Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter upplever en förlorad värdighet och självständighet då de vårdas palliativt. Närstående och patienter anser att personal saknar färdighet gällande kommunikation och bemötande av existentiella frågor.  Syfte: Att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede.  Metod: En litteraturstudie med en beskrivande syntes med kvalitativ ansats. Tio vårdvetenskapliga artiklar har analyserats för resultatet. Resultat: Två teman och fem subteman presenterades i resultatet. Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde sig oförberedda då de vårdade i livets slutskede. I upplevelsen av att vara oförberedd ingick osäkerhet att navigera den nya rollen samt att de ansåg vårdformen som emotionellt prövande. Den emotionella prövningen varierade men innehöll upplevelser som ensamhet, skuld, sorg, ilska, ångest med mera. De upplevde även gynnsamma aspekter av vård i livets slutskede, såsom stödet som gavs av kollegor och utvecklingen som vårdformen medförde. Slutsats: Det var tydligt att nyexaminerade sjuksköterskor upplevde svårigheter med praktiska samt emotionella aspekter av vårdande i livets slutskede. En del av de nyexaminerade sjuksköterskorna ansåg att inget helt kan förbereda dem för vårdformen. Däremot var det tydligt vari svårigheterna de upplevde återfanns. Ett betydande sätt att hantera dessa svårigheter var att nyexaminerade sjuksköterskor fick stöd av sin omgivning. / Background: Previous studies show that patients experience a loss of dignity and independence when receiving palliative care. Patients express the existence of a negative stigma surrounding palliative care. The patients and their families believe that healthcare staff lack in communication and skills regarding existential concerns. Aim: To describe new graduate nurses’ experiences of caring for patients at the end of life. Method: A descriptive literature study with a qualitative approach has been conducted. Ten healthcare articles have been analyzed for the results. Result: Two themes and five subthemes were presented in the results. New graduate nurses felt unprepared when caring for dying patients. The feeling of unpreparedness included uncertainty, for the nurses, when navigating the new role and they thought of nursing at the end of life as an emotional trial. The emotional trial was experienced varied but could include feelings of loneliness, guilt, anger, anxiety et cetera. Additionally, the nurses also perceived nursing at the end of life as rewarding with support from colleagues and the professional growth they obtained.  Conclusion: Because of these findings, it is apparent that new graduate nurses had trouble with practical and emotional aspects of end of life care. Some new graduate nurses believed that nothing could prepare a new nurse for caring at the end of life. However, it was evident in which parts they experienced difficulty. A considerable help in dealing with these difficulties was having support available from their surroundings.

Övergången från gymnasieyrkesutbildning till anställning inom restaurangbranschen är något som har diskuteras flitigt under många år. Likaså vad som menas med begreppet anställningsbarhet. Jag har med min studie undersökt frågan ”Vad gör nyexaminerade kockar anställningsbara efter avslutad gymnasieutbildning enligt yrkeslärare och branschfolk?” För att få fram de kvalitéer och faktorer som frågan syftar till gjordes en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervju som metod. Respondenterna bestod av yrkesverksamma yrkeslärare respektive branschfolk i sydvästra Sverige. Svaren har transkriberats och tematiserats till fyra teman: Yrkeshantverket, Samarbetet, Lärande och Viljan. Temana har sedan diskuterats utifrån olika tidsepoker, olika kontextuella perspektiv på anställningsbarhet och begreppet livslångt lärande. I studien framkom att yrkeshantverket, lärandet och samarbetet är viktiga faktorer för anställningsbarheten efter avklarad examen, men den mest framträdande faktorn är, enligt respondenterna, viljan. De fyra temana ses emellertid behöva samverka med varandra för att göra nyexaminerade kockar anställningsbara, där anställningsbarheten även påverkas av aktörer och aktioner i olika kontexter. Slutligen ges förslag på vidare forskning och reflektion om framtida samarbete mellan yrkesutbildning och restaurangbranschen.

Bakgrund: År 2020 uppskattar Europarådet att det kommer saknas cirka 590 000 sjuksköterskor i Europa, vilket kan påverka kvalitéten på vården. Omvårdnaden är sjuksköterskans ansvarsområde vilket innebär att följa riktlinjer och ge individanpassad omvårdnad. Sjuksköterskestudenterna såg framemot att komma ut i arbetslivet och få applicera den teoretiska kunskapen med det praktiska arbetet.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att vara nyexaminerad sjuksköterska under det första året i yrket.   Metod: Studien är en litteraturstudie som har en deskriptiv design där elva artiklar inkluderades.   Huvudresultat: Fyra huvudrubriker identifierades och fyra underrubriker. Huvudrubrikerna var: glappet mellan skola och arbetsliv, upplevelsen av stöd och handledning, brist på tid och eget lärande. Underrubrikerna var: upplevelsen av brist på kunskap, komma ut som ny på arbetsplatsen, vikten av stöttning och kommunikation på arbetsplatsen.   Slutsats: De nyexaminerade sjuksköterskorna upplevde att de negativa upplevelserna dominerade jämfört med de positiva. Att vara medveten om upplevelsen av att vara nyexaminerad sjuksköterska är viktigt både för studenter och de blivande kollegorna. / Background: In the year of 2020, the European council estimated that there is a shortage of approximately 590 000 nurses in Europe, which could affect the quality of care. Nursing is the area of responsibility in which includes following guidelines and give individual care. The nursing students looked forward to getting into working life and apply the theoretical with the practical.   Aim: The aim of the study was to describe the experience of newly graduated registered nurses during the first year of work.   Methods: The study is a literature review with a descriptive design which includes eleven studies.   Main result: Four themes were identified with four subthemes. The themes were: The gap between school and working life, the experience of support and guidance, lack of time and own learning. The subthemes were: the experience of lack of knowledge, new employee in the workplace, the importance of support and communication at work.   Conclusion: The experience of newly graduated registered nurses was often experienced in a negative manner rather than positive. To be aware of newly graduated registered nurses is important for both students and prospective colleagues.

Syftet med studien är att undersöka hur nyexaminerade lärare upplever att de introduceras i yrket. Studien bygger på en kvalitativ fenomenologisk metod med tillämpad tematisk analys där semistrukturerade intervjuer används som datainsamlingsmetod. Studien utgörs utifrån ett fenomenologiskt teoretiskt ramverk, utifrån Alfred Schütz teoretiska ingång, som analytiskt bidragit till fenomenologiska begrepp som grupplivets kulturmönster, livsvärld, förhandskunskaper, typifieringar och kunskap, vilka format studiens resultat. I detta arbete har det redogjorts för anledningarna och betydelsen av att applicera teoretiska kunskaper i en praktisk kontext i förskollärarutbildningen. Studiens centrala resultat är att nyexaminerade förskollärare upplever det som svårt att leda ett arbetslag, särskilt vid avsaknad av samsyn. Vid analys av empirin uppmärksammas att tiden innan förskollärarutbildningen kan tänkas vara av betydelse, vilket kan påverka hur väl studenterna tar åt sig kunskaperna inom och efter förskollärarutbildningen aktuellt att ta i beaktning för framtida forskning men av utrymmesskäl inte platsat i denna uppsats. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

No description available.

Tidigare forskning inom området visar att det finns behov av tydligare av introduktionsperioder samt att vad introduktionsperioder ska innehålla är komplext. Syftet med studien är att belysa introduktionsperioder och dess mentorskap från nyexaminerade lärare i ämnet idrott och hälsa och mentorers perspektiv. Studiens två centrala frågeställningar är: (1) Hur upplevs introduktionsperioden och dess mentorskap av nyblivna lärare och deras mentorer? (2) Vilka faktorer och ramar anser de påverkar introduktionsperioden och mentorskapet? Studien utgår från en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med utgångspunkt i en intervjuguide. Urvalet bestod av sex respondenter, tre nyblivna lärare som alla var inne på sitt andra år som behöriga lärare, samt tre mentorer. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av ramfaktorteorin. Resultatet visar att det finns ett fortsatt behov av tydligare riktlinjer, med den största anledningen är att vagheten i riktlinjernas nuvarande utformning leder till diametralt olika utfall. Vidare så visar resultatet att de tre största faktorerna som påverkar introduktionsperioder är tid, trygghet och arbetsbörda. Att planera introduktionsperioder med dessa i hänsyn kan leda till att nyblivna lärare får bättre förutsättningar under sina introduktionsperioder och att deras vilja att stanna inom yrket kan öka.

Ett bra introduktionsprogram är grundläggande för en lång framgångsrik karriär och gör det lättare för den nyexaminerade att lära sig, då övergången från studier till att börja arbeta som en legitimerad röntgensjuksköterska kan vara en stressig period. Syftet med denna studie var att undersöka nyexaminerade röntgensjuksköterskors upplevelse av introduktionen på en ny arbetsplats. Data samlades in till denna studie genom att intervjua nio röntgensjuksköterskor som tagit examen sommaren 2014. Dessa röntgensjuksköterskor arbetar på röntgenkliniker i mellan- och södra Sverige. All insamlad data analyserades med hjälp av innehållsanalys och det resulterade i tre kategorier: Introduktionsprogrammet, Handledarnas kunskap och egenskaper och Sociala relationers betydelse och påverkan. De nyexaminerade röntgensjuksköterskorna upplevde att introduktionen var tillräcklig och bra. Det fanns vissa delar som var mindre bra, till exempel att de blev räknade som en av den ordinarie personalen medan de hade introduktion. Alla informanter ansåg att det blir bäst ifall de har en specifik handledare i början av introduktionen, då det lätt kan bli förvirrande med flera handledare. / A good introduction program is essential for a long successful career and makes it easier for new graduates to learn. As the transition from studies to beginning working as a licensed radiographer can be a stressful period. The purpose of this study was to investigate the new graduate radiographers experience of the introduction at a new workplace. Data was collected for this study by interviewing nine new graduate radiographers who graduated in the summer of 2014. These radiographers are working on radiology departments in central and southern Sweden. All collected data was analyzed using content analysis and it resulted in three categories: Introduction program, The preceptors knowledge and qualities and Social relationships importance and impact. The new graduate radiographers felt that the introduction was sufficient and good. There were some parts that were less good, for example, they were counted as one of the regular staff while they still had the introduction. All the informants believed that it will be best if they have a specific preceptor in the beginning of the introduction, as it can easily become confusing with several preceptors.

Bakgrund: Kliniskt omdöme kan beskrivas som förmågan att på ett insiktsfullt sätt identifiera och agera på en förändring eller ett behov relaterat till patientens hälsotillstånd. Kliniskt omdöme kommer till sin spets i komplexa situationer som exempelvis när en patient plötsligt försämras. Det har skett en akademisering av sjuksköterskeutbildningen som gett sjuksköterskor en stadigare teoretisk grund men det kliniska omdömet behöver utvecklas efter examen. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar utvecklingen av nyexaminerade sjuksköterskans (NS) kliniska omdöme. Metod: Metoden som användes var litteraturöversikt, baserad på tio vetenskapliga artiklar varav åtta kvalitativ metod och två mixad metod. Artiklarna hämtades ur databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Faktorer som påverkar utvecklingen av NS kliniska omdöme sammanfattas under tre huvudteman: Förvärvandet av kliniska förmågor, Ansvarsfull kommunikation och Integrerat stöd. NS behöver utveckla förmågan att identifiera relevanta förändringar, tolka dem i relation till en helhetsbild av patienten, prioritera åtgärder samt kommunicera med kollegor. Utvecklande av kliniskt omdöme underlättas i ett positivt arbetsklimat med stöd av erfarna sjuksköterskor (ES). Vårderfarenheter ger teoretiska kunskaper en ny mening, vilket också bidrar till utvecklandet av kliniskt omdöme. Diskussion: Resultatet diskuterades med utgångspunkt i Benners teori för hur sjuksköterskans kliniska omdöme utvecklas från novisens till expertens. NS är inte mogen att hantera komplexa kliniska situationer och organisationen måste utformas för att ge NS det stöd som behövs för att utveckla det kliniska omdömet. Tillgången till ES, reflektion och ett rimligt arbetstempo är viktiga stöttande faktorer, men sällan en självklarhet i vården. / Background: Clinical judgement can be described as the ability to wisely identify and act upon changes in - or needs of a patient’s - health status. Clinical judgement is most applicable to complex situations such as caring for deteriorating patients. As nursing was included in higher education nurses have acquired a more solid theoretical knowledge base, however their clinical judgement needs to be further developed post graduation. Aim: The aim of was to describe factors influencing the development of newly graduated nurse’s (NN) clinical judgment. Method: The method consists of a literature review based upon ten scientific articles, of which eight were qualitative and two followed a mixed method. The articles were retrieved from CINAHL Complete and PubMed databases. Results: Contributing factors to the development of NN clinical judgment were grouped into three main themes: Development of clinical abilities, Responsible communication and Integrated support. NN needs to develop the ability to recognise relevant changes, relate them to a holistic assessment of the patient and to communicate findings. The development of clinical judgment is supported by a positive work climate and by access to experienced nurses. Caring for patients adds a new dimension to theoretical knowledge and contributes to the development of clinical judgment. Discussion: The results were discussed using Benner´s theory of how the clinical judgement of nurses develops from novice to expert. NN is not able to safely handle complex clinical situations without the support of experienced staff. It is also essential for the development of clinical judgment that NN is given a reasonable workload and opportunities for reflection. However, there may often be a lack of these supporting factors in nursing organisations today.

No description available.

Bakgrund Utveckling av evidensbaserad omvårdnad i klinisk praxis innebär förbättring av kvalitén inom vården. Sjuksköterskestudenter påbörjar förberedelserna för evidensbaserad omvårdnad redan under sin utbildningsperiod, och nyexaminerade sjuksköterskor förväntas i hög grad tillämpa evidensbaserad omvårdnad i klinisk praxis. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors användning av evidensbaserad omvårdnad och vilka faktorer som har betydelse för sjuksköterskors tillämpning av evidensbaserad omvårdnad. Metod En litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar som inkluderar både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat Utvecklingen i tillämpning av evidensbaserad omvårdnad bland nyexaminerade sjuksköterskor förefaller oförändrad eller avtagande under senaste decenniet. Mest tillämpad evidensbaserad omvårdnad är Instrumentell forskningsanvändning. Faktorer som har betydelse för sjuksköterskors tillämpning av evidensbaserad omvårdnad är: utbildning, oerfarenhet, stressiga arbetssituationer och stöd i arbetsmiljön. Slutsats Att granska i vilken utsträckning nyexaminerade sjuksköterskor tillämpar evidensbaserad omvårdnad är svårt då begreppet kan tolkas på olika sätt och det är enligt min kunskap fortfarande ett outforskat område. Nyexaminerade sjuksköterskor behöver mer stöd både före och efter examen för att utveckla sin tillämpning av evidensbaserad omvårdnad. De behöver mer stöd av lärare under utbildningsperioden och av erfarna seniora kollegor på arbetsplatsen. Därutöver krävs ett aktivt ledarskap. / Background Development of evidence-based nursing leads to improvement of the quality of care in clinical practice. Nursing students begin the preparations for evidencebased nursing already during their training period, and newly graduated nurses are highly expected to apply evidence-based nursing in clinical practice. Aim The aim of this review is to describe the newly graduated nurses' use of evidencebased nursing and the factors which are significant for the nurse´s application of evidence-based nursing. Method A literature review based on 16 articles that included both qualitative and quantitative studies. Result The development of application of evidence-based nursing among newly graduated nurses seems unchanged or decreasing in the last decade. The most applied implementation of evidence-based nursing among newly graduated nurses is Instrumental research use. The influential factors are: education, inexperience, stressful work situations and the support they perceive at their workplace. Conclusion In conclusion, this review emerged to that the whole situation of how and which extent newly graduated nurses apply evidence-based nursing is difficult to grasp within my comprehension. Since the apprehension of the concept of applying evidence-based nursing is complex, it is still an unexplored subject. Newly graduated nurses require further extensive support through their pregraduate to the post- graduate period to develop their application of evidencebased nursing. They need more guiding by the teachers, experienced senior colleagues and administrative support at their workplaces.