Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra hur förskollärare stimulerar barn till fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. De frågeställningar som undersöks i studien är: Vilka didaktiska val gör förskollärare för att stimulera barn till fysisk aktivitet, vilka didaktiska val gör förskollärare för att stimulera barns grovmotorik samt vilket samband finns mellan fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. Studien är en kvalitativ studie som genomförs med intervju som metod. Två stycken förskollärare som arbetar på samma förskola har intervjuats. I resultatet framkommer det att förskollärarna stimulerar barns fysiska aktivitet och utveckling av grovmotorik genom att göra olika didaktiska val. I sina didaktiska val tar förskollärarna bland annat ställning till: När under dagen fysiska och grovmotoriska aktiviteter ska ske, var aktiviteterna ska hållas exempelvis inomhus eller utomhus samt hur man som förskollärare samspelar med barnen under aktiviteterna. De didaktiska valen förskollärarna gör grundas på både yttre och inre faktorer. Exempel på detta är yttre faktorer såsom lokaler, miljö och styrdokument och inre faktorer såsom att se till den enskilde individens lärande och att förmedla fysisk aktivitet på ett roligt vis. Miljön, både dess förutsättningar och begränsningar, ses som den faktor som påverkar förskollärarnas didaktiska val mest. Resultatet visar att samspelet mellan förskollärare och barn och att ha roligt tillsammans är en viktig del i arbetet med att stimulera barn till fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. Angående den tredje frågeställningen anser förskollärarna att det finns tydligt samband mellan utövning av fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik, då de anser att det ena stimuleras automatiskt av det andra.

<p>Sammanfattning</p><p>Vi har i vårt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sätt att lära inom läs och skrivfältet. Vi belyser didaktiska val av lärandeformer och undervisningsinnehåll hos pedagoger som arbetar på en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering.</p><p>Teorin om de multipla intelligenserna baseras på människors olika sätt att lära genom att använda sig av språklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv på läs- och skrivlärande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda på om de didaktiska valen skiljer sig åt mellan pedagoger på skolor med och utan profilering.</p><p>Den metod vi valt att använda oss av är kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lärare från fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sätt att lära.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna på den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrån elevernas intelligenser och deras olika sätt att lära och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna från övriga skolor varierar istället sin undervisning utifrån sina val av metoder.</p><p>Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsätt på läs- och skrivlärande eftersom den syftar till god förståelse, meningsfullhet och att kunna tillämpa förvärvad kunskap. Ett sådant synsätt tar också hänsyn till den enskilda individens lärande. Inom teorin ryms de metoder och olika sätt att lära som varje enskilt barn behöver för att tillgodogöra sig kunskaper.</p><p>Sökord: multipla intelligenser, läs- och skrivlärande, didaktiska val, olika sätt att lära.</p>

Sammanfattning Vi har i vårt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sätt att lära inom läs och skrivfältet. Vi belyser didaktiska val av lärandeformer och undervisningsinnehåll hos pedagoger som arbetar på en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering. Teorin om de multipla intelligenserna baseras på människors olika sätt att lära genom att använda sig av språklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv på läs- och skrivlärande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda på om de didaktiska valen skiljer sig åt mellan pedagoger på skolor med och utan profilering. Den metod vi valt att använda oss av är kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lärare från fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sätt att lära. Resultatet visar att pedagogerna på den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrån elevernas intelligenser och deras olika sätt att lära och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna från övriga skolor varierar istället sin undervisning utifrån sina val av metoder. Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsätt på läs- och skrivlärande eftersom den syftar till god förståelse, meningsfullhet och att kunna tillämpa förvärvad kunskap. Ett sådant synsätt tar också hänsyn till den enskilda individens lärande. Inom teorin ryms de metoder och olika sätt att lära som varje enskilt barn behöver för att tillgodogöra sig kunskaper. Sökord: multipla intelligenser, läs- och skrivlärande, didaktiska val, olika sätt att lära.

I studien har gymnasielärares didaktiska val för implementering av geografiska informationssystem (GIS) i geografiundervisningen undersökts. Resultatet baseras på intervjuer med sex stycken respondenter, vilka har framhållit sina erfarenheter, tillämpnings- och förhållningssätt till GIS. De slutsatser som framkommer är att respondenterna enbart använder webbaserade och kostnadsfria GIS-program i undervisningen. I dessa tillämpas GIS som ett verktyg för att behandla olika frågor i undervisningen, och därmed är det undervisning, med hjälp av GIS, som karakteriserar respondenternas användning. De didaktiska valen behandlar naturgeografiska förhållanden, såsom landformer. Vissa respondenter använder också GIS till att behandla frågor med utgångspunkt i kulturgeografiska förhållanden, till exempel olika typer av befolkningsfrågor. Att arbeta tvärvetenskapligt i GIS, således mot ämnets två vetenskapliga discipliner, är inte karakteristiskt för alla respondenter. Dessutom använder ett fåtal respondenter fortfarande kartboken, eller låter eleverna rita kartor för hand.   Nästan alla respondenter anser att de vill, och behöver, öka användningen av GIS i och med utformningen av de nya kursplanerna för geografiämnet i Gy11. Emellertid hämmas respondenternas möjligheter att undervisa i geografiska informationssystem av en kombination av brist på tid, resurser och kunskap.

Studien behandlar hur ensemblepedagoger på olika gymnasieskolor väljer undervisningsinnehåll i ensemble. Syftet var att studera om hur syftet med ensemblekurserna samt det centrala innehållet genomsyrar ensembleundervisningen som bedrivs av varje ensemblepedagog. Kurserna Ensemble 1 samt Ensemble med körsång studeras med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Även hur ensemblepedagogernas didaktiska val formar ensembleundervisningen undersöks. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra ensemblepedagoger. Data analyserades med hjälp av den didaktiska triangeln samt en didaktisk översiktskarta. I resultatkapitlet presenterades det ensemblepedagogerna diskuterade om. Resultatet visar att en klar majoritet av ensemblepedagogerna ansåg att vissa moment i kursen Ensemble 1 och Ensemble med körsång tar mer plats än andra i deras undervisning. Sammanfattningsvis talar både deltagare i studien och tidigare forskning om vikten av samspel och repertoarkännedom. I ensemblekurserna finns det olika föreställningar om vad som är mer centralt innehåll än annat. Denna studie fördjupar sig därför i forskningsfrågor som berör hur ensemblepedagoger väljer undervisningsinnehåll i ensemblekurserna.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka strategiska högläsningsval lärare i årskurs 1–3 gör före, under och efter högläsning. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv. Genom en kvalitativ undersökning där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer har vi fått insikter i hur sju olika lärare planerar och genomför högläsningsundervisning. Vårt resultat visar att lärarna gör flera strategiska val före och under lästillfället. Valen kretsar kring hur högläsningsboken väljs ut och i hur samtal kring boken används som en språkutvecklande aktivitet. Resultaten visar emellertid att lärare prioriterar olika aktiviteter i samband med högläsningen och att tidsbrist kan påverka planeringen. Av de lärare vi har intervjuat använder få strukturerat efterarbete.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vilka didaktiska val som lärarna gör när de undervisar i redovisning/dubbel bokföring vid gymnasieskolans Ekonomiprogram vid olika gymnasieskolor i Skåne, samt hur eleverna upplever de använda metoderna. Undersökningen av lärarnas metodval har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med tre lärare från två olika skolor. För att göra urvalet så rikt som möjligt har lärare från olika skolor och med olika lång tid i yrket intervjuats. Även beträffande urvalet av elever har det gjorts för att få ett så rikt urval som möjligt.  Informationen från eleverna har inhämtats med hjälp av enkäter, eleverna studerar på gymnasieskolans Ekonomiprogram och kommer från tre olika skolor, en kommunal skola, en friskola med allmän inriktning och en friskola med idrottsinriktning.  Frågeställningar som besvarats med hjälp av materialet är: Vilka metoder använder lärarna på de gymnasieskolor jag undersökt för att lära ut dubbel bokföring? Har de aktivt valt bort vissa metoder? Varför? Vilka metoder föredrar eleverna för inlärning av dubbel bokföring? Ur materialet kan utläsas att lärarna gör sina val på grundval av beprövad erfarenhet, till viss del med stöd från klassiska pedagogiska teorier. Nyare metoder sådana som t e x digitala bokföringsprogram har till stor del valts bort då man anser att dessa tar för lång tid för eleverna att lära sig i förhållande till effekten. Ur materialet kan vidare utläsas att lärarna till en del använder praktikfall och studiebesök i sin undervisning men även där är de tveksamma till verkningsgraden. Nyare forskning har ingen påverkan på lärarnas didaktiska val.  Eleverna, föredrar när läraren har genomgångar vid tavlan och de sedan får ägna sig åt eget arbete under lärarens överinseende.  Eleverna är dock mer positiva till digitala hjälpmedel som t ex ”flipped classroom” än sina lärare. När materialet från intervjuerna med lärarna läggs samman med resultaten från enkäterna angående hur eleverna upplever de valda metoderna utkristalliseras tre begrepp med stort förklaringsvärde: Mellanmänsklighet, förförståelse och digital förstärkning. Undersökningen är explorativ till sin karaktär och materialet är litet. Eör att kunna dra mer långtgående slutsatser krävs fler och mer varierade undersökningar.

Digitaliseringens framväxt förändrar och påverkar undervisningen i skolorna, vilket även har lett till en förändring i lärares yrkesroll. Läroplanen har modifierats på grund av den digitala teknikens utveckling. I läroplanen (Skolverket 2019) står det skrivet att elever ska kunna skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. Trots att det är ett krav i läroplanen råder det skillnader i huruvida och hur digitala verktyg används i skrivutvecklingen. Skillnaderna grundas i lärares uppfattningar och didaktiska val gällande användning av digitala verktyg i undervisningen. Syftet med den här studien är att identifiera lärares uppfattningar huruvida, hur och varför digitala verktyg ska användas i skrivundervisningen. Studien har riktat sig mot verksamma lärare i årskurs 1–3 som har svarat på ett digitalt frågeformulär med frågor om huruvida, hur och varför de arbetar med digitala verktyg i den tidiga skrivutvecklingen. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att fördelarna med digitala verktyg är: elevernas motivation ökas och att eleverna kan enkelt justera sina texter. Resultatet synliggör även några nackdelar som respondenterna uppfattar med att använda digitala verktyg: bristen på tillgång till digitala verktyg, att tekniken kan strula, elevernas koncentrationsförmåga samt handstil kan påverkas negativt. I resultatet lyfts det även fram olika skrivmetoder som respondenterna använder i sin undervisning där ASL är den metod som understryks av majoriteten av lärarna. Studien präglas av det sociokulturella perspektivet där det sociala samspelet är i fokus.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur och på vilka sätt elevers motivation påverkas beroende på vilken metod för skrivande som lärare väljer. Studien undersöker även vilka didaktiska val lärare gör för att främja elevernas skrivutveckling i svenska. Avsikten i studien är att fokusera på lärarna och deras uppfattningar om metod vid skrivande vilket också framhäver elevers uppfattningar genom ett lärarperspektiv. En kvalitativ metod har använts och det empiriska materialet är insamlat via semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar eller har undervisat i grundskolan, på skolor i södra Sverige. Det inkomna materialet är analyserat med stöd av motivationsteorierna Self determination theory (Deci och Ryan, 1985) och Self efficacy theory (Bandura, 1997) samt det sociokulturella perspektivet på lärande som beskrivs av Säljö (2015), där modellen om Vygotskyjs proximalzonsteori använts. I resultatet framkommer hur didaktiska val möjliggör elevers skrivutveckling och hur elevers motivation påverkas. Resultatet kan ses som ett stöd till att förstå hur didaktiska val påverkar elevers motivation och skrivutveckling, men det bör inte ses som att en metod kan utesluta den andra. Digitalt skrivande hjälper eleverna att få en ökad textmängd, en tydligare text och ger ett energisnålare skrivande. Att skriva digitalt kan även underlätta för elever som har svårt för motoriken eller har ett motstånd till att börja skriva. Vid handskrift utvecklas elevernas stavningsförmåga mer grundligt, enligt lärarna. Handskrift minskar även digitala störningar som kan förekomma och finmotoriken stärks. Majoriteten av skrivandet, till exempel längre texter, sker enligt lärarna digitalt och instruerande texter är mer förekommande genom handskrift. När eleverna skriver digitalt upplever de en större frihet och det underlättar för läraren när allt material är samlat på en digital enhet. Gemensamt för alla respondenters uppfattningar var att samtliga menar att motivationen ökar hos eleverna när de skriver på digitala verktyg.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer ta reda på lärares syfte vid användning av digitala spel i matematikundervisningen. Detta görs utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. För att ta reda på syftet har studien utgått ifrån frågor som handlar om när, hur och varför lärare i årskurs 4-6 väljer att använda sig av digitala spel i sin undervisning.  Resultatet av studien visar att lärare väljer att använda digitala spel i sin undervisning som ett komplement. Till störst del utgår undervisningen ifrån en lärobok och för att variera, motivera, individanpassa och ge ett lustfyllt lärande används digitala spel i matematikundervisningen. De digitala spelen används även för att göra vanligtvis “tråkiga” övningar mer roliga och lustfyllda så som övningar för att automatisering och befästa kunskaper och för att mängdträna. Detta visar att lärare har ett syfte med användningen av digitala spel men att de däremot inte kan säkerställa att eleverna faktiskt utvecklas mer med ett digitalt spel än när de lär genom andra metoder.  Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, därför hade vi önskat mer forskning inom området som visar elevernas inlärning och utveckling med hjälp av digitala spel eftersom digitala spel tar mer och mer plats i undervisningen.