Uppsatsens utgångspunkt har varit universitets- och högskolestudenters stress inför det kommande arbetslivet där det gäller att vara så attraktiv som möjligt för deras första arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar både om meriterna som finns på en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas också en person på sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden för de stressade studenterna och fördjupa kunskapen kring hur HR-personer och företag både praktiskt och teoretiskt går tillväga när de rekryterar nyexaminerade studenter. Uppsatsens frågeställningar lyder därför: Vilka typer av kapital bör studenten besitta för att bemästra rekryteringsprocessen? Hur står sig social kompetens mot teknisk kompetens i en rekryterares ögon? Empirin har studerats och diskuteras med hjälp av Pierre Bourdieus nyckelbegrepp, habitus och kapital samt Bourdieus & Boltanskis teorier om sambandet mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer har använts i studien och intervjuerna är riktade mot fem stora branscher inom den samhällsvetenskapliga sektorn, dessa är en Juristbyrå, revisionsbyrå, studentmagasin, bemanningsföretag och ett It-företag. Samtliga av de intervjuade företagen riktar in sig på nyexaminerade studenter som många företag väljer att kalla ”young professionals”. Studiens resultat och slutsats visar på att de nyexaminerade studenterna som söker en anställning måste kunna motivera sina egenskaper i förhållande till vad företaget efterfrågar. Företagen och hr-personerna efterfrågar en helhet, svagheter vägs upp av styrkor och vice versa. Eftersom alla rekryterare är människor och arbetar på olika sätt så är det svårt att fastslå en slutlig generell bild hur nyexaminerade studenter lättast blir anställda men studien resulterar i en bredare och mer nyanserad bild som ger ett annat perspektiv på arbetslivet än den som många studenter har idag.

Examensarbetets syfte är att studera hur nyexaminerade grundskole- och gymnasielärareupplever sig ha beredskap för sitt kommande yrkesliv.Studien har genomförts med fem semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet haranalyserats utifrån en fenomenografisk ansats där vi har försökt finna likheter och avvikelseride intervjuades uppfattning angående sin beredskap. Vi har även undersökt likheter ochskillnader mellan de intervjuades uppfattningar och de komplexa problem somlitteraturstudien belyser.Samtliga intervjuade lärare uttrycker att de inte kände sig förberedda för yrkesrollen. Definner en trygghet i sina ämneskunskaper de fått från utbildningen men saknar beredskap förexempelvis konflikthantering och dokumentation. Det finns likheter i de intervjuadesuppfattningar kring vilka saker som var mest komplexa. Respondenternas svar indikerade attden komplexitet som de mötte som nya lärare enbart stämde in på en del av de problem somlitteraturen belyser.

Background: To become a nurse in Sweden, a three- year basic education in required, which leads to a nursing degree. Being a newly graduated nurse means a big change with a lot of challenges. Nursing is the nurse prime area of responsibility where each individual shall be cared for based on a person-centered approach. Emergency care is a part of the healthcare system where nurses work with acute conditions due to accidents, injuries or illness. Aim: To describe the experience of being a newly graduated nurse in emergency healthcare. Method: The study is a descriptive literature review where ten qualitative studies were included. Results: Four themes and three subthemes were identified. The themes were ''Newly graduated nurses’’, ‘’Experiences of feeling inadequate in the first time as a nurse'', ''The experience of being challenged in their professional role as a new graduate’’, ''Strategies for dealing with challenges in the professional role", " and "Experience professionals as a learning process". The sub-themes were "Lack of time", "Demands and expectations” and "impact on private life". Conclusion: The newly graduated nurses experienced both obstacles and possibilities during the first period in the profession, which they learned to manage in different ways. Development happens continuously and with time comes experience, which strengthen the nurses confident in their new role. Having knowledge about this may help students to prepare for their working life and give co-workers an understanding for the new graduate’s situation. Keywords: Emergency healthcare, Experiences, Newly graduated nurses. / Bakgrund: För att bli sjuksköterska i Sverige krävs det en treårig grundutbildning, som leder till en sjuksköterskeexamen. Att vara nyexaminerad sjuksköterska innebär en stor omställning med många utmaningar. Omvårdnad är sjuksköterskans främsta ansvarsområde där varje individ ska vårdas utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Akutsjukvård är en del av sjukvården där sjuksköterskor arbetar med akuta tillstånd till följd av olycksfall, skador eller sjukdom. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara nyexaminerad sjuksköterska och arbeta inom akutsjukvård. Metod: Studien är en deskriptiv litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar inkluderats. Huvudresultat: Fyra teman och tre underteman identifierades. Teman var ‘’Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att känna sig otillräcklig första tiden som sjuksköterska’’,‘’Upplevelsen av att utmanas i sin yrkesroll som nyexaminerad”, “Strategier för att hantera utmaningar i yrkesrollen” och “Att uppleva professionen som en lärandeprocess”. Underteman var “Tidsbrist”, “Krav och förväntningar” och “påverkan på privatlivet”. Slutsats: De nyexaminerade sjuksköterskorna upplevde både hinder och möjligheter under första tiden i yrket som de lärde sig hantera på olika sätt. Utveckling sker fortlöpande och med tiden kommer erfarenheter, vilket stärkte sjuksköterskornas självförtroende i sin nya roll. Att ha kunskap om detta kan hjälpa studenter att förbereda sig inför arbetslivet och ge kollegor förståelse för de nyexaminerades situation. Nyckelord: Akutsjukvård, Nyexaminerade sjuksköterskor, Upplevelser.

Syftet med denna studie är att undersöka om arbetsgivaren ser någon kompetensskillnad på om en nyexaminerad styrman har gått det treåriga programmet där det krävs en tidigare matrosbehörighet eller det fyraåriga programmet där ingen tidigare erfarenhet krävs. De stora skillnaderna på dessa program är att på det treåriga programmet har styrmännen arbetat till sjöss innan de började studera, medan de flesta från det fyraåriga programmet går till sjöss för första gången under deras praktik. För att få reda på detta så har en kvalitativ intervjustudie utförts med hjälp av fem svenska rederirepresentanter samt två norska rederirepresentanter. De norska rederierna är invalda i undersökningen eftersom det är ett intressant ämne då många svenska befäl idag är anställda inom den norska offshoreindustrin. Slutsatsen blev att arbetsgivarna inte ser någon skillnad på kompetens efter vilket sjökaptensprogram den nyexaminerade styrmannen har gått. Istället ser de mer på den sociala kompetensen. / The purpose of this study was to investigate if employers see any difference in competence between a recently graduated deck-officer who has passed the three-year program which requires earlier able bodied seaman certificate or the four-year program where no previous experience is required. The difference between this programs is that the deck-officers from the three-year program has worked at sea before they began their studies, while most of the deck-officers from the four-year program is going to sea for the first time on their onboard training. To find out this, a qualitative interview study was conducted by using five Swedish and two Norwegian shipping companies. The Norwegian shipping companies were included in the study because many Swedish officers are employed within the Norwegian offshore industry. It was shown by the employers there were no differences in competencies between the deck-officers. The employers look more at social competence.

No description available.

Bakgrund: Att vara ny på arbetsmarknaden kan för många vara både krävande och påfrestande, dels med nya kollegor och miljöer, dels att man direkt får ett stort ansvar. Kännedomen om övergången från fysioterapeutstudent till fysioterapeut är svag, men i de få studier som gjorts är ett återkommande tema som ses hos både fysioterapeuter och sjuksköterskor att man som nyexaminerad känner att den egna kunskapsnivån ska vara densamma som erfarna yrkesutövare. Syftet: Syftet med studien var att beskriva nyexaminerade fysioterapeuters upplevelse av utbildningen som förberedelse inför arbetslivet. Metod: Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyexaminerade fysioterapeuter. Materialet av de inspelade intervjuerna analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Den kvalitativa analysen resulterade i fyra kategorier samt underkategorier. Kategorierna blev kurser som varit till fördel för yrket, kursmoment som saknas med behövs i utbildningen, de största utmaningarna som nyexaminerad och strategier för att klara yrket. Konklusion: Praktiken och de praktiska kurserna upplevdes viktigast för att lägga grunden till fysioterapiyrket men det finns förbättringspotential. Nyexaminerade fysioterapeuter upplevde att det var ett stort steg från student till fysioterapeut men att ta hjälp av sina mer erfarna kollegor och även lära sig att identifiera, prioritera och begränsa sig var av stor vikt för att motverka stress.

<p>Detta examensarbete är en studie av hur nyexaminerade lärare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lärare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lärarna ser som skäl för att lämna yrket. För att få en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra åtta kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan som arbetat upp till tre år i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt på det första året som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts på området visar att den första tiden är tung och krävande vilket också bekräftas i denna undersökning. Flertalet av dessa lärare menar att de inte var förberedda på den höga arbetsbelastningen, de dolda skolkoderna och avsaknaden av samarbete med kollegor. Lärarna i studien anser att det är viktigt att nyexaminerade får det stöd som de behöver under den första tiden. Avsaknaden av stöd ses som en orsak till att lämna läraryrket. Man anser att stödet kan komma från olika håll som andra nyexaminerade lärare, kollegor, arbetslag, skolledare och mentorer. Enligt ÖLA00, ett avtal mellan lärarförbunden och kommunförbunden, ska alla nyexaminerade lärare tilldelas en mentor under det första året. Ett fungerande mentorskap ses som det mest fördelaktiga stödet bland de intervjuade samt i den tidigare forskningen. Det framkommer dock att det är ett fåtal av de intervjuade som har ett fungerande mentorsstöd av en formellt utsedd mentor.</p>

Detta examensarbete är en studie av hur nyexaminerade lärare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lärare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lärarna ser som skäl för att lämna yrket. För att få en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra åtta kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan som arbetat upp till tre år i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt på det första året som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts på området visar att den första tiden är tung och krävande vilket också bekräftas i denna undersökning. Flertalet av dessa lärare menar att de inte var förberedda på den höga arbetsbelastningen, de dolda skolkoderna och avsaknaden av samarbete med kollegor. Lärarna i studien anser att det är viktigt att nyexaminerade får det stöd som de behöver under den första tiden. Avsaknaden av stöd ses som en orsak till att lämna läraryrket. Man anser att stödet kan komma från olika håll som andra nyexaminerade lärare, kollegor, arbetslag, skolledare och mentorer. Enligt ÖLA00, ett avtal mellan lärarförbunden och kommunförbunden, ska alla nyexaminerade lärare tilldelas en mentor under det första året. Ett fungerande mentorskap ses som det mest fördelaktiga stödet bland de intervjuade samt i den tidigare forskningen. Det framkommer dock att det är ett fåtal av de intervjuade som har ett fungerande mentorsstöd av en formellt utsedd mentor.

Syftet med studien är att undersöka hur nyexaminerade lärare beskriver sina erfarenheter och kunskaper vad gäller hantering av konflikter mellan elever samt hur de genom sin utbildning har förberetts för sådana utmaningar. Frågeställningarna är följande: -          hur definieras och beskrivs konflikter? -          vilka strategier har lärarana för att lösa konflikter mellan elever? -          vilka kunskaper i konflikthantering har lärarna fått från lärarutbildningen på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping? För att få svar på dessa frågor genomförde vi halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer med  åtta nyexaminerade tidigarelärare. Datamaterialet analyserades samt tolkades och tre huvudkategorier gick att urskilja, Konflikt och konflikthantering, Känslor samt Förberedelser från lärarutbildningen. Resultatet visar att de nyexaminerade tidigarelärarna känner sig osäkra på hur de ska hantera konflikter mellan elever och att de saknar metoder och strategier för hur de ska gå tillväga i en konfliktsituation. De upplever att små konflikter, som till exempel tjafs är svårare atthantera än stora konflikter som innehåller våld. Konfliktsituationerna upplevs som ett problem och de vill gärna ha en tydlig plan för hur de ska förebygga, hantera och lösa dem. De nyexaminerade lärarna beskriver att de har förberetts för lite om konflikthantering under sin lärarutbildning på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Bakgrund: Utbildningen till sjuksköterska innefattar tre års heltidsstudier. Målet med grundutbildningen är att utbilda självständiga yrkesverksamma sjuksköterskor. För att utöva yrket på ett sätt som leder till god och patientsäker omvårdnad behöver sjuksköterskor besitta färdigheter och förmågor att göra bedömningar, vilket nyexaminerade sjuksköterskor kan finna svårigheter i. För att underlätta övergången från studerande till yrkesverksamma sjuksköterskor är övergångsprocessen viktig att ha kunskap kring. Syftet: Syftet var att beskriva hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever sitt första år att vårda patienter som yrkesverksam. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och deduktiv ansats. Resultat: Resultatet analyserades utifrån transitionsteorin och skapade tre olika kategorier: att göra, att vara och att veta med tillhörande sex subkategorier; osäkerhet, oväntat ansvar, känna tillhörighet, närhet till stöd, att växa i sin roll samt att kunna leda sig själv. Slutsats: Övergångsprocessen innebär en övergång från en fas till en annan. Nyexaminerade sjuksköterskor upplever oro och stress kring övergången. De flesta upplever att utbildningen inte gav tillräckligt med förberedelse inför den nya verkligheten. Därför är det av stor vikt att finna stöd och acceptans hos kollegor, vilket kan leda till en förbättrad arbetsmiljö och underlätta transitionsprocessen.