Syftet med studien är att undersöka hur nyexaminerade lärare beskriver sina erfarenheter och kunskaper vad gäller hantering av konflikter mellan elever samt hur de genom sin utbildning har förberetts för sådana utmaningar. Frågeställningarna är följande: -          hur definieras och beskrivs konflikter? -          vilka strategier har lärarana för att lösa konflikter mellan elever? -          vilka kunskaper i konflikthantering har lärarna fått från lärarutbildningen på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping? För att få svar på dessa frågor genomförde vi halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer med  åtta nyexaminerade tidigarelärare. Datamaterialet analyserades samt tolkades och tre huvudkategorier gick att urskilja, Konflikt och konflikthantering, Känslor samt Förberedelser från lärarutbildningen. Resultatet visar att de nyexaminerade tidigarelärarna känner sig osäkra på hur de ska hantera konflikter mellan elever och att de saknar metoder och strategier för hur de ska gå tillväga i en konfliktsituation. De upplever att små konflikter, som till exempel tjafs är svårare atthantera än stora konflikter som innehåller våld. Konfliktsituationerna upplevs som ett problem och de vill gärna ha en tydlig plan för hur de ska förebygga, hantera och lösa dem. De nyexaminerade lärarna beskriver att de har förberetts för lite om konflikthantering under sin lärarutbildning på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Tidigare forskning har visat att nyexaminerade lärare upplever svårigheter under första tiden i yrket. Som konsekvens av detta ska alla nyexaminerade lärare sedan 2011 genomgå en intro-duktionsperiod, där en erfaren lärare är mentor för en ny lärare. Än har ingen forskning hunnit studera detta, vilket motiverar vår studie. Vi undersökte nyexaminerade lärares upplevelser av mentorskapet som stöd och huruvida den obligatoriska introduktionsperioden påverkar upplevelsen. Vi genomförde intervjuer och utifrån en kvalitativ analys har vi kommit fram till att mentorskapet utformas olika beroende på relationen till mentorn och arbetslaget, synen på mentorskapet och kunskap om syftet av introduktionsperioden. Mentorskapets stöd upplevs positivt, men reflekterande samtal sker sällan under den första turbulenta tiden. Vår slutsats är att det fokuseras på personliga behov men ett fungerande mentorskapet bör utformas efter lärarens situation och med fokus på professionell utveckling. I följd av detta är det nödvändigt att kartlägga vem som ska ansvara för reflektion, vilket rekommenderas för en professionell utveckling. Vidare forskning kan handla om mentorskapets utformning som till exempel längd och närhet.

Tidigare forskning inom området visar att det finns behov av tydligare av introduktionsperioder samt att vad introduktionsperioder ska innehålla är komplext. Syftet med studien är att belysa introduktionsperioder och dess mentorskap från nyexaminerade lärare i ämnet idrott och hälsa och mentorers perspektiv. Studiens två centrala frågeställningar är: (1) Hur upplevs introduktionsperioden och dess mentorskap av nyblivna lärare och deras mentorer? (2) Vilka faktorer och ramar anser de påverkar introduktionsperioden och mentorskapet? Studien utgår från en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med utgångspunkt i en intervjuguide. Urvalet bestod av sex respondenter, tre nyblivna lärare som alla var inne på sitt andra år som behöriga lärare, samt tre mentorer. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av ramfaktorteorin. Resultatet visar att det finns ett fortsatt behov av tydligare riktlinjer, med den största anledningen är att vagheten i riktlinjernas nuvarande utformning leder till diametralt olika utfall. Vidare så visar resultatet att de tre största faktorerna som påverkar introduktionsperioder är tid, trygghet och arbetsbörda. Att planera introduktionsperioder med dessa i hänsyn kan leda till att nyblivna lärare får bättre förutsättningar under sina introduktionsperioder och att deras vilja att stanna inom yrket kan öka.

<p>Syftet med denna undersökning var att få ta del av en nyexaminerad lärare och en mentors erfarenheter och upplevelser av mentorskap. Metoden var att intervjua en adept och en mentor, som tillsammans hade haft en mentorskapsrelation. Intervjuerna gjordes av två personer med öppna och ostrukturerade frågor, vilket ledde till följdfrågor. Resultatet visade att de båda enbart hade positiva erfarenheter och upplevelser av mentorskap. Det visade sig att det viktigaste med ett väl fungerande mentorskap var erfarenhet inom yrket hos mentorn och en vilja och ett engagemang hos alla inblandade parter.</p>

<p>This paper aims to examine how the beginning of newly examined teacher’s professional life might look like and also highlight the obstacles that might occur during the induction, the time during which the student becomes the teacher. The paper also discusses what support that is available for newly examined teachers in schools concerning the possibility to have a mentor and a period of introduction.</p><p>A qualitative method was used for this study and interviews were made with new teachers who shared their experiences from the beginning of their careers. The results from the interviews were also discussed from the points of view of the study’s theories concerning different leadership styles.</p><p>Two handbooks for new teachers, aiming to support them in their new professional role were compared. Based on the leadership styles that this paper brings up, the two books were discussed whether or not their advice is beneficial to new teachers.</p><p>New teachers experience various problems during their induction. Great responsibility combined with many tasks, loneliness as a class teacher and conflict management are a few of the areas that the new teachers find difficult. As a new teacher you have the right to have a mentor during the first year of teaching and the teacher unions are working for an establishment of a year of introduction where you will be gradually introduced to the profession. The people in the study had all had a mentor but neither got a period of introduction but they were left with full responsibility from the start. The advice given by the handbooks give new teachers guidance, but should be considered as an inspiration and not definitive solutions since every situation is unique.</p>

This paper aims to examine how the beginning of newly examined teacher’s professional life might look like and also highlight the obstacles that might occur during the induction, the time during which the student becomes the teacher. The paper also discusses what support that is available for newly examined teachers in schools concerning the possibility to have a mentor and a period of introduction. A qualitative method was used for this study and interviews were made with new teachers who shared their experiences from the beginning of their careers. The results from the interviews were also discussed from the points of view of the study’s theories concerning different leadership styles. Two handbooks for new teachers, aiming to support them in their new professional role were compared. Based on the leadership styles that this paper brings up, the two books were discussed whether or not their advice is beneficial to new teachers. New teachers experience various problems during their induction. Great responsibility combined with many tasks, loneliness as a class teacher and conflict management are a few of the areas that the new teachers find difficult. As a new teacher you have the right to have a mentor during the first year of teaching and the teacher unions are working for an establishment of a year of introduction where you will be gradually introduced to the profession. The people in the study had all had a mentor but neither got a period of introduction but they were left with full responsibility from the start. The advice given by the handbooks give new teachers guidance, but should be considered as an inspiration and not definitive solutions since every situation is unique.

Syftet med denna undersökning var att få ta del av en nyexaminerad lärare och en mentors erfarenheter och upplevelser av mentorskap. Metoden var att intervjua en adept och en mentor, som tillsammans hade haft en mentorskapsrelation. Intervjuerna gjordes av två personer med öppna och ostrukturerade frågor, vilket ledde till följdfrågor. Resultatet visade att de båda enbart hade positiva erfarenheter och upplevelser av mentorskap. Det visade sig att det viktigaste med ett väl fungerande mentorskap var erfarenhet inom yrket hos mentorn och en vilja och ett engagemang hos alla inblandade parter.