Vi vill i studien skildra tillvägagångssättet vid en överlåtelse för att få en förståelse för vad processen innebär för den enskilda företagaren. För det andra vill vi redogöra säljarens perspektiv på värden som finns i det existerande företaget och som inverkar i överlåtelseprocessen. En kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i en induktiv ansats har genomförts med strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuobjekt har varit anonyma för att möjliggöra informationsdelgivande. Överlåtelsen skedde parallellt med studiens gång och därför har studien även haft en interaktiv forskning. Hur överlåtelseprocessen blir beror på företagarens tidigare erfarenheter. Egenskaperna en företagare besitter samt målen som finns för överlåtelsen och dess finansieringsbehov är andra påverkande faktorer. Detta gör att varje överlåtelse är unik och den beror på vad företagaren upplever vad som är av värde. Värdet som säljaren upplever behöver inte ha en delad uppfattning av köparen, därav är varje överlåtelse unik. Detta gör att värde är något som är subjektivt och som är beroende av vem som är tolkaren.

Syftet med denna studie var att undersöka hur musik framträder i förskolan samt att få en större insikt i vad musik skulle kunna generera i den pedagogiska verksamheten. Empirin till studien samlades in med hjälp av både kvalitativa icke-deltagande observationer som genomfördes på två förskolor och kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare från tre olika förskolor. Dessa observations- och intervjumaterialen analyserades med hjälp av analysmetoden grounded theory. Denna analysmetod var effektiv för att synliggöra eventuella likheter och skillnader som upptäcktes i den insamlade empirin.Resultatet av studien gällande musik i förskolan visade att pedagogerna på förskolorna som observerades sade en sak i teorin men agerade annorlunda i praktiken. Pedagogernas förhållningssätt och tidigare erfarenheter av musik framkom i resultatet ha en betydelse angående det didaktiska arbetet i förskolans verksamhet. Vår studie visade på att musik som redskap skulle kunna främja och berika lärandet för både barn och pedagoger i förskolans verksamhet.

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur lärare arbetar med elevers tidigare erfarenheter kring läsning i sin undervisning samt hur hemmet påverkar elevers läsvanor. I vårt arbete har vi begränsat oss till de yngre åldrarna, det vill säga förskoleklass till årskurs tre. Vi har genomfört intervjuer på två olika skolor med lärare som är verksamma i de aktuella årskurserna för att få en inblick i deras tankegångar och resonemang kring ämnet. Vi har även intervjuat elever i respektive lärares klass för att få en bild av hur de upplever undervisningen kring läsning samt för att få en inblick kring vilka läsvanor de har med sig hemifrån. Resultatet visar att lärarna inte medvetet tar reda på elevernas tidigare erfarenheter. Resultatet visar även att elevernas sociokulturella bakgrund påverkar deras läsvanor samt inställning till läsning. Enligt skollagen (2010) ska skolan verka kompensatorisk för de elever som har behovet men om lärarna inte har kunskap om elevernas tidigare erfarenheter blir detta en omöjlighet. Slutsatsen är att lärarna inte aktivt tar reda på sina elevers tidigare erfarenheter vilket våra styrdokument kräver. Genom att ha kunskap om elevernas erfarenheter och intressen kring läsning kan lärarna matcha elevernas repertoarer så att alla elever utvecklar sitt läsande genom att möta för dem betydelsefulla böcker som de kan relatera till. För att väcka ett läsintresse bör läraren ha kunskap om elevernas erfarenheter annars blir det lätt en icke-matchning. Böckerna eleverna får möta förefaller då som ointressanta för dem då de inte kan relatera det de läser till sin egen värld.

<p>Sammanfattning</p><p>Ämne/Kurs: Kandidatuppsats, Mälardalens Högskola, EFO225</p><p>Författare: Astrid Lindholm, Therese Högberg och Linda Magnusson</p><p>Handledare: Ingemar Haglund, universitetsadjunkt vid Mälardalens Högskola</p><p>Nyckelbegrepp: Förväntningar, intern marknadsföring, personliga behov, Word-of-</p><p>Mouth, tidigare erfarenheter, rederi</p><p>Titel: Vem mönstrar på när Kapten Haddock kliver av? – En studie om</p><p>förväntningar och intern marknadsföring inom rederibranschen.</p><p>Syfte: Syftet med arbetet är att identifiera vilka förväntningar blivande</p><p>sjökaptener och fartygsingenjörer vid de två sjöfartskolorna i</p><p>Sverige har på sina framtida arbetsgivare.</p><p>Frågeställning: Vilka förväntningar har blivande sjökaptener och fartygsingenjörer</p><p>vid Kalmar- och Chalmers sjöfartsskolor på deras framtida</p><p>arbetsplatser?</p><p>Teori: Den teori som används består av sekundärdata i form av böcker</p><p>och artiklar inom ämnena förväntningar, intern marknadsföring</p><p>och marknadsundersökningar.</p><p>Metod: Undersökningen är av kvalitativ karaktär men med en kvantitativ</p><p>insamlingsmetod. Den datainsamlingsmetod som använts för</p><p>undersökningen är strukturerade telefonintervjuer. De studenter</p><p>som tillfrågats och frivilligt valt att delta i undersökningen ringdes</p><p>upp och intervjuades vid en tidpunkt de själva valt.</p><p>Slutsats: Undersökningen visade att studenterna hade högst förväntningar</p><p>på trivsel, sammanhållning, lön och sjöperioder. För att trivas</p><p>ombord förväntar sig respondenterna förmåner och faciliteter som</p><p>gym, Internet och sällskapsrum. Förväntningarna förändras i takt</p><p>med samhällsutvecklingen och både rederierna och skolorna måste</p><p>uppdatera sig för att kunna tillgodose behoven.</p> / <p>Abstract</p><p>Subject/Course: Bachelor Thesis in Marketing EFO225</p><p>Authors: Astrid Lindholm, Therese Högberg and Linda Magnusson</p><p>Tutor: Ingemar Haglund, Lecturer, Mälardalens Högskola</p><p>Keywords: Expectations, internal marketing, personal needs, Word-of-Mouth,</p><p>previous experiences, shipping company</p><p>Title: Who steps up when Captain Haddock steps down? – A study about</p><p>expectations and internal marketing within the shipping industry.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to investigate which expectations</p><p>future Sea Captains and Marine Engineers at the two Universities</p><p>of Shipping and Marine Technology in Sweden have on their</p><p>future employers.</p><p>Question formulation: What expectations do future Sea Captains and Marine Engineers at</p><p>the universities of Kalmar and Chalmers have for their future</p><p>workplaces?</p><p>Theory: The theory draws from already existing data such as books and</p><p>articles from the related subject areas, as well as expectations,</p><p>internal marketing and marketing researches.</p><p>Methodology: The study is of a qualitative character but employs a quantitative</p><p>collection method. The method for collecting data that has been</p><p>used for the surveys involves structured telephone interviews. The</p><p>students who have been asked to participate and did volunteer</p><p>were contacted and interviewed at their time of choice.</p><p>Conclusions: The results of the study revealed that students had high</p><p>expectations about their sense of well-being on board, good unity,</p><p>wages and sea periods. To thrive appropriately on board, the</p><p>respondents expect benefits and facilities such as a health centre,</p><p>internet access and lounges. These expectations are undergoing</p><p>changes through time due to societal changes as well as</p><p>technological development, and both shipping companies and</p><p>universities must update benefits they offer in order to meet</p><p>current demands.</p>

Sammanfattning Ämne/Kurs: Kandidatuppsats, Mälardalens Högskola, EFO225 Författare: Astrid Lindholm, Therese Högberg och Linda Magnusson Handledare: Ingemar Haglund, universitetsadjunkt vid Mälardalens Högskola Nyckelbegrepp: Förväntningar, intern marknadsföring, personliga behov, Word-of- Mouth, tidigare erfarenheter, rederi Titel: Vem mönstrar på när Kapten Haddock kliver av? – En studie om förväntningar och intern marknadsföring inom rederibranschen. Syfte: Syftet med arbetet är att identifiera vilka förväntningar blivande sjökaptener och fartygsingenjörer vid de två sjöfartskolorna i Sverige har på sina framtida arbetsgivare. Frågeställning: Vilka förväntningar har blivande sjökaptener och fartygsingenjörer vid Kalmar- och Chalmers sjöfartsskolor på deras framtida arbetsplatser? Teori: Den teori som används består av sekundärdata i form av böcker och artiklar inom ämnena förväntningar, intern marknadsföring och marknadsundersökningar. Metod: Undersökningen är av kvalitativ karaktär men med en kvantitativ insamlingsmetod. Den datainsamlingsmetod som använts för undersökningen är strukturerade telefonintervjuer. De studenter som tillfrågats och frivilligt valt att delta i undersökningen ringdes upp och intervjuades vid en tidpunkt de själva valt. Slutsats: Undersökningen visade att studenterna hade högst förväntningar på trivsel, sammanhållning, lön och sjöperioder. För att trivas ombord förväntar sig respondenterna förmåner och faciliteter som gym, Internet och sällskapsrum. Förväntningarna förändras i takt med samhällsutvecklingen och både rederierna och skolorna måste uppdatera sig för att kunna tillgodose behoven. / Abstract Subject/Course: Bachelor Thesis in Marketing EFO225 Authors: Astrid Lindholm, Therese Högberg and Linda Magnusson Tutor: Ingemar Haglund, Lecturer, Mälardalens Högskola Keywords: Expectations, internal marketing, personal needs, Word-of-Mouth, previous experiences, shipping company Title: Who steps up when Captain Haddock steps down? – A study about expectations and internal marketing within the shipping industry. Purpose: The purpose of this study is to investigate which expectations future Sea Captains and Marine Engineers at the two Universities of Shipping and Marine Technology in Sweden have on their future employers. Question formulation: What expectations do future Sea Captains and Marine Engineers at the universities of Kalmar and Chalmers have for their future workplaces? Theory: The theory draws from already existing data such as books and articles from the related subject areas, as well as expectations, internal marketing and marketing researches. Methodology: The study is of a qualitative character but employs a quantitative collection method. The method for collecting data that has been used for the surveys involves structured telephone interviews. The students who have been asked to participate and did volunteer were contacted and interviewed at their time of choice. Conclusions: The results of the study revealed that students had high expectations about their sense of well-being on board, good unity, wages and sea periods. To thrive appropriately on board, the respondents expect benefits and facilities such as a health centre, internet access and lounges. These expectations are undergoing changes through time due to societal changes as well as technological development, and both shipping companies and universities must update benefits they offer in order to meet current demands.

Det blir i slutet av sin utbildning naturligt att en börjar fundera över hur det första jobbet efter utbildningen ska förvärvas. Av den anledningen ansågs det intressant att ta reda på vad rekryterarna på rederierna baserar sina beslut på vid anställning av styrmän. Syftet med denna undersökning blev därför att ta reda på vilka faktorer som är mest avgörande när en nyexaminerad sjökapten söker jobb som juniorstyrman. För att få en djupare bakgrundsförståelse för ämnet söktes det efter tidigare arbeten angående rekrytering av juniorstyrmän. Efter det kunde några faktorer uteslutas och några faktorer var i behov av att undersökas vidare. För att få reda på detta så utfördes en kvalitativ intervjuundersökning med fem rederirepresentanter ur olika sektorer inom sjöfarten. Resultatet av denna undersökning är att personliga egenskaper och referenser är de mest avgörande faktorerna för vem som anställs.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger och föräldrar upplever att samarbete och samverkan fungerar mellan förskola och förskoleklass vid övergången mellan verksamheterna, samt hur pedagoger och föräldrar upplever att barns tidigare erfarenheter och kunskaper tillvaratas i förskoleklassen. Frågeställningarna som vår studie har utgått ifrån är: Hur upplever pedagoger och föräldrar att övergången mellan förskola och förskoleklass bör vara? Hur upplever pedagoger och föräldrar att barns tidigare erfarenheter och kunskaper som de lärt sig i förskolan används i förskoleklassen? Hur upplever pedagoger och föräldrar att samverkan och samarbetet sker mellan förskola och förskoleklass? I tidigare forskning inom samma område har det framkommit att det under en längre tidsperiod har gjorts försök att få igång ett fungerade samarbete mellan instanserna. Det lyfts även fram i tidigare forskning att det är svårt att hitta generella lösningar för hur samarbetet och samverkan skall ske utan det beror mycket på lokala villkor, som verksamheternas placering, schema och tid för planering. Studien har genomförts genom intervjuer med pedagoger som är verksamma i förskoleklass och pedagoger som arbetar med blivande förskoleklassbarn vid två tillfällen, våren och hösten 2013. Samtliga inspelade intervjuer har transkriberats och analyserats utefter våra frågeställningar. Det som lyfts fram från föräldrarna under intervjuer och enkäter har varit informationen kring övergången, att samarbetet är litet mellan instanserna och att förskoleklassen skall bygga vidare där förskolan slutade. Pedagogerna som arbetat i verksamheterna lyfte under intervjuerna fram att tidsbrist minskar samarbetet, att övergången mellan verksamheterna är positiv och att informationen till föräldrarna är god vid övergången. Nyckelord: barns tidigare erfarenheter och kunskaper, föräldrasyn, pedagogsyn, samarbete, samverkan, övergång.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma tekniklärare beskriver, motiverarelever och teoretiskt förankrar de praktiska momenten i teknikundervisningen. Tvåhuvudfrågor har formulerats, med några underfrågor: (1) Hur beskriver lärarna sinteknikundervisning för att möta eleverna i deras tidigare erfarenheter av teknik ochbidra till motivation och aktivt deltagande? (2A) På vilket sätt beskriver lärarna detpraktiska arbetet, och i synnerhet dess relation till innehållet? (2B) Vilka utmaningarmöter lärare när de arbetar med det praktiska? (2C) Vilka normer och eventuellaselektiva traditioner kommer till uttryck i lärarnas beskrivning av sinundervisningspraktik? Studien är teoretiskt förankrad i en pragmatisk teori ochinkluderar begrepp som ett transaktionellt meningsskapande, elevers tidigareerfarenheter, kontinuitet och förändring. I syfte att ytterligare förstå hur lärare skaparmening med sin undervisning, är också selektiva traditioner ett viktigt begrepp. För attundersöka formulerade problemformulering tillämpas semistrukturerade intervjuer istudien, med fem tekniklärare på högstadiet. Intervjuerna har analyserats ochkategoriserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att lärarna möter eleverstidigare erfarenheter genom att strukturera, differentiera och relateraundervisningspraktiken till elevernas vardagliga upplevelser. Detta motiveras utifrån attämnet behöver förmedlas på ett intressant och levande sätt för att skapa en meningsfullkontext i lärandet. Den teoretiska förankringen framstår som betydelsefull i lärarnasbeskrivningar, där en form av teori till ett arbetsområde generellt introduceras innan detpraktiska arbetet initieras. Trots att teknikämnet är en praktiskt dominerandekunskapstradition framkommer betydelsen av teoretisk förankring som avgörande föratt tydliggöra innehållet och lärandesammanhanget för eleverna. Utmaningar somframträder i det praktiska arbetet är relaterat till utrymmes- och tidsbegränsningar.Normer som uttrycks i lärarnas beskrivningar är att ämnet frekvent hamnar i skuggan avandra naturvetenskapliga ämnen. De selektiva traditioner som identifieras präglas av ettundersökande och erfarenhetsbaserat arbetssätt där eleverna uppmanas attexperimentera och testa sig fram genom att praktiskt tillämpa sina kunskaper.