This study by the name “To be or not to be in dialogue with the world” is based on our interest in Biesta´s theories, more specifically about relational pedagogy. The empirical material consists of 21 public lessons in visual arts for high school taken from lektionsbanken.se. Through a qualitative text analysis we wanted to answer the questions: What functions does the lessons have that are described in the lesson plan? What opportunities to exist in the world in an adult way emerge? And lastly what research space is there for the student. In our result we have been able to shed light on how three teaching functions which Biesta calls qualification, socialization and subjectification, are expressed in our 21 public lessons, and then discuss what pedagogical implications it may have if one of these three functions becomes dominant in a lesson. Based on this we have used Biestas theory about a communicational gap where learning takes place, which involves risktaking.  In the space Biesta calls the gap which is a spectrum between – world destroyer and self destroyer on extreme opposite ends, it is recommended for both teachers and students to try to stay in the middle zone where we as humans can be in dialogue with the world in an adult way. In order for teachers to work with Biesta´s positive view of risk, great demands are placed on teachers who need courage to let go and let the risk take its place in their teaching. One way to work with risk and practice this is to put more focus on the process instead of on the result and the end product, which can become a problem in a goal-oriented school.

Detta arbete syftar till att framställa lektionsplanering anpassad för utomhuspedagogik i ämnesområdet matematik och mer specifikt inom bråk. Planeringen är tänkt att kunna tillämpas i grundskolans senare årskurser och gymnasiet A-kursen. För att kunna bygga en grund för vårt resultat har vi forskat i tidigare forskning inom berörda områden så som utomhuspedagogik, laborativt arbetssätt, lärande, grupparbete samt bråk. Resultatet blev en planering som sträcker sig över fyra lektioner samt tillhörande lärarhandledningar. Lektionerna innehåller del- helhets- och operationsbegreppen för bråk samt applicering av de fyra räknesätten på bråktal.

<p>Sedan mitten av 1990-talet har Sverige internationellt sätt legat i topp på grund av grundskolelevers goda resultat i engelsk språkkunskap. Den svenska grundskolan är fortfarande internationellt sätt i topp men på nationell nivån har det skett en förändring. Sedan mitten av 1990-talet har grundskolelevernas resultat stagnerat och i vissa språkmoment även försämrats. Vad som orsakat denna negativa förändring finns det många spekulationer om t.ex. den ökade invandringen och elevers attityd till ämnet. Forskare har under en tid studerat olika områden som kan vara orsaken till de försämrade resultaten men har inte funnit ett konkret svar, ingen ensam faktor som kan ha förorsakat detta i skolan.</p><p>Vad gäller undervisningsplanering i skolan finns det inte mycket tidigare forskning inom Sverige för den svenska grundskolan. Inte heller skolans styrdokument har några direktiv för hur undervisningsmål ska uppnås, planeras eller vad denna planering ska innehålla. Undervisningens planering är lämnad i lärarens händer.</p><p>Svenska grundskoleelevers skolresultat i engelska visar på en nedåtgående utveckling, flera områden i skolan har fått uppmärksamhet, men undervisningsplaneringen är något som ännu är outforskat. Det är planeringen som avgör hur undervisningen utformas, vilka material och tillvägagångssätt elever ges möjlighet att tillägna sig i sikte att uppnå målen.</p><p>Denna studie omfattar intervjuer av sex lärare för grundskolans tidigare år. Intervjuerna har behandlat hur lärare planerar, vad de planerar och hur det tänker kring undervisningsämnet engelska, i syfte att få en bild av vilket innehåll och vilken struktur planeringen har. I studien framkommer att det är den individuella lärarens val av metoder och material samt det mål läraren har med undervisningen som avgör vad eleverna ges möjlighet att tillägna sig i skolan. Resultatet visar att det skiljer sig i hur lärare strukturerar sin undervisning. En del har en noga och väl strukturerad plan med moment och metoder, andra har en tanke som ännu inte är utformad eller tar det lite som det kommer. Alla arbetar för samma sak, efter samma styrdokument men på olika sätt.</p>

Enligt läroplanen ska alla elever bli tillgodosedda det svenska språket och dess uppbyggnad genom undervisning. Vi fann det då intressant att utforma en gemensam lektionsplanering som skulle varieras utifrån tre olika teoretiska positioner, socialkonstruktivismen, individkonstruktivismen och behaviorismen. Vidare valdes att utgå ifrån ett lärandeobjekt, substantiv med inriktning på obestämd och bestämd form, i singular och plural form. Dessutom ska studien visa hur elevernas kunskapsutveckling ser ut efter genomförd undervisning, det gjordes genom skriftliga tester. De tre elevgrupper som ingick i studien var elever i årskurs 2, årskurs 2-3 och årskurs 3. Resultatet av studien visar att elevernas kunskapsutveckling har påverkats av den undervisning de fått ta del av. Vi fann även att det inte finns någon optimal undervisningsmetod. För att gynna flertalet elever är en variation av undervisningen betydelsefull. / According to the Swedish curriculum, all pupils shall through teaching learn theSwedish language and its structure. With this as a background, we found it interesting toprepare a lecture planning that was to be varied on the basis of three different theoreticalpositions, socialconstructivism, individualconstructivism and behaviourism. Ateachingobject was also chosen. The teaching object that was selected was substantive,both in irregular and regular form, and in singular and plural form. Furthermore, thestudy aims to illustrate the pupils’ knowledge development after carried out teaching.The development was shown through three written tests. The three groups of pupils thattook part in the study were pupils in second grade, second- third grade and third grade.The result of the study shows that the knowledge developments of the pupils have beenaffected by the teaching they have participated in. Something that crossed our mindsthroughout this study was that there are no optimal methods of teaching. Since all pupilsare unique and learn differently, a variation of teaching methods are of big importance.

Sedan mitten av 1990-talet har Sverige internationellt sätt legat i topp på grund av grundskolelevers goda resultat i engelsk språkkunskap. Den svenska grundskolan är fortfarande internationellt sätt i topp men på nationell nivån har det skett en förändring. Sedan mitten av 1990-talet har grundskolelevernas resultat stagnerat och i vissa språkmoment även försämrats. Vad som orsakat denna negativa förändring finns det många spekulationer om t.ex. den ökade invandringen och elevers attityd till ämnet. Forskare har under en tid studerat olika områden som kan vara orsaken till de försämrade resultaten men har inte funnit ett konkret svar, ingen ensam faktor som kan ha förorsakat detta i skolan. Vad gäller undervisningsplanering i skolan finns det inte mycket tidigare forskning inom Sverige för den svenska grundskolan. Inte heller skolans styrdokument har några direktiv för hur undervisningsmål ska uppnås, planeras eller vad denna planering ska innehålla. Undervisningens planering är lämnad i lärarens händer. Svenska grundskoleelevers skolresultat i engelska visar på en nedåtgående utveckling, flera områden i skolan har fått uppmärksamhet, men undervisningsplaneringen är något som ännu är outforskat. Det är planeringen som avgör hur undervisningen utformas, vilka material och tillvägagångssätt elever ges möjlighet att tillägna sig i sikte att uppnå målen. Denna studie omfattar intervjuer av sex lärare för grundskolans tidigare år. Intervjuerna har behandlat hur lärare planerar, vad de planerar och hur det tänker kring undervisningsämnet engelska, i syfte att få en bild av vilket innehåll och vilken struktur planeringen har. I studien framkommer att det är den individuella lärarens val av metoder och material samt det mål läraren har med undervisningen som avgör vad eleverna ges möjlighet att tillägna sig i skolan. Resultatet visar att det skiljer sig i hur lärare strukturerar sin undervisning. En del har en noga och väl strukturerad plan med moment och metoder, andra har en tanke som ännu inte är utformad eller tar det lite som det kommer. Alla arbetar för samma sak, efter samma styrdokument men på olika sätt.

<p>Enligt läroplanen ska alla elever bli tillgodosedda det svenska språket och dess uppbyggnad genom undervisning. Vi fann det då intressant att utforma en gemensam lektionsplanering som skulle varieras utifrån tre olika teoretiska positioner, socialkonstruktivismen, individkonstruktivismen och behaviorismen. Vidare valdes att utgå ifrån ett lärandeobjekt, substantiv med inriktning på obestämd och bestämd form, i singular och plural form. Dessutom ska studien visa hur elevernas kunskapsutveckling ser ut efter genomförd undervisning, det gjordes genom skriftliga tester. De tre elevgrupper som ingick i studien var elever i årskurs 2, årskurs 2-3 och årskurs 3. Resultatet av studien visar att elevernas kunskapsutveckling har påverkats av den undervisning de fått ta del av. Vi fann även att det inte finns någon optimal undervisningsmetod. För att gynna flertalet elever är en variation av undervisningen betydelsefull.</p> / <p>According to the Swedish curriculum, all pupils shall through teaching learn theSwedish language and its structure. With this as a background, we found it interesting toprepare a lecture planning that was to be varied on the basis of three different theoreticalpositions, socialconstructivism, individualconstructivism and behaviourism. Ateachingobject was also chosen. The teaching object that was selected was substantive,both in irregular and regular form, and in singular and plural form. Furthermore, thestudy aims to illustrate the pupils’ knowledge development after carried out teaching.The development was shown through three written tests. The three groups of pupils thattook part in the study were pupils in second grade, second- third grade and third grade.The result of the study shows that the knowledge developments of the pupils have beenaffected by the teaching they have participated in. Something that crossed our mindsthroughout this study was that there are no optimal methods of teaching. Since all pupilsare unique and learn differently, a variation of teaching methods are of big importance.</p>

Lärares undervisning är observerbar medan planeringen är svårare att observera. Som blivande lärare, med en bakgrund som projektledare, önskar jag studera lärares stöd för lektionsplanering och därmed underlätta för mig som lärare och elevernas lärande.Med läroboken i ena handen och kollegorna i den andra så är man rustad att börja sin lärargärning, enligt resultatet av denna semistrukturerade intervjustudie av erfarna matematiklärare inom gymnasieskolan. Vägen från novis till erfaren matematiklärare går via ständigt lärande från reflektioner av undervisningen, från kollegiala ämnesdiskussioner och från auskultationer. De verktygen, snarare än handfasta verktyg och undervisningskomponenter, är idag de mest uppskattade och använda stöden för den återkommande lektionsplaneringen. Läroplanen ger stöd för övergripande planering men lektionsplaneringen kräver stöd för ämnesdidaktik och idéer om variation vilket lärobok och eget framtaget material ger.Analysen visar att läraren sällan är medveten om användning av teoretiska planeringsmodeller medan Vygotskijs teorier stämmer väl in på lärarens eget lärande och variationsteorin är applicerbar på hur undervisningen planeras och genomförs.

Undersökningen handlar om hur verksamma idrottslärare uppfattar betydelsen av de olika delarna i det centrala innehållet i det nya styrdokumentet, LGR 22 samt hur det centrala innehållet synliggörs i idrottslärares pedagogiska planeringar. Flera forskningsstudier visar att elever inom idrott och hälsa får möta ett begränsat antal aktiviteter under idrottslektionerna vilket medföljer att eleverna inte får möta allt inom det centrala innehållet. Aktiviteterna eleverna får möta är främst bollspel eller lekar med fokus inom tävlingsidrotter. Studiens resultat grundas på 8 intervjuades lärare samt 13 analyserad pedagogiska planeringar. Resultatet visar att idrottslärare upplever LGR 22 som tydligt men något fri att tolka. Konsekvenserna med att läroplanen är tolkningsbar upplevs vara att det inte blir en likvärdig undervisning för eleverna. Resultatet visar också utifrån analysen av planeringarna att rörelse är delen som får störst plats med lekar och bollspel som aktiviteter som förkommer mest. I diskussionsdelen jämför vi resultatet från studien med tidigare forskning där diskussionen utgår från Lindes läroplansteori. Undersökningens slutsats blev att idrottslärare upplever det svårt att få till en likvärdig utbildning inom idrott och hälsa när LGR 22 är så pass fri att tolka.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärares musiklektionsplanering i årskurs 4-6. Undersökningen lyfter bland annat fram fysiska villkor som påverkande faktorer, men även styrdokument, ekonomiska villkor och attityder till ämnet. Barn i denna  åldersgrupp, 10-12 år, är på väg in i förpuberteten. Uppsatsen nämner  hur elever kan reagera beroende på om läraren är man eller kvinna.  Skolan är inte oberörd av samhällets gigantiska musikutbud. Eleverna ställer större krav på lektionsinnehållet än tidigare. Utbudet av läromedel i musik är samtidigt inte lika omfattande i jämförelse med den rikhaltiga flora som vänder sig till förskolebarn och upp till årskurs tre. Årskurserna 4-6 är en mellanperiod i skolgången för eleverna, läsinlärningen är avklarad, ansvarstagande för det egna lärandet ökar, men betygshetsen är ännu inte en del av deras vardag. Regeringen planerar att införa betyg i årskurs 6, tankegångar om detta lyfts fram i uppsatsen. Hur skillnader i elevers musikutbildningsbakgrund, på olika skolor, kan påverka resultatet vid betygssättningen i grundskolans senare år berörs också i essän.

<p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärares musiklektionsplanering i årskurs 4-6. Undersökningen lyfter bland annat fram fysiska villkor som påverkande faktorer, men även styrdokument, ekonomiska villkor och attityder till ämnet. Barn i denna  åldersgrupp, 10-12 år, är på väg in i förpuberteten. Uppsatsen nämner  hur elever kan reagera beroende på om läraren är man eller kvinna.  Skolan är inte oberörd av samhällets gigantiska musikutbud. Eleverna ställer större krav på lektionsinnehållet än tidigare. Utbudet av läromedel i musik är samtidigt inte lika omfattande i jämförelse med den rikhaltiga flora som vänder sig till förskolebarn och upp till årskurs tre. Årskurserna 4-6 är en mellanperiod i skolgången för eleverna, läsinlärningen är avklarad, ansvarstagande för det egna lärandet ökar, men betygshetsen är ännu inte en del av deras vardag. Regeringen planerar att införa betyg i årskurs 6, tankegångar om detta lyfts fram i uppsatsen. Hur skillnader i elevers musikutbildningsbakgrund, på olika skolor, kan påverka resultatet vid betygssättningen i grundskolans senare år berörs också i essän.</p></p>