Sammanfattning Syfte Syftet med föreliggande studie var att undersöka påverkansfaktorer som idrottslärare själva uppfattar vid planeringen av sin undervisning, samt analysera om och i vilken grad dessa i förlängningen påverkar möjligheten till en likvärdig utbildning för samtliga elever inom ämnet Idrott och hälsa. Frågeställningar ­­–Vilka påverkansfaktorer uppfattar lärarna att det finns vid innehållsplanering inom ämnet Idrott och hälsa? –I vilken utsträckning inverkar de påverkansfaktorer som lärarna själva uppfattar på deras val av moment i undervisningen? –Vad innebär påverkansfaktorernas inflytande på planeringprocessen för elevernas lärande samt möjligheten till en likvärdig utbildning och bedömning? Metod Studien har en kvalitativ ansats med fokus på en fördjupad förståelse för de påverkansfaktorer som lärare uppfattar vid genomförandet av såväl långsiktiga som kortsiktiga lektionsplaneringar. För detta ändamål användes semistrukturerade intervjuer som undersökningsmetod samtidigt som lärarnas lektionsplaneringar för den aktuella terminen samlades in som kompletterande dokument. Resultat och slutsats Studiens resultat visar på att lärarna själva uppfattar olika faktorer som påverkar deras lektionsplanering. Dessa faktorer påverkar lektionsplaneringen på olika sätt samt i varierande utsträckning. I förlängningen kan därigenom vissa förutsättningar skapas som inte gynnar lärmiljön eller en likvärdig utbildning för samtliga elever. / Abstract Aim The purpose of this study was to identify different factors that influence the process of lesson planning that the teachers themselves are aware of. Also, to analyze if, and to what extent, these factors can affect the possibility to offer an equal education for all the students in physical education. Research questions – What kind of influential factors do the teachers themselves perceive to be affecting their lesson planning in physical education?  – To what degree do these influential factors affect what kind of content the teachers choose to use in their lesson plans? – How do these influential factors affect students learning as well as their prospect of an equal assessment and education?   Method A qualitative interview method was used in this study. With a focus on a deeper understanding for the factors that affect the process of short- as well as long-term lesson planning in the subject of physical education, semi-structured interviews were held with five different participants from three different schools. Also, lesson plans for the actual semester were collected from the participating teachers as well. Results and conclusion The study shows that the teachers themselves perceive several factors that influence lesson planning and that these factors affect the lesson planning in different ways and to a different extent. Thereby, certain circumstances that affect the educational environment and the equality of the education in a negative way can be derived from these factors. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2014</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet var att undersöka och analysera om, och i så fall hur, lärares egna erfarenheter från föreningsidrotten har betydelse för planeringen av undervisningen i skolans ämne Idrott och hälsa samt belysa de eventuella konsekvenserna detta kan få för eleverna. Studien använde sig av följande frågeställningar: Undervisar lärare i Idrott och hälsa i större utsträckning inom moment som de har egna erfarenheter av från föreningsidrotten än inom moment där de saknar egna erfarenheter? Använder lärare i Idrott och hälsa de idrotter som de själva har erfarenhet av inom ämnets undervisning i syfte att eleverna skall lära sig något mer än själva idrottens utförande? Finns det elevgrupper som gynnas eller missgynnas av lärarens egna föreningsidrottsliga erfarenheter? Metod Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer med lärare i två F-9 skolor i Stockholms län. Totalt genomfördes sex intervjuer. Intervjupersonerna var tre män och tre kvinnor i åldrarna 28 till 63, samtliga med behörighet att undervisa i ämnet Idrott och hälsa. En dokumentinsamling med lärarnas lektionsplaneringar kompletterade intervjuerna.    Resultat och slutsats Studiens resultat visar att lärare använder moment i undervisningen som de själva har erfarenhet av i större utsträckning än övriga moment. Detta görs inte i ett medvetet metodiskt inlärningssyfte utan motiveras med generella hänvisningar till kurs- och läroplaner samt elevers uppskattning. Resultatet pekar på att det finns elevgrupper som gynnas och missgynnas av lärarnas egna idrottserfarenheter. Lärarnas föreningsidrottsliga erfarenheter kan alltså få till följd att föreningsidrotten (och då särskilt bollspelen) får ett alltför stort genomslag i skolans idrottsundervisning. Detta trots att skolans undervisning i första hand skall regleras av kurs- och läroplaner. Det är något som kan påverka både idrottslärarnas val av lektionsinnehåll samt hur de ser på elever som själva är aktiva idrottsutövare. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa 6-9. Ht 2011</p>

Syftet med det här examensarbetet är att få en inblick i hur lärare förhåller sig till de nationella styrdokumenten och hur de resonerar vid planering av teknikundervisningen. Metoden för studien är en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i hur grundskollärare planerar och hur de tänker delge eleverna teknikämnets syfte och mål. Tre tillvägagångssätt vid planeringsarbetet samt två sätt att presentera undervisningens syfte för eleverna har framkommit. Ett arbetsområde kan inledas med en presentation av syftet, arbetsområdet kan också starta med att väcka intresse för arbetet och sedan presenteras dess syfte.

Syftet med studien var att undersöka stråklärares erfarenheter av den egna lektionsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av den pedagogiska processen och jag kände att jag under min utbildning på Kungl. Musikhögskolan saknade den biten. Genom fem intervjuer med aktiva stråklärare försökte jag få svar på hur de skapade sina lektionsplaneringar och hur de resonerade detta. De lärare som jag talat med före min studie hade svårt att sätta ord på deras planeringsarbete, vilket gjorde mig nyfiken på att gräva djupare och se om jag genom mer utförliga frågor kunde få svar kring detta. Utifrån lärarnas utsago kan jag konstatera att samtliga stråklärare i min studie planerar sina lektioner mer eller mindre. Ju mer erfarna lärarna är desto mindre tid lägger de på sin lektionsförberedelse. Lärarnas planering handlar i första hand om att hitta lämplig repertoar till sina elever. Jag kan även konstatera att de erfarna lärarna reflekterar mer kring eleverna snarare än sig själva till skillnad från de mindre erfarna som reflekterar mer kring sig själva. Överlag verkar det som om de mindre erfarna reflekterar mycket mer än de mer erfarna. Jag kan konstatera att stråklärarna i min studie hade svårt att formulera sig om hur de tänkte kring sin planering. Det verkade som om de inte lagt så mycket vikt vid att reflektera kring sin förberedelse, utan att att lektionsplaneringen fungerade som ett slags ”hjälpmedel” vid sidan om. / <p>Lärarexamen</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att belysa hur idrottslärare går till väga för att samtliga elever ska känna sig tillfreds med sin utbildning och sitt eget lärande under idrottslektionen. Finns det några verktyg som idrottslärare använder för att eleven ska få arbeta och utvecklas på sin egen specifika nivå och i så fall hur används de? Finns det några likheter eller skillnader när det gäller verktygen som används mellan de elever som besitter mer respektive mindre utvecklade idrottskunskaper? Hur dokumenterar läraren elevernas prestationer när det gäller skiftande prestationsnivåer? Vad anser eleverna själva om hur läraren använder sina eventuella verktyg? Metod Den här studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudinriktning. Intervjuerna har genomförts på olika skolan, både gymnasiet och grundskola med fyra stycken idrottslärare samt fyra stycken elever. De har spelats in på bandspelare eller nedtecknats. De har alla grundats på en intervjuguide och intervjuerna med lärarna tog mellan 20 till 30 minuter att genomföra och 5-10 minuter att genomföra med eleverna. Därefter har de sammanställts och en resultatanalys samt slutsatser har redovisats. Det teoretiska perspektivet som används i studien är det situationsanpassade ledarskapet med tillhörande begrepp och formuleringar.   Resultat Resultatet har visat att lärarna ofta börjar med ett direktstyrt ledarskap men att de mer och mer drar sig mot ett samrådande och självstyrande ledarskap. Kommunikationen och ledarskapet lärarna använder varierar från varje enskild elev och varje enskild situation/uppgift. Lärarna ger eleverna liknande uppgifter men ibland får vissa elever hjälpa andra till bättre resultat. Därmed finns alltså verktyg som går att använda. Eleverna har inte tänkt på om de fått någonting speciellt att tänka på men anser det viktigast att alla får göra samma saker.   Slutsats Lärarna måste alltid kunna ha ett öppet och skiftande ledarskap samt tydlig kommunikation för varje enskild elev och individ, då varje situation inte liknar någon annan under en lektion. Samt att det är viktigt att alla får samma uppgifter men med enskild styrning. Verktyg att använda är att ta hjälp ifrån duktiga elever samt att ge lägre presterande elever mer hjälp vid övningar men också att använda sig av svårare respektive lättare övningar av varje moment. / Aim The aim of this study is to illustrate how a PE-teacher make all pupils feel satisfied with their education and their own learning during the PE-lessons. Are there any tools the PE-teacher can use to make the student work and develope in their own special way and if so, how are they used?  Are there any similarities or differences between the tools used between students that possess more or less developed PE-skills?  How do the PE-teacher document the students performances when it comes to diverged performance levels?  What do the students think about the tools that the teacher possibly use? Method This study has used a qualitative study with interviews. The interviews has implemented in different schools with four PE-teachers and four students. They have been recorded or been written down. They have all been based on a interview guide and the interviews with the teachers took 20 - 30 minutes and the interviews with the students took 5 -10 minutes. After that they have been written down and a result analysis with conclusions have been raised. The theoretical perspective has been the situational leadership with associated concepts.   Results The results show that teachers usually start with a direct leadership that more and more developed into a supporting and delegating leadership. The communication and leadership teachers use can vary between individual students and individual situations and assignments. The teachers give the students similar assignments but sometimes certain students get to help other students. Also the students have not thought about if they have gotten any special assignments  to do but they think the most important thing is that every student gets to do the same assignment.    Conclusions The teachers most always have a open and diverse leadership with clear communication  for every student and individual, because every situation is not the same as the other during a lesson. And that it is important that everybody gets the same assignments but with single steering. The tools that a teacher can use is to get help from good students and to give lower performer students more help but also to use harder and easier levels at every assignment. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2013</p>

I den svenska skolan är idrott och hälsa 1 obligatorisk för samtliga elever som väljer att utbilda sig på gymnasial nivå. Lärare i idrott och hälsa stöter ofta på elever som väljer att inte delta på idrottsundervisningen av olika anledningar. Det finns flertalet forskningsstudier om orsaker till varför elever inte deltar i idrott och hälsa, däremot är forskningsunderlaget bristfälligt gällande idrottslärares hantering av de elever som inte deltar i ordinarie idrottsundervisning. Det övergripande syftet med studien är att undersöka idrottslärares uppfattning och hanterande av närvarande men icke aktivt deltagande gymnasieelever i idrott och hälsa. Genom enkätstudie har data samlats in där resultatet påvisar att idrottslärare känner sig besvärade av att behöva bedriva både ordinarie undervisning samtidigt som de försöker hitta andra sysselsättningar för elever som närvarar på idrottslektionen men inte deltar i ordinarie undervisning. En överhängande majoritet av idrottslärarna anser det vara väldigt viktigt att eleverna är aktiva på idrottslektionerna men att idrottslärarna inte alltid ges de verktyg som behövs för att tillgodose alla elevers behov.

En lärare har ett tidspressat schema och ibland kan det underlätta att få inspiration från andra läraretill undervisningen. Vi har därför valt att göra en arbetsplanering om pengars historia. Somarbetsmetod har vi använt oss av Storylinemetoden. Storyline berättelsen tar oss med på en resatillbaka till 1900 – talets början. Två barn från 2009 lär sig om hur livet såg ut för människortidigare men även de problem som fortfarande finns i vårt samhälle. / Through pedagogical theories, the debated thoughts of history-awareness and the Storyline-method, an essay about how a history-lesson or theme-planning could be made from the concept of money.

Den här kvalitativa forskningsstudien fokuserar på vilka kunskaper lärare anser behövs vid utomhuspedagogik i matematik. Syftet med forskningsstudien är att undersöka vad som krävs av läraren för att planera samt genomföra en geometrilektion vid utomhuspedagogik. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats där textanalys och semistrukturerade intervjuer, där lärarna får ge sin bild av lektionsplaneringen, som utgör en del av studiens datainsamling. Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats, med utgångspunkt i Ball m.fl. teoretiska ramverk MKT samt van Hieles teori. Den här studien fokuserar på hur tre verksamma lärare planerat en geometrilektion och vilka kunskaper lärarna anser sig behöva för att bedriva matematiklektionen utomhus. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärarna uppskattar utomhuspedagogik, men att det däremot sker i mindre utsträckning på grund av väder, tid och resurser. Resultatet visar även att lärarna har kunskaper för att undervisa i matematik men de visar däremot på olika kunskaper utifrån teorin MKT. Lärarna visar på olika kunskaper vid utformandet av sin lektionsplanering i geometri samt att de använder sig av läroplanen i olika stor utsträckning. Avslutningsvis visar resultatet att lärarna anser att de vid undervisning av geometri utomhus behöver vara organiserade, ha struktur och en genomtänkt planering. De menar även att det behövs en varierarnade undervisning inom geometri, där eleverna får arbeta konkret och samtala med varandra.

<p>Syftet med examensarbetet var att utforma en lektionsplanering om allemansrätten utifrån ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Designen består av en lektionsplanering på fyra lektioner som har handlat om allemansrätten och vad den innebär. Samtliga lektioner har utförts i utomhusmiljö. Lektionerna kombinerades med utomhus- pedagogik för att se om det fungerade i praktiken. Som metod har litteraturstudier används för att författarna skulle få fördjupade kunskaper inom ämnet. Eleverna är från en åldersintegrerad klass som består av förskolebarn, ettor och tvåor. En avslutande intervju har genomförts med femton elever i åldrarna 6 år till 9 år för att utvärdera lektionsplaneringen och undersöka om det gav eleverna något i kunskapsväg. Utförandet av lektionerna gick bra, inga större konflikter uppstod. Eleverna upplevde utifrån intervjuerna att de lärt sig mycket om allemansrätten och att lektionerna utomhus gav positiva upplevelser. De kom själva till insikt att de trivdes bra ute eftersom där fanns fler möjligheter till lärande. Till exempel kände eleverna att de utomhus fick frisk luft, de kunde tänka bättre och de fick röra på sig. De ansåg även att det var lättare att lära sig om naturen utomhus eftersom det är där den finns. Slutsatserna som drogs av intervjuerna var att barnen i den här gruppen var engagerade och öppna inför det som skulle utföras. De var även oblyga inför nya sätt att lära. Små segment av lektionsplaneringen blev inte riktigt som planerat. Då var flexibiliteten ett viktigt redskap för pedagogerna för att kunna omorganisera det aktuella på plats.</p>

Syftet med examensarbetet var att utforma en lektionsplanering om allemansrätten utifrån ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Designen består av en lektionsplanering på fyra lektioner som har handlat om allemansrätten och vad den innebär. Samtliga lektioner har utförts i utomhusmiljö. Lektionerna kombinerades med utomhus- pedagogik för att se om det fungerade i praktiken. Som metod har litteraturstudier används för att författarna skulle få fördjupade kunskaper inom ämnet. Eleverna är från en åldersintegrerad klass som består av förskolebarn, ettor och tvåor. En avslutande intervju har genomförts med femton elever i åldrarna 6 år till 9 år för att utvärdera lektionsplaneringen och undersöka om det gav eleverna något i kunskapsväg. Utförandet av lektionerna gick bra, inga större konflikter uppstod. Eleverna upplevde utifrån intervjuerna att de lärt sig mycket om allemansrätten och att lektionerna utomhus gav positiva upplevelser. De kom själva till insikt att de trivdes bra ute eftersom där fanns fler möjligheter till lärande. Till exempel kände eleverna att de utomhus fick frisk luft, de kunde tänka bättre och de fick röra på sig. De ansåg även att det var lättare att lära sig om naturen utomhus eftersom det är där den finns. Slutsatserna som drogs av intervjuerna var att barnen i den här gruppen var engagerade och öppna inför det som skulle utföras. De var även oblyga inför nya sätt att lära. Små segment av lektionsplaneringen blev inte riktigt som planerat. Då var flexibiliteten ett viktigt redskap för pedagogerna för att kunna omorganisera det aktuella på plats.