Min erfarenhet efter att ha talat med lärare och elever på gymnasieskolans Vård ochomsorgsprogram är att eleverna har svårigheter att nå målen med utbildningen. Detta harmånga orsaker och min erfarenhet är att mycket av lärarens tid ägnas åt att finna sätt att skapalust och intresse i lärandet. Hur skall lärare arbeta med pedagogiken för att öka intresset att lära hos eleverna?Det har också väckt ett intresse hos mig huruvida lärlingsutbildning kan vara ett alternativ förvissa elever att öka sina möjligheter att klara av att genomföra utbildningen.Arbetet syftar till att genom sex intervjuer med yrkesverksamma lärare på Vård ochomsorgsprogrammet undersöka hur det pedagogiska arbetet skall bedrivas för att öka andelenelever som når sina utbildningsmål. Svarsmaterialet visar att det finns en uppfattning hos lärarna att inlärningsstrategierna börvarieras utifrån eleven/elevernas behov och att utbildningsmålen skall delas upp i mindredelmål. Elevernas delaktighet och inflytande över undervisningen betonas som viktig. Hurlärarna kan arbeta med elevinflytande beskrivs. Det framkommer att lärlingsutbildning kanvara ett alternativ för vissa elever men att denna utbildningsform ställer högre krav på denenskilde eleven. Lärarnas pedagogiska förutsättningar beskrivs och förslag på hur lärarna skall kunna arbetaför att ett bättre pedagogiskt arbete skall bedrivas framförs. Olika strategier att stärka motivationen hos eleven har beskrivits och det framgår att det ärbetydelsefullt vilken eller vilka strategier lärare väljer för att fånga elevernas intresse att lära ien given situation.

No description available.

Denna kvalitativa studie har som syfte att fördjupa kunskapen om hur lärare F-3 planerar och undervisar i matematik på ett inkluderande sätt. Med hjälp av sju kvalitativa observationer visar det sig att flertalet lärare använder en snarlik matematikundervisning. Resultatet i den här studien är att flera av lektionerna är nästan identiska med viss variation. Vi kan också se att vissa digitala resurser slagit igenom i de flesta klassrum. Konkret material har observerats användas mer som ett individuellt stödmaterial än som en resurs för alla elever.

När lärare ska välja skönlitteratur att använda i sin undervisning står det inte explicit uttryckt i kursplanen vilken litteratur lärare bör skapa sin undervisning kring. Utöver kursplanen har skolan en värdegrund som ska genomsyra all undervisning. Syftet med litteraturstudien är att belysa vad som påverkar lärares didaktiska val av skönlitteratur och vilka syften de har med sina litteraturval. Studien kommer även belysa hur ofta lärare väljer skönlitteratur med syftet att elever ska utveckla en tolerans och förståelse för kulturell mångfald. Analysen av materialet kopplas till Schoenfelds (2011) beslutsteori samt Malmgrens (1996) ämneskonceptioner. Litteraturen som analyseras består av internationella och nationella vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Resultatet visar att det finns många faktorer som påverkar lärares didaktiska val och att dessa faktorer kan delas in i fyra olika kategorier: professionella faktorer, personliga faktorer, texternas språk och längd samt ramfaktorer. Det framkommer även att lärare kan välja litteratur utifrån flera syften, till exempel att utveckla elevernas språk eller att de ska kunna identifiera sig i handlingen eller med karaktärerna. Resultatet visar även att lärare anser att det är viktigt att eleverna utvecklar en förståelse för andra men samtidigt framkommer att värdegrundsfrågorna får stå tillbaka för andra mål och syften. Sammanfattningsvis fastslås att lärares val av litteratur är en komplex process.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur två verksamma lärare i årskurs ett kan arbeta med läs- och skrivundervisning. Det empiriska material som har samlats in utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och kvalitativa observationer. Arbetets resultat visar att lärarna har olika teoretiska utgångspunkter vid planeringen av undervisningen. Utifrån arbetets resultat dras två slutsatser, nämligen att två verksamma lärare lägger upp sin läs- och skrivundervisning på olika sätt, vilket leder till att de använder olika arbetsmetoder och material. Slutsatsen är också att lärarna tillämpar de svenskämnesdidaktiska frågorna i olika hög grad vid planering av sin undervisning.

Syftet med föreliggande studie är att belysa hur verksamma svensklärare på högstadiet och gymnasiet uppfattar begreppet ”god skrivundervisning” samt hur deras uppfattningar och didaktiska val kan relateras till Ivaničs (2004; Sturk & Lindgren, 2020, s. 8) skrivdiskurser. Syftet realiseras genom att följande frågeställningar besvaras: • Vad innebär god skrivundervisning för verksamma svensklärare på högstadiet och gymnasiet? • Hur framträder Ivaničs (2004; Sturk & Lindgren, 2020, s. 8) skrivdiskurser i lärarnas didaktiska val och uppfattningar om vad som är god skrivundervisning? Studien utgår från en kvalitativ metodansats och datainsamling har gjorts genomskriftlig självrapportering från sex olika lärare. Empirin har analyserats med hjälp av Georgios analysmetod för självrapporterad data (Davidsson, 2007, s. 74f.) och kopplats till Ivaničs (2004; Sturk m. fl., 2020, s. 8) skrivdiskurser. Resultatet visar på sex olika, om än med många likheter, uppfattningar om vad god skrivundervisning innebär. Lärarnas didaktiska val och uppfattningar om skrivundervisning kan kopplas till samtliga av Ivaničs (2004; Sturk m. fl., 2020, s.8) diskurser. Dominerar gör dock processdiskursen (Ivanič, 2004, s. 231) och genrediskursen (Ivanič, 2004, s. 234). Dessa realiseras bland annat genom att lärarna arbetar med cirkelmodellen, feedback, stöttning och textsamtal. Studiens resultat indikerar att lärares didaktiska val och uppfattningar om vad som är god skrivundervisning i hög utsträckning präglas av didaktisk forskning. Det faktum att ingen informant presenterar exakt samma didaktiska val, eller exakt samma uppfattning om god skrivundervisning, som någon annan pekar dock på att resultaten inte kan generaliseras till att gälla en större grupp än den som medverkat i studien. Avslutningsvis lyfts behovet av forskning som synliggör elevers upplevelser av skrivundervisningen.

Studien ämnar belysa skillnaden mellan originalversion och lättläst version av två klassiska barn- och ungdomsböcker. Böckerna som analyserats är Mästerdetektiven Blomkvist av Astrid Lindgren och Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe. Studiens syfte är att visa hur berättelsen förändras mellan originalversion och lättläst version i dessa explicita fall. I rollen som blivande F-3 lärare är kunskaper om läsinlärning viktigt då lättläst litteratur har tagit en allt större plats i klassrummen ute på skolorna. Vi vill också visa varför lättläst litteratur används i skolan och vilka som är i behov av lättläst skönlitteratur.

Syftet med studien är att genom en fallstudie belysa hur svensklärare i årskurs 4-6 beskriver att deras förutsättningar för att arbeta läsfrämjande i klassrummet ser ut. Insamlandet av material skedde genom intervjuer med tio lärare på sex skolor i två olika kommuner. Vi utgick från 16 huvudfrågor med möjlighet att ställa följdfrågor för ytterligare tydlighet. Studien utgår från ett deduktivt förhållningssätt. Datan analyseras utifrån variationsteorin samt det sociokulturella perspektivet som lägger fokus på relationen mellan lärare och elev samt på att hitta varje elevs proximala utvecklingszon. I den här studien innebär det att varje elev får rätt förutsättningar att utveckla sin läsförmåga. Tidigare forskning visar att förutsättningarna på landets skolor inte är jämlika när det gäller tillgång till skönlitteratur vilket påverkar lärares val av undervisningsmetoder samt andra läsfrämjande faktorer. I samklang med forskningen visar studiens resultat klart och tydligt att svensk skola behöver förändras och förbättras så att nuvarande och kommande elevgrupper kan nå upp till godtagbara kunskaper i läsförmåga och läsförståelse. Idag tycks undervisningen i och kring skönlitteratur på flertalet av landets skolor bedrivas utifrån materiella förutsättningar istället för på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning svenska</p>

I dagens samhälle visar forskning på att en kombinerad undervisning som innehåller både inomhus- och utomhusundervisning är den bästa undervisningsmetoden. Utomhusundervisningen bidrar till ett ökat kooperativt lärande medan inomhusundervisningen fokuserar mestadels på enskilt arbete. Lärare får själva välja om de vill använda sig av utomhusundervisning eller inte. Majoriteten väljer att inte använda sig av metoden trots dess positiva resultat på ökat välbefinnande och skolresultat. I PISA-undersökningar redovisas att elevers matematikresultat har försämrats med åren.  Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 i en mellanstor kommun i Västsverige arbetar med utomhusundervisning i matematik. Utifrån syftet har tre frågeställningar framtagits vilka är följande: Vilka didaktiska val gör lärarna när de undervisar i matematikämnet utomhus i årskurserna 4–6 och vilka didaktiska fördelar ser de med arbetssättet? Vilka effekter på elevers engagemang och motivation noterar lärarna när de använder sig av utomhusundervisning i matematikämnet? Vilka påverkansfaktorer inverkar på lärares val att inkludera eller exkludera utomhuspedagogik i matematikundervisningen?   Arbetet har utgått från Eriksson Barajas m.fl. (2013) steg-för-steg-lista, snöbollseffekten och fritextsökning för att få fram tillförlitliga källor som används i denna empiriska studie. Databaserna som användes i framtagandet av de vetenskapliga publikationerna var ERIC och Primo. Undersökningsmetoden utgick från en enkät som besvarades av 23 av 140 tillfrågade lärarna i årskurserna 4–6.   Resultatet visade på att alla deltagare i enkäten vill använda sig av utomhusundervisning i matematiken men det finns faktorer som inte gör det möjligt. De faktorer som påverkar matematiklärarnas val av arbetsmetod är personalbrist, ökad planeringstid och klassammansättningen. Dock framkommer det att en stor del av deltagarna ser positiva effekter på elevernas motivation och engagemang i utomhuslektionerna.

Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra hur förskollärare stimulerar barn till fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. De frågeställningar som undersöks i studien är: Vilka didaktiska val gör förskollärare för att stimulera barn till fysisk aktivitet, vilka didaktiska val gör förskollärare för att stimulera barns grovmotorik samt vilket samband finns mellan fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. Studien är en kvalitativ studie som genomförs med intervju som metod. Två stycken förskollärare som arbetar på samma förskola har intervjuats. I resultatet framkommer det att förskollärarna stimulerar barns fysiska aktivitet och utveckling av grovmotorik genom att göra olika didaktiska val. I sina didaktiska val tar förskollärarna bland annat ställning till: När under dagen fysiska och grovmotoriska aktiviteter ska ske, var aktiviteterna ska hållas exempelvis inomhus eller utomhus samt hur man som förskollärare samspelar med barnen under aktiviteterna. De didaktiska valen förskollärarna gör grundas på både yttre och inre faktorer. Exempel på detta är yttre faktorer såsom lokaler, miljö och styrdokument och inre faktorer såsom att se till den enskilde individens lärande och att förmedla fysisk aktivitet på ett roligt vis. Miljön, både dess förutsättningar och begränsningar, ses som den faktor som påverkar förskollärarnas didaktiska val mest. Resultatet visar att samspelet mellan förskollärare och barn och att ha roligt tillsammans är en viktig del i arbetet med att stimulera barn till fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. Angående den tredje frågeställningen anser förskollärarna att det finns tydligt samband mellan utövning av fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik, då de anser att det ena stimuleras automatiskt av det andra.