehåller olika sorters kunskap och möjligheter att nå de olika betygsstegen. Lärarnas anpassning kan därmed sägas utmana likvärdigheten samtidigt som den, utefter lärarnas förväntnigar, kan bedömas som nödvändig.

Middle school seems to be one, more or less, forgotten stage in previous research, so I chose to focus my research on this stage. The purpose of this study is to gain an insight into the teachers choice and use of teaching materials in history teaching. One of my questions of interest was whether middle school teachers choose and use the same types of teaching materials as the subject teachers in high school and senior high school. The study is based on interviews with four teachers. The study was conducted according to the method of presentation, a method that allows the respondent to tell his story without preparation. In addition to the personal interviews, the material also contains answers from a student survey. I conducted the survey in the student group of each interviewed teacher. The answers of the surveys have been sorted by student groups to enable a comparison between the teachers intention and the students experience of teaching materials and its use in the history teaching. The results of the study shows that middle school teachers in history seems not to be particularly controlled by the textbook. Instead they generally have a broad repertoire of teaching materials that they use in many different ways. The textbook seems primarily used as a support in the teachers planning and the lessons are more devoted towards history in form of reading fiction, digital resources and study visits. Something that I’ve notised in the study is that middle school teachers seem to work quite differently compared to the subject teachers in high school and senior high school, and the focus of teaching is not as much on knowledge of facts as it is on experiencing history in different ways. / Grundskolans mellanstadium tycks vara ett, mer eller mindre, bortglömt stadium i tidigare forskning, varför jag valde att fokusera min forskning på denna åldersgrupp. Syftet med studien är att få en inblick i mellanstadielärares val och användande av läromedel i historieundervisningen. En av de frågor jag blev intresserad av är huruvida mellanstadielärarna väljer och använder samma typer av läromedel som ämneslärarna i grundskolans högstadium och i gymnasiet. Materialet som ligger till grund för studien är fyra lärarintervjuer genomförda enligt metoden föreställningskarta, en metod som syftar till att låta respondenten själv berätta sin historia utan förberedda frågor. Utöver lärarintervjuerna består materialet även av svar från en elevenkät jag genomfört i de intervjuade lärarnas elevgrupper. Svaren i elevenkäten har sorterats utifrån elevgrupp för att möjliggöra en jämförelse mellan lärarens avsikt och elevernas upplevelse av läromedelsanvändningen i historieundervisningen. Studiens resultat visar att mellanstadielärarna inte tycks vara särskilt styrda av läroboken i historia utan att de, generellt, har en bred repertoar av läromedel som de använder på olika sätt. Läroboken tycks framförallt användas som stöd i lärarnas planeringar och undervisningstiden ägnas mer åt historia i form av skönlitteratur, digitala läromedel och studiebesök. Något som framgår av studien är att mellanstadielärarna tycks arbeta rätt annorlunda jämfört med ämneslärarna i grundskolans högstadium och i gymnasiet. Undervisningens fokus ligger inte lika mycket på faktakunskaper som på olika former av att uppleva historien.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om F-3-lärares tillvägagångsätt för att skapa motivation och intresse i biologiundervisningen. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en inblick i vilka metoder F-3-lärare använder för att skapa motivation och intresse i biologiundervisningen. Resultatet visar att F-3-lärare lägger stor vikt vid att försöka skapa roliga och lustfyllda undervisningstillfällen i hopp om att väcka intresse och skapa motivation. Slutsatser blir att utifrån kursplanens innehåll skapas lektioner där motivation och intresse är i fokus och där naturvetenskapliga arbetssätt verkar få mindre utrymme.

Sammanfattning Denna uppsats syftar till att undersöka hur pedagoger arbetar i klassrummet med elever med läs- och skrivsvårigheter, hur olika didaktiska ställningstaganden eller didaktiska val påverkar detta arbete, samt att i en andra del undersöka vilka faktorer som påverkar pedagogens val av metoder eller egna strategier. I undersökningens syfte ingår således att lyfta fram lärarnas tankar och reflektioner kring sitt eget arbete med dessa elever. Frågeställningarna belyser områden som; hur pedagoger väljer att arbeta i klassrummet för att möta elever med läs- och skrivsvårigheter, samt hur de uttrycker att metoderna de tillämpar är utformade för dessa elever och vilka faktorer som kan ha påverkan på deras val.   Via en kvalitativ ansats undersöktes pedagogernas syn på sina egna val av metoder i klassrummet för elever med svårigheter inom området läs- och skriv. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med tolv pedagoger på åtta olika skolor vilka alla undervisar i årskurs tre. Den insamlade empirin analyseras med hjälp av Interpretativ fenomenologisk analys (IPA) utifrån så väl ett didaktiskt som ramfaktorteoretiskt perspektiv.   Resultatet påvisar såväl likheter som skillnader i pedagogers sätt att undervisa. Det som framträder som likheter i studien är att pedagogerna varierar sig i användandet av olika metoder i sin undervisning. Metoderna de tillämpar beskrivs inte hos alla respondenter specifikt vara utformade för att möta upp elever med svårigheter inom området läs- och skriv utan mer kopplat till hela gruppens behov. De flesta pedagoger i studien anpassar istället materialet till elever med läs- och skrivsvårigheter eller tillämpar olika hjälpmedel. Studien visar att många av pedagogernas didaktiska val i den egna undervisningen påverkas av de ramfaktorer som inverkar på deras arbete. De flesta respondenter i studien påpekar att arbetet med hjälpmedlet datorn påverkas av tillgång till datorer, inlogg och kunskap kring de olika programmen.   Några skillnader som framkommer i studien är hur insatta pedagogerna är i varför de tillämpar en specifik metod eller varför till exempel bildstöd tillämpas. En del kan förtydliga varför de använder det och andra nämner bara att det används, men ger inga beskrivningar på några konkreta exempel. Utifrån alla respondenternas svar uttrycks att de medvetet arbetar flexibelt och varierat för att möta upp elevernas behov. Däremot följer pedagogerna inte systematiskt upp och utvärdera sina val av arbetssätt och metoder för att se vilken betydelse de har för elevernas utveckling.

Hållbar utveckling är ett politiskt och omdebatterat begrepp, vars definition anses vara otydlig och motsättande. Lärande och utbildning för hållbar utveckling återfinns i flera av skolans läroplaner och kursplaner. Skolan har därigenom ett ansvar att undervisa för hållbar utveckling och belysa begreppet utifrån samtliga tre dimensioner, ekologisk, social och ekonomisk. Studien kommer belysa lärarens syn på begreppet, lärarens målsättningar samt lärarens didaktiska val i undervisningen för hållbar utveckling.   Studien har genomförts genom sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma och undervisande lärare inom biologiämnet på grundskolan samt gymnasieskolan. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom en fenomengrafisk metod.  Resultatet påvisar en variation i beskrivningen av begreppet hållbar utveckling, där flertalet lärare beskriver begreppet utifrån den ekologiska dimensionen. Samtliga lärare vill bidra till att eleverna gör medvetna val, däremot skiljer sig undervisningsmetoderna för hållbar utveckling mellan lärare och skolor. Trots begreppets mångdisciplinära karaktär så undervisar en av de sju lärarna ämnesöverskridande. De övriga sex lärarna i studien integrerar undervisning för hållbar utveckling tillsammans med annat ämnesinnehåll i biologin.

<p>Detta examensarbete har vägletts av följande syfte och frågeställning: Genom att undersöka hur lärare i tre F-6 skolor uppfattar arbetsmaterialet MultiMatte, syftar studien att söka spegla lärares uppfattningar om arbetsmaterialet ”MultiMatte” ur ett didaktiskt perspektiv.</p><p>Kvalitativa intervjuer har sedan genomförts med sex stycken lärare. Inspirerade av den reflexiva intervjun har vi analyserat och tolkat lärarnas uppfattningar om MultiMatte och på så vis uppmärksammat deras åsikter. Lärarnas uppfattningar har sedan analyserats, först med hjälp av den lodräta analysen och därefter den vågräta analysen. Svaren har sedan kategoriserats in i tre områden som beskrivits och rubricerats som: utmärkande drag hos MultiMatte enligt de intervjuade lärarna, vilka följder får det för lärare som använder sig av MultiMatte i sitt arbete och vilka följder får det för elever som arbetar med MultiMatte. Det kom bland annat fram i intervjuundersökningen att lärarna anser att MultiMatte tränar eleverna i att tänka, prata och förklara matematik. Det framkommer även att det är svårt för vikarier att hoppa in i klassen för de är inte insatta i MultiMattes sätt att fungera. I diskussionen har slutligen resultatet från undersökningen relaterats till vår bakgrund. Vi har använt oss av de didaktiska frågorna vad, hur och varför som ett verktyg, för att tydliggöra och organisera vår diskussion, i den framträder även reflektioner från oss. Vi har bland annat reflekterat över att något som kan påverka detta material tämligen snart är de organisatoriska ramar som finns i skolan. Genom att vi att problematiserat de didaktiska frågorna i relation till lärarnas uppfattningar och arbetsmaterialet MultiMatte menar vi, att det går att motivera användandet av MultiMatte i sin undervisning, men att ramarna i skolan inte alltid tillåter det.</p>

Detta examensarbete har vägletts av följande syfte och frågeställning: Genom att undersöka hur lärare i tre F-6 skolor uppfattar arbetsmaterialet MultiMatte, syftar studien att söka spegla lärares uppfattningar om arbetsmaterialet ”MultiMatte” ur ett didaktiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer har sedan genomförts med sex stycken lärare. Inspirerade av den reflexiva intervjun har vi analyserat och tolkat lärarnas uppfattningar om MultiMatte och på så vis uppmärksammat deras åsikter. Lärarnas uppfattningar har sedan analyserats, först med hjälp av den lodräta analysen och därefter den vågräta analysen. Svaren har sedan kategoriserats in i tre områden som beskrivits och rubricerats som: utmärkande drag hos MultiMatte enligt de intervjuade lärarna, vilka följder får det för lärare som använder sig av MultiMatte i sitt arbete och vilka följder får det för elever som arbetar med MultiMatte. Det kom bland annat fram i intervjuundersökningen att lärarna anser att MultiMatte tränar eleverna i att tänka, prata och förklara matematik. Det framkommer även att det är svårt för vikarier att hoppa in i klassen för de är inte insatta i MultiMattes sätt att fungera. I diskussionen har slutligen resultatet från undersökningen relaterats till vår bakgrund. Vi har använt oss av de didaktiska frågorna vad, hur och varför som ett verktyg, för att tydliggöra och organisera vår diskussion, i den framträder även reflektioner från oss. Vi har bland annat reflekterat över att något som kan påverka detta material tämligen snart är de organisatoriska ramar som finns i skolan. Genom att vi att problematiserat de didaktiska frågorna i relation till lärarnas uppfattningar och arbetsmaterialet MultiMatte menar vi, att det går att motivera användandet av MultiMatte i sin undervisning, men att ramarna i skolan inte alltid tillåter det.