Bakgrund: Det råder global brist på sjuksköterskor. Utbildningen i Sverige är på 180 högskolepoäng fördelat på tre år och efter avlagd examen har sjuksköterskan både en legitimation utfärdad av Socialstyrelsen samt en akademisk kandidatexamen i omvårdnad. Transitionsprocessen kan ses som en lärandeprocess, en övergång som sker under första året efter examen. Syfte: Syftet var att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transition från student till yrkesverksam sjuksköterska under första året i yrket. Metod: Litteraturöversikten är av kvalitativ design med en deduktiv ansats. Referensramen som används är transitionsteori i tre steg ”göra”, ”vara” och ”veta”. Resultatet av de 11 artiklar som ingår analyserades med en analysstuktur i fem steg. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: upplevelser av egen osäkerhet, teamsamverkan påverkar inklusive en ökad trygghet. Egen osäkerhet kan påverkas genom gemenskap i teamet och övergå till ökad trygghet mot slutet av första året, om transitionen varit lyckad. Slutsats: Nyexaminerade sjuksköterskor upplever krav och förväntningar på att komma in i klinisk kontext. Det är av vikt att högskolor samt verksamheterna har kunskap om transitionsprocessen. / Background: There is a global shortage of nurses. The education in Sweden is 180 higher education credits spread over three years and after graduation, the nurse has both a certificate issued by the National Board of Health and Welfare and a academic bachelor’s degree in nursing. The transition process can be seen as a learning process, a transition that takes place during the first year after graduation. Purpose: The aim was to highlight newly graduated nurses` experiences of transition from student to professional nurse during the first year of the profession. Method: The literature review is of qualitative design with a deductive approach. The frame of reference used is transition theory in three steps “doing”, “being” and “knowing”. The results of the 11 articles included were analysed whit an analysis structure in five steps. Results: The analysis resulted in three categories; experiences of own insecurity, team collaboration affects, including increased security. Own uncertainty can be affected through community in the team and transition to increased security towards the end of the first year if the transition has been successful. Conclusion: Newly graduated nurses experience demands and expectations of entering a clinical context. It is important that universities and the companies have knowledge of the transition process.

Bakgrund: Sjuksköterskan kan möta patienter i livets slutskede samt deras anhöriga i olika vårdsammanhang inom sjukvården. Upplevelsen av dessa möten varierar beroende på sjuksköterskans förvärvade erfarenhet som sjuksköterska, personlighet, livserfarenhet och stöd från omgivningen. Nyexaminerade sjuksköterskor saknar den erfarenhet som gör att hon/han kan se sina reaktioner och handlingar i ett större perspektiv. Ofta upplevs den första tiden som sjuksköterska som tuff och utmanande. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva nyligen examinerade sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter i livets slutskede och deras närstående. Metod: Intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades; Mötet och Växa med uppgiften. Sammanfattningsvis var sjuksköterskornas upplevelser varierande beroende på situationen och den egna förmågan att hantera situationen. Sjuksköterskorna upplevde en osäkerhet som blev mindre i och med ökad erfarenhet. Även stöd från mer erfarna kollegor var av avgörande betydelse för hur sjuksköterskorna upplevde mötet. Slutsatser: Det är av stor betydelse vilket stöd den nyexaminerade sjuksköterskan får och resultatet indikerar att stödet till nyexaminerade sjuksköterskor behöver förbättras och förstärkas inom sjukvården. / Background: A nurse can meet dying patients and their relatives in many different health care contexts within the health care system. The experience of these meetings depends on the nurse’s acquired experience as a nurse, the personality, life experience and support from family and friends. Newly graduated nurses do not have the experience needed to see his/her reactions and actions in an extended perspective. The experience during the first period as a nurse is often seen as tough and challenging. Aim: The aim of this study is to describe newly graduated nurses’ experiences of meeting patients at the end of life, and their relatives. Method: Interview study with a qualitative content analysis. Result: Two categories were identified; The meeting and The growing with the task. The nurses experiences depended on the nurses own ability to handle the situation. The nurses experienced an uncertainty that was reduced with more experience. Support from more experienced colleagues was of critical significance for how the nurses experienced the meeting. Conclusions: The support newly graduated nurses obtain is very important, and the result indicates that support to newly graduated nurses within the health care system, needs to improve.

Bakgrund: Varje år i Sverige utförs miljontals röntgenundersökningar av drygt 3400 verksamma röntgensjuksköterskor. Trots yrkesförberedande utbildning så visar tidigare studier på att de nyexaminerade upplever känslor av att vara oförberedda. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av att vara nyexaminerad röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Metod: Litteraturstudie. Sökningar genomfördes i PubMed och Scopus. Åtta artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med fem underkategorier: utmanas på arbetsplatsen med underkategorier, behov av särskild introduktion och möta orealistiska förväntningar. Sakna kontroll med underkategorier, chockad av "verkligheten" och lämnad med sin stress. Bemästra sin nya yrkesprofession med underkategori bygga självförtroende. Resultatet har diskuterats utifrån Patricia Benners teori, från novis till expert. Konklusion: Erfarenheterna grundade sig i vilka förväntningar som arbetsplatsen hade samt hur förberedda de var efter utbildningen. Hur de upplevde sin första tid grundade sig i vilket stöd de fick, hur deras självförtroende var och deras tillit till sina kunskaper. Stöd och introduktion hade stor inverkan på karriärstarten. / Background: Millions och X-ray examinations in Sweden are carried out by roughly 3,400 radiographers every year. Despite vocational training, previous studies show that new graduates' experience feelings of being unprepared. Aim: The purpose was to illuminate the experiences of being a newly graduated radiographer or nurse. Methods: Literature study. Searches were conducted in PubMed and Scopus. Eight articles were quality reviewed and analyzed. Results: The analysis resulted in three categories and five subcategories: being challenged at the workplace with subcategories, the need for a special introduction, and meeting unrealistic expectations. Out of control with subcategories, being shocked by "reality" and left with their stress. Master their new profession with subcategory building self-confidence. Based on Patricia Benner's theory from novice to expert, the results have been discussed. Conclusion: Experiences were based on the expectations at the workplace and how prepared they were after their education. How they experienced their first time was based on the support they received, their self-confidence, and trust in their skills. Support and introduction have a major impact on the start of the career.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ekonomer och jurister får sitt första jobb efter examen. Uppsatsen fokuserar på finanskrisen i Sverige under 1990-talet (90-talskrisen) och utreder om det är skillnad att ta en examen, före, under och efter en ekonomisk kris. Den fokuserar också på det skifte i arbetsmarknaden som skedde med såväl lagstiftning som förändringen från många lågkvalificerade till fler högkvalificerade jobb. Materialet som används är från den tidigare fackföreningen Jusek:s arbetsmarknadsundersökningar som undersöker vad samtliga nyexaminerade från deras olika yrkesgrupper gjorde ett halvår efter examen. Uppsatsen jämför en rad olika saker såsom anställningar (heltids- och tidsbegränsade anställningar, egenföretagare och notarietjänstgöring), arbetslöshet, rekryteringskanaler och jämför även vilken sektor (privat och offentlig) ekonomer och jurister fick jobb inom. / The purpose of this paper is to investigate how Economists and Lawyers get their first job when they graduate. The paper focuses on the Swedish financial crisis that happened during the early 1990s. This paper highlights how it is to graduate during a financial crisis compared to the time before and after the crisis. It also focuses on the shift in the labor market with changes both in lawmaking but also the change from low-skilled to high-skilled work. The material that is being used is from a former union called Jusek and surveys that they conducted every year about what people did a half year after they graduated. The paper compares four among others different employments (full-time employment, unemployment, and temporary employment), recruitments method, and the public versus private sector.

Sammanfattning Nyexaminerade röntgensjuksköterskors upplevelse av övergången till arbetslivet Bakgrund: Att vara ny på arbetsplatsen kan vara en utmaning för många yrkesgrupper inom vården bland annat nyexaminerade röntgensjuksköterskor.  Syfte: Syftet med denna studie var att belysa nyexaminerade röntgensjuksköterskors upplevelse av övergången till arbetslivet på deras första arbetsplats. Design: En kvalitativ intervjustudie med induktivt ansats. Metod: Semi-strukturerade individuella intervjuer genomfördes med fyra nyexaminerade röntgensjuksköterskor på tre olika sjukhus. Dataanalysen gjordes med manifestinnehållsanalys. Resultat: Som resultat av dataanalysen formulerades fyra huvudkategorier: (I) Mötet med patienter; (II) Arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter; (III) Samarbete med olika yrkesgrupper; (IV) En bra start i arbetslivet.  Slutsats: Respondenternas svar varierade gällande övergången till arbetslivet men något som alla respondenter var eniga om var att de inte hade individuellt anpassat schema och att det inte fanns tid för egen utveckling.  Nyckelord: Introduktion, nyexaminerad, röntgensjuksköterska, upplevelse, övergång. / Abstract Newly graduated radiographers` experience of the transition to working life. Background: Being new to the workplace can be a challenge for many professional groups in healthcare, including newly graduated radiographers.  Purpose: The purpose of this study was to illustrate newly graduated radiographers’ experience of the transition at their first workplace. Design: A qualitative interview study with a inductive approach. Methods: Semi-structured individual interviews were conducted with four newly graduated radiographers at three different hospitals. The data analysis was done with manifest content analysis. Results: Four main categories were formulated, as a result of the data analysis. (I) The meeting with patients, (II) work environment and developing opportunities, (III) teamwork with various professional groups (IV) A good start in working life. Conclusion: The respondents' answers varied regarding the transition to working life, but something that all respondents agreed on was that they did not have an individually adapted schedule and that there was no time for professional development. Keywords: Experience, introduction, newly graduated, radiographer, transition.

Det är vanligt att nyexaminerade lärare upplever osäkerheter och en låg känsla av förberedelse under de första yrkesverksamma åren. Detta är oroväckande då lärares känsla av kontroll i klassrummet och deras upplevda säkerheter inte bara påverkar hur stressade de är på arbetsplatsen, men även elevers prestationer. Ett sätt att studera lärare på är genom begreppet self-efficacy. Self-efficacy kan kortfattat beskrivas som tilltron på den egen förmågan att utföra en uppgift inom ett område. Studier inom området har ofta använt ett kvantitativt angreppssätt. Syftet med den här studien var att kvalitativt undersöka nya matematiklärares uttryckta self-efficacy inom tre olika områden. Frågeställningen för studien var hur uttrycks nyexaminerade matematiklärares self-efficacy inom classroom management, student engagement och instructional strategies i samtal om den första tiden i läraryrket? Frågeställningen besvarades genom att analysera intervjuer med fyra nya matematiklärare. Resultaten visade att de nya lärarna generellt hade låg self-efficacy. Framträdande var att lärarna uttryckte låg tilltro till att anpassa undervisning efter elevers speciella behov och hur de skulle ta sig an ledarskapet i klassrummet. Nationella proven hindrade lärarna från att arbeta kreativt. Dessutom efterfrågades fler praktiska inslag i lärarutbildningen, bland annat gällande metoder för att undervisa ett matematiskt koncept. Studien kan ha bäring för att bidra med kunskap till att utveckla lärarutbildningen med syftet att öka nya matematiklärares self-efficacy.

Att vara nyexaminerad idrottslärare ska öppna många dörrar för den yrkesverksamma tiden i livet och efter genomförd utbildning bör en person känna sig redo att möta yrkets utmaningar. Trots detta upplever nyexaminerade lärare sig inte ha de verktyg som krävs för att lyckas med yrket. Syftet med den här studien är att ge en inblick i hur nyexaminerade lärare som arbetar i grundskolan upplever de första åren som legitimerade idrottslärare. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med grundskollärare som arbetat mellan ett halvår till tre och ett halvt år med behörighet inom idrott och hälsa. Resultatet presenteras i form av en tematisk analys där utmaningarna inom yrket sammanställts. I diskussionsdelen har faser utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, Occupational socialization theory använts och tidigare forskning har jämförts med studiens resultatdel. Resultatet visar att första åren inom yrket är utmanande. Den huvudsakliga utmaningen för nyexaminerade lärare är det som sker utanför lektionstiden. Planeringstid, mentorskap, förväntningar är några av delarna som bidrar till de utmaningar en nyexaminerad lärare kommer att stöta på.

När man börjar läsa in sig på dagens forskning som rör just nyexaminerade lärare blir det väldigt snabbttydligt att det är en krävande och hektisk vardag som väntar dem. De nyexaminerade lärarna mötersvårigheter i den kollegiala kommunikationen, vilket ökar stressen i deras vardag. Syftet med det härarbetet är således att, med språket i fokus, undersöka övergången från matematiklärarstudent tillmatematiklärare på nära håll. För att göra detta har jag använt mig av begreppen diskurs, positioneringsamt bilden av den önskvärda läraren, vilka alla är sammanflätade med språket och går att koppla tillsåväl ett kritiskt som ett diskursteoretiskt perspektiv. Datainsamlingen har skett i form av fyrasemistrukturerade intervjuer med en och samma deltagare, som går under pseudonymen Gert. Analysenkan i stora drag beskrivas i tre steg. För det första analyseras vilken diskurs som framträder i ett givetcitat. Därefter analyseras hur Gert positionerar sig inom denna diskurs. Slutligen undersöks om det finnsen koppling mellan denna positionering och någon av bilderna av den önskvärda matematikläraren.Studien visar att Gerts positioneringar på olika sätt förändras inom samtliga diskurser, men tydligast dåhan börjar arbeta på universitet istället för på högstadiet. I resultatet synliggörs samtliga av de fyrabilderna av den önskvärda läraren, men den mest framträdande bilden hos Gert är the constantlyimproving teacher. Vidare diskuteras även två ytterligare bilder, nämligen den lyhörda läraren och denbekväma läraren.

Det är vanligt att nyexaminerade lärare upplever osäkerheter och en låg känsla av förberedelse under de första yrkesverksamma åren. Detta är oroväckande då lärares känsla av kontroll i klassrummet och deras upplevda säkerheter inte bara påverkar hur stressade de är på arbetsplatsen, men även elevers prestationer. Ett sätt att studera lärare på är genom begreppet self-efficacy. Self-efficacy kan kortfattat beskrivas som tilltron på den egna förmågan att utföra en uppgift inom ett område. Studier inom området har ofta använt ett kvantitativt angreppssätt. Syftet med den här studien var att kvalitativt undersöka nya matematiklärares uttryckta self-efficacy inom tre olika områden. Frågeställningen för studien var hur uttrycks nyexaminerade matematiklärares self-efficacy inom classroom management, student engagement och instructional strategies i samtal om den första tiden i läraryrket? Frågeställningen besvarades genom att analysera intervjuer med fyra nya matematiklärare. Resultaten visade att de nya lärarna generellt hade låg self-efficacy. Framträdande var att lärarna uttryckte låg tilltro till att anpassa undervisning efter elevers speciella behov och hur de skulle ta sig an ledarskapet i klassrummet. Nationella proven hindrade lärarna från att arbeta kreativt. Dessutom efterfrågades fler praktiska inslag i lärarutbildningen, bland annat gällande metoder för att undervisa ett matematiskt koncept. Studien kan ha bäring för att bidra med kunskap till att utveckla lärarutbildningen med syftet att öka nya matematiklärares self-efficacy.

Bakgrund: Att utvecklas från student till sjuksköterska är något som sker i flera steg. Utbildningen har fokus på teori och de nya sjuksköterskorna har svårt att överföra teoretiska och praktiska kunskaper in i praktiken och känner därmed att de inte kan uppfylla de krav och förväntningar som ställs på dem inom professionen. Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vara ny i yrket. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats och en beskrivande design. Fem nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades och datan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier beskriver upplevelsen av att vara ny i yrket: (1) Känslor kring sjuksköterskerollen,(2) Stöd på arbetsplatsen, (3) Från ny till en i vårdteamet och (4) Kraven inom professionen. Slutsats: Studiens resultat visar att det är en utmaning för nya sjuksköterskor att kunna balansera mellan deras självupplevda kunskapsnivå och de krav som sjukvården och professionen ställer på dem. Det är inte utbildningen i sig som bidrar till att deras kunskaper inte upplevs som tillräckliga, utan ett flertal olika faktorer. Klinisk betydelse: Studien riktar sig främst till sjuksköterskor, verksamma lärare och chefer inom sjukvården med intresse för hur nya sjuksköterskor upplever den första tiden i yrket. / Background: To develop from student to nurse is something that develops in several steps. The education focuses on theory and the newly qualified nurses find it difficult to transfer their theoretical and practical knowledge into practice and thus feel that they cannot meet the demands and expectations placed on them within the profession. Aim: The aim of this qualitative study was to illuminate nurses' experiences of being new to the profession. Method: A qualitative, empirical, descriptive interview study was conducted with five newly qualified nurses and the data were analyzed with a qualitative content analysis. Results: Four categories describe the experiences of being new to the profession: Emotions upon the nursing role, support at work, from new to one of the staff and requirements within the profession. Conclusion: The result demonstrates that it is a challenge for newly qualified nurses to balance between their self-perceived knowledge and the requirements that health care and the profession imposes on them. It's not the training itself that contributes to their feelings that their knowledge is not sufficient, but a variety of factors. Clinical implication: This study is intended primarily for nurses, practicing teachers and managers in health care who are interested in how newly qualified nurses’ experience the first time in the new profession and what their needs are.