No description available.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka metoder och strategier de deltagande lärarna använde för att främja elevernas tilltro till sin egen förmåga att kommunicera på engelska. Vi undersökte också de deltagande lärarnas syn på hur läromedlet Magic! bidrog till samma syfte. De två datainsamlingsmetoder som användes var observation av de deltagande lärarnas praktik i klassrummet och intervjuer med de deltagande lärarna. Detta resulterade i kvalitativa data som har analyserats tematiskt med stöd av aktuell forskning och didaktisk litteratur. Resultatet visar att det fanns skillnader i hur de deltagande lärarna använde sig av språkfrämjande strategier och motivation i undervisningen. Resultatet visar även att deltagarna till viss del hade olika syn på huruvida läromedlet Magic! främjar elevernas tilltro till sin egen förmåga att prata engelska. Vår slutsats är att hur läromedlet används i undervisningen och vilka språkinlärningsstrategier som tillämpas beror på lärarens inställning till läromedlet och dennes ämnesdidaktiska kompetens.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares didaktiska val avseende undervisning om rättsstatens principer samt de rättsstatsprinciper som kommer till uttryck i deras undervisningsmaterial. Detta har bakgrund i frågans relevans i koppling till samhällskunskapsämnets syfte och innehåll, och till ett samhällstillstånd där frågan om rättsstatens utformning blivit alltmer aktuell. Studieobjektet är lärares undervisningsmaterial i samhällskunskap samt intervjusvar från lärare som undervisar i ämnet. Kunskapsobjektet är hur rättsstaten och dess principer manifesteras som ämnesinnehåll, samt hur lärare resonerar kring deras didaktiska val i moment där rättsstatens principer kan ingå. I studien har följande frågor avsatts att besvaras: ”Hur beskriver lärare sina didaktiska val i moment där rättsstatens principer kan ingå?” samt ”Hur beskrivs och används rättsstaten och dess principer i samhällskunskapslärares undervisningsmaterial?”. Studien har delats upp i två delstudier. I den första delstudien har åtta gymnasielärare i samhällskunskap intervjuats om deras didaktiska val i kursen Samhällskunskap 1b. Intervjusvaren har därefter analyserats utifrån en didaktisk analys. I den andra delstudien har ett urval av undervisningsmaterial samt läroböcker från de intervjuade lärarnas undervisning analyserats, för att undersöka hur rättsstaten och dess principer beskrivs i undervisningsmaterialen respektive läroböckerna. Delstudierna ger mångfasetterade resultat; rättsstatens vara eller inte vara ses olika betonade inom respondenternas material och didaktiska val. Trots undantag syns rättsstaten sällan behandlas på ett explicit och samlat sätt. Där rättsstatsprinciper formuleras på ett enhetligt och samlat sätt, görs detta dessutom främst utifrån en formell (och inte gängse akademisk) framställning av rättsstatsbegreppet inom undervisningsmaterialen. Dess kärnvärden framställs emellertid hos samtliga respondenters undervisningsmaterial i fragmenterade former, och ofta utan uttrycklig koppling till rättsstat. Rättsstaten och dess principers relevans går emellertid inte att förbise; liksom 2025 års kommande kursplan i Samhällskunskap 1b (version 1) betonar respondenterna att rättsstaten och dess principer är viktiga inom de ämnesområden där de kan tänkas ingå. Respondenternas olika betoningar och förhållanden till bland annat kursens centrala innehåll och deras anpassning till elevers olika möjligheter och svårigheter i klassrummet, har visat hur lärares didaktiska val spelar in i frågan om hur eller huruvida rättsstaten och dess principer tar plats i klassrummet. Även tidsbristen på detta annars innehållstäta ämne har belysts, vilket också ger insikti denna fråga och lärarnas didaktiska val. Även om dessa fragmenterade framställningar inom undervisningsmaterialen kan ses försvåra elevens inlärning av och förståelse för rättsstatens betydelse i demokratin, visar undervisningsmaterialen samt respondenternas berättelser på rättsstatens relevans inom kursen Samhällskunskap 1b:s nuvarande utformning.

This study aims to develop knowledge about the teaching of literary history in upper secondary school. Sub-study I explores: What content is foregrounded when upper secondary school teachers of Swedish introduce literary history? And what significance can different teaching content have for sparking interest? Sub-study II explores: What teaching content sparks students’ interest in literary history? And what other aspects of the teaching spark their interest in literary history according to the students themselves? The study is framed by didactics and curriculum theory and also theories about interest and teaching. The material consists of video recordings from ten different lessons when upper secondary teachers were introducing literary history in the course Swedish 2. The experiences of upper secondary school students of the teaching were collected using questionnaires and interviews. All students were enrolled in university preparation programmes in a medium-sized Swedish city. The results of the analysis in Sub-study I show a wide range of potential literary history teaching content. The study thus contributes new empirical knowledge about what forms (in terms of its content) literary history can take in its teaching. In the past, Swedish as a subject has been discussed to a large extent in relation to the conceptions of the subject of Swedish as a skills subject, as a cultural heritage subject, and as an experience-based subject. The results of the study are discussed in relation to these conceptions but make further contributions by concretizing the variety of teaching content that occurs in classrooms. The results of the analysis in Sub-study II show that upper secondary school students’ interest in literary history can be sparked in relation to different content in the teaching such as students experiences; intertextuality; similarities and differences between different periods; epochs, authors and works, and aesthetic elements. The analysis also revealed aspects that could be linked to the teachers’ ways of leading and organising the teaching. These were passion and engagement; content legitimation; interaction and participation; variety; structure and delimitation and grades or de-emphasis on performance. The many themes identified in Sub-study II contribute to revealing different ways of sparking interest in literary history. This is an important result in view of the fact that previous research has shown that students lack interest in literary history teaching. Together, the two sub-studies contribute to revealing new empirical knowledge about literary history teaching. Finally, there is a reflective discussion which illuminate the study in relation to different perspectives on classroom management.

Den svenska skolan brister i arbetet gällande att ta tillvara på elevers flerspråkighet samt deras erfarenheter och kunskaper. Syftet med detta arbete är därmed att undersöka vilka metoder och didaktiska val lågstadielärare beskriver att de använder för att stötta begreppsförståelse hos elever som följer kursplanen för svenska som andraspråk i de samhällsorienterade ämnena. Syftet kopplar även till att ta reda på hur lärare upplever svenska som andraspråkselevers behov av stöttning. Tidigare forskning, relevant för ämnet, belyser många olika metoder som lärare kan använda för att stötta andraspråkselever i undervisningen. Dock finns det begränsad forskning som berör svenska som andraspråks- elever kopplat till de samhällsorienterade ämnena i de lägre åldrarna. Det finns även begränsad forskning som lyfter lärares syn på stöttning av dessa elever. För att besvara våra frågeställningar använder vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem lärare. För att kunna analysera datan används didaktiska perspektiv. Av analyserna framgår det att lärarnas syn på andraspråkselevers behov påverkar hur de reflekterar kring och bygger upp sin undervisning i de samhällsorienterande ämnena. Det framgår även genom intervjuer med de fem lärarna att det största behovet hos andraspråkselever i de samhällsorienterande ämnena upplevs vara den begreppsliga förståelsen. Arbetet är av relevans för att synliggöra vilka metoder och didaktiska val lärare grundar sin undervisning på och hur lärares syn på svenska som andraspråkselevers behov av stöttning påverkar dessa val.

This essay examines which didactic choices religion teachers make in the course Religion 1 based on the didactic questions what?, why? and how?. The aim is to investigate how religion teachers at upper secondary school teach the central content of the Religion 1 course within the time frame of 50p. Relevant for the analysis are firstly the ruling governing documents for upper secondary school and secondly that teachers are expected to build their teaching on a scientific basis and proven experience. Previous research addresses teachers’ assignments, relevant knowledge and challenges for religion teachers, as well as the foundation of religious education. The method for this essay is a digital survey and the selection frame is upper secondary school religion teachers who at some point during the last eleven academic years (2011-2022) taught the Religion 1 course at the upper secondary school at least once. 119 religious teachers contributed to the survey. The results from the survey are presented descriptively. The conclusion is that the religion teachers who participated in the study know what they have to do, but that many experience a challenge with the content in relation to the given time for the course. Even the didactic choices the respondents make based on the didactic questions why? and how? is affected by lack of time. Despite the lack of time religion teachers have, the majority of the respondents in the survey shows that they generally make knowingly didactic choices based on governing documents, scientific basis and proven experience. This is also supported by the research that this paper builds on.

I den här studien utforskas möjligheter och utmaningar kring utomhuspedagogik ur en lärares perspektiv i årskurs 4–6. Syftet med studien var att undersöka implementering av utomhuspedagogik samt att utforska lärarens didaktiska val i lektionsplanering och genomförande. Metoderna som använts är en kvantitativ metod genom enkäter samt en kvalitativ analysmetod där elva lärares svar har sammanställts med teoretisk koppling till pragmatism och sociokulturell teori. Resultaten visar att utomhusundervisning har många fördelar för elevernas lärande och engagemang. Fler hinder identifierades så som tidsbegränsningar och väderförhållanden. Trots att ett flertal lärare såg fördelar med utomhuspedagogik, implementerades det mindre frekvent på grund av utmaningarna. Förbättringsfaktorer för implementering av utomhuspedagogik inkluderar bland annat stöd och resurser för lärare. För att motivera och svara på de didaktiska frågorna i lärarens användning av undervisning utomhus skulle vidare forskning gynnas av en jämförande studie kring implementering av utomhuspedagogik. / This study explores the possibilities and challenges regarding outdoor education from a teacher's perspective in grades 4–6. The aim of the study was to investigate the implementation of outdoor education and to explore the teacher's didactic choices in lesson planning and implementation. The methods that have been used include a quantitative approach through surveys and a qualitative analysis method where the responses of eleven teachers were compiled with connections to pragmatism and sociocultural theory. The analysis of the responses revealed numerous benefits of outdoor teaching for students' learning and commitment. Several obstacles were identified, such as time constraints and weather conditions. Despite recognizing the advantages of outdoor education, it was implemented less frequently due to these challenges. Improvement factors for implementing outdoor education include support and resources for teachers. To address the didactic questions in teachers' use of outdoor education, further research would benefit from a comparative study on the implementation of outdoor education.

Tidigare forskning visar att lärare i svenska skolor har problem att utföra en undervisning i friluftsliv (Seger 2012; Novus 2016; Backman 2011a). Problemen som lyfts är bland annat att lärarna inte har geografiska, ekonomiska och tidsmässiga förutsättningar till att utföra friluftslivsundervisning. Syftet med denna uppsats var att i motsats till detta undersöka hur man som lärare i idrott och hälsa planerar och utför en välfungerande friluftslivsundervisning. Sex semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i olika åldrar från hela Sverige och som ansåg sig själva har/haft en välfungerande friluftslivsundervisning genomfördes.  Intervjuerna transkriberades, tematiserades och sedan analyserades sambandet mellan lärares vilja och dess förutsättningar utifrån kvalitativt friluftsliv och deras didaktiska val utifrån Schenkers (2011) analysmodell idrottsdidaktik. Studiens resultat visar på möjligheter att se förbi de tidigare problem som lyfts. Vad studiens lärare understryker som viktigt är att arbeta utifrån progressionen delmoment till helhet och att tillägnar sig gedigen kunskap om friluftslivet. Detta ger förutsättningar att man som lärare kan anpassa undervisningen utifrån befintliga förutsättningar. Slutsatsen blev att om man som lärare tillägnar sig kunskap om friluftslivet, lyckas dela in ämnet i delmoment, ser det som något icke platsbundet och anpassar sig till sina förutsättningar går det att få till en välfungerande friluftslivsundervisning.

Skolans uppdrag är att ge eleverna förutsättningar att leva i ett föränderligt samhälle och att lära ut språk som gör att de kan delta i olika samhällsfrågor. Syftet med studien är att undersöka vilka didaktiska val lärare gör vid muntlig undervisning för att utveckla elevernas ordförståelse. Frågeställningen som studien utgår ifrån är ”vilka didaktiska val ligger till grund för lärares muntliga undervisning, i årskurserna F-3?” Utifrån en granskning av tidigare vetenskapliga studier som berör föreliggande studies frågeställning, kunde fyra teman synliggöras, vilket utgör studiens analytiska ramverk. Dessa är ”lärarens ordval”, ”lärarens upprepning av ord”, ”lärarens konkretisering av ord” och ”dialogisk undervisning”. Det analytiska ramverket används för att analysera och diskutera resultatet. Studiens empiri samlades in via semistrukturerade intervjuer med 11 lärare som är verksamma i F-3. Empirin analyseras därefter med teoridriven tematisk analys. Resultatet visar att lärarna väljer ut ämnesord och vardagsord. Lärare väljer också att upprepa ord på olika sätt i olika situationer samt att konkretisera ord med exempelvis bilder. Dialogisk undervisning förekommer genom att lärare exempelvis låter elever förklara ord för varandra. Gemensamt för alla lärare i studien är att en del didaktiska val är planerade och andra är mer spontana. I föreliggande studie framkommer det även att tidsbrist gör att dialogisk undervisning och repetition av ord ibland bortprioriteras. Vetskapen om detta samt vikten av ordförståelse pekar på att det hade varit intressant att genomföra en kvalitativ studie där lärare i sin undervisning prioriterar att utgå från alla fyra teman inom ordförståelse som denna studies analytiska ramverk presenterar. Detta med syftet att se om prioriteringen av alla fyra teman är gynnsamt för elevers ordförståelse i praktiken. / The school’s mission is to provide pupils with the conditions to live in a changing society and to teach languages that enable them to participate in various social issues. The study aims to investigate which didactic choices teachers make in verbal teaching to develop pupils’ vocabulary. The study’s question is “what didactic choices form the basis for teachers’ verbal teaching, in grades F-3?”. Based on a review of previous scientific studies relating to this study’s question, four themes could be highlighted, constituting the study’s analytical framework. These are “the teacher’s choice of words,” ”the teacher’s repetition of words,” “the teacher’s concretization of words,” and “dialogical teaching.” The analytical framework is used to analyze and discuss the results. The study’s empirical data was collected through semi- structured interviews with 11 teachers working in F-3. The empirical data is then analyzed with theory-driven thematic analysis. The results show that teachers select subject words and everyday words. Teachers also choose to repeat words in different ways in different situations and to concretize words with, for example, pictures. Dialogic teaching occurs when teachers, for example, let students explain words to each other. Common to all teachers in the study is that some didactic choices are planned and others are more spontaneous. The present study also shows that lack of time means that dialogical teaching and repetition of words are sometimes not prioritized. The knowledge of this and the importance of word comprehension indicates that it would have been interesting to conduct a qualitative study where teachers in their teaching prioritize starting from all four themes in word comprehension that this study’s analytical framework presents. The purpose of this would be to determine if prioritizing all four themes is beneficial for students’ word comprehension in practice.

Pågående utbildning genererade erfarenheter av att lärare upplever ett motstånd vid undervisning av elever i matematiksvårigheter vilket påverkar elevernas delaktighet negativt. Studien syftar till att undersöka lärares upplevelser och erfarenheter av att undervisa elever i matematiksvårigheter i grundskolans tidigare år. För att besvara studiens syfte används fenomenografisk metodansats där fokuset är på hur individer upplever fenomen. Empirin är insamlad genom en enkätundersökning som genererade 262 svar. Enkäten innefattade både kvantitativa påstående, där lärare skattar sina upplevelser i med eller emot, och öppna kvalitativa frågor där lärare gavs möjlighet att  utveckla sina upplevelser och erfarenheter. Tidigare forskning synliggör att lärarnas kompetens och flexibilitet är betydande för elever i matematiksvårigheter. Metoddelen beskriver hur enkäten arbetats fram samt hur datamaterialet hanterats utifrån fenomenografisk analysmetod. Resultatet presenterar både olika uppfattningar om hur det är att undervisa elever i matematiksvårigheter, framgångsrika undervisningsmetoder och hur lärare upplever bedömning av elevers progression. Lärare upplever att det är utmanande, stressigt och tidskrävande men även spännande och lärorikt. Grupparbeten och individanpassad undervisning bidrar till ökad delaktighet. Vi ser även att delaktigheten kan nås när eleven är i centrum och kan påverka undervisningens innehåll, arbetssätt och bedömning. För att bedöma elevernas progression används bland annat individuella avstämningar. Studiens resultat generaliseras och kan ligga till grund för att fler lärare aktivt kan arbeta med ökad delaktighet.