Sjuksköterskans roll i vårdandet innebär att leda omvårdnadsarbetet kring patienten samt att ha en ledande roll i arbetsteamet. Detta kan kännas skrämmande för en nyexaminerad sjuksköterska att axla denna roll. En hög arbetsbelastning och personalbortfall kan ställa höga krav på den nya sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hur nya sjuksköterskor upplever arbetsmiljön den första tiden inom slutenvård. Resultatet baseras på granskning av nio vetenskapliga artiklar och presenterar tre huvudteman som beskriver att nya sjuksköterskor anser att ett bra mentorskap gynnar vidare kunskapsutveckling och bidrar till trygghet på arbetsplatsen samt att vid bristande mentorskap kan känslor av otillräcklighet, rädslor och oro uppstå. Mentorskapet visade sig även ha en betydande roll för att den nya sjuksköterskan skulle kunna växa in i rollen på ett hållbart sätt.

Att börja arbeta som nyexaminerad sjuksköterska kan innebära mycket stress och oro. Det är för många en stor omställning att börja arbeta som sjuksköterska efter tre år på högskola, och det kan även upplevas som att det finns ett gap mellan den akademiska tryggheten och den kliniska verksamheten. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av övergången från att vara student till yrkesverksam sjuksköterska. Litteraturöversikten genomfördes med att söka artiklar, varav tio artiklar som motsvarade syftet valdes ut och resulterade i två huvudteman och sex subteman. Internationellt finns det skillnader i hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever sin första tid i yrket men den skillnaden är inte stor. Sjuksköterskor upplever att en bra introduktion stärker deras självförtroende och deras möjlighet att vårda patienter på ett bra sätt. En bra arbetsmiljö där de nyexaminerade sjuksköterskorna kan utvecklas på ett bra och säkert sätt styrker även deras intentioner att stanna kvar inom vården. De upplever även att skolan förbereder dem väl för en vardag inom sjukvården men att skolan inte förbereder dem inför pressade situationer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka nyexaminerade socionomers villkor och förutsättningar vid inträdet i yrkeslivet inom socialtjänsten, som visat sig vara en av de vanligaste verksamheter som nyexaminerade socionomer väljer att påbörja sin yrkeskarriär i. Arbetssituationen inom socialtjänsten präglas av flertalet utmaningar, således kan det försvåra nyexaminerade socionomers etablering i yrkeslivet. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med nyexaminerade socionomer, verksamma inom socialtjänsten. Det utvunna resultatet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys och den teoretiska modellen för krav, kontroll och stöd samt förankrats med tidigare forskning inom ämnesområdet. Av studiens resultat framgår att samtliga respondenter upplever höga krav och ett delvis begränsat handlingsutrymme i sitt arbete inom socialtjänsten som för många har lett till negativ stress. Nyexaminerade socionomer menar dock att ett betydelsefullt organisatoriskt och känslomässigt stöd utgör en avgörande aspekt för hantering av arbetssituationen, välbefinnandet samt upplevelsen av en positiv etableringen i yrkeslivet. / <p>2019-01-17</p>

<p>Vår studie syftar till att genom empiriska studier ta reda på sex enskilda lärares uppfattningar om den första tiden som yrkesverksam. Vi vill identifiera de faktorer som under perioden upplevs som de största utmaningarna. Det finns ett samhälleligt intresse i den här frågan eftersom många lärare under sin första tid väljer att lämna yrket. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex olika lärare som arbetat från ett till åtta år. Parallellt med intervjuerna genomförde vi litteraturstudier för att sätta oss in i ämnet och se vad tidigare forskning kommit fram till. Då kom vi i kontakt med begreppet induction. Det står för en period i början av en lärares yrkesverksamhet då denne mentalt och praktiskt går från att vara lärarstudent till professionell lärare. Vi valde fortsättningsvis att använda oss av begreppet induction i studien. Resultatet av studien påvisar att lärare upplever inductionen som påfrestande men att den också är lärorik och utvecklande. Resultaten visar också att merparten av lärarna känt sig oerhört utlämnade och ensamma under inductionen. Det stöd till den nyblivne läraren, som forskning visar är så viktigt, har i så gott som alla fall uteblivit. De områden, inom vilka informanterna upplevde de största svårigheterna var tid, kollegor och ledning/organisation. Den första tiden i yrket uppges ofta bli en försöksverksamhet där olika strategier och metoder prövas och där det i första hand gäller att hålla sig flytande. Andra områden där informanterna upplevde svårigheter var konflikthantering, disciplinfrågor och föräldrakontakter. Faktorer som underlättat socialisationen till yrket är, tillgång till mentor, goda relationer med kollegor, elever och föräldrar. Alla informanter vittnar om att kollegor, elev – och föräldrakontakt hjälper dem att härda ut. Studien har vidgat det perspektiv vi hade på inductionen till att innefatta något mer än bara en särskild period i början av en lärares yrkesverksamhet. För oss är nu induction också en fråga om stöd i en professionell utveckling hos den nyblivne läraren.</p><p>Our survey aims at, by empirical study, finding out the opinions of six individual teachers about their introductory time as teachers. We want to identify the factors that during the period have been the greatest challenges. There is a social interest in this matter, as many teachers choose to leave during the introductory time. We conducted qualitative interviews with six individual teachers with a working history between one to eight years. Collaterally with the interviews we studied literature in the field to find out what research so far had resulted in. Then we got in touch with the concept induction. Induction is used about the introductory time of the teacher, where the teacher mentally and practically develops from being a student to being a professional teacher. From then on we chose to use the concept induction in our survey. The result of our survey shows, that the teachers find the induction trying, but also developing and instructive. The results also show that most of the teachers have felt extremely deserted and lonely during the induction. The support to the inexperienced teacher that research shows is so important, has in most cases failed. The areas within which the informants felt the greatest difficulties were time, colleagues and leadership/organization. The introductory time seems mostly to be a kind of experimental work where various strategies and methods are being tested and where the main objective is to keep things going. Other areas within which the informants felt difficulties were handling of conflicts, disciplinary matters and parental contacts. Factors that have facilitated the professional socialization are mentorship, good relations with colleagues, pupils and parents. All informants bear witness to the fact that colleagues, pupil-and parental contacts help them to endure. The survey has widened our perspective regarding induction. We now see it as something more than only an introductory period of the inexperienced teacher. It is also a matter of support in a teacher’s professional development.</p>

Vår studie syftar till att genom empiriska studier ta reda på sex enskilda lärares uppfattningar om den första tiden som yrkesverksam. Vi vill identifiera de faktorer som under perioden upplevs som de största utmaningarna. Det finns ett samhälleligt intresse i den här frågan eftersom många lärare under sin första tid väljer att lämna yrket. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex olika lärare som arbetat från ett till åtta år. Parallellt med intervjuerna genomförde vi litteraturstudier för att sätta oss in i ämnet och se vad tidigare forskning kommit fram till. Då kom vi i kontakt med begreppet induction. Det står för en period i början av en lärares yrkesverksamhet då denne mentalt och praktiskt går från att vara lärarstudent till professionell lärare. Vi valde fortsättningsvis att använda oss av begreppet induction i studien. Resultatet av studien påvisar att lärare upplever inductionen som påfrestande men att den också är lärorik och utvecklande. Resultaten visar också att merparten av lärarna känt sig oerhört utlämnade och ensamma under inductionen. Det stöd till den nyblivne läraren, som forskning visar är så viktigt, har i så gott som alla fall uteblivit. De områden, inom vilka informanterna upplevde de största svårigheterna var tid, kollegor och ledning/organisation. Den första tiden i yrket uppges ofta bli en försöksverksamhet där olika strategier och metoder prövas och där det i första hand gäller att hålla sig flytande. Andra områden där informanterna upplevde svårigheter var konflikthantering, disciplinfrågor och föräldrakontakter. Faktorer som underlättat socialisationen till yrket är, tillgång till mentor, goda relationer med kollegor, elever och föräldrar. Alla informanter vittnar om att kollegor, elev – och föräldrakontakt hjälper dem att härda ut. Studien har vidgat det perspektiv vi hade på inductionen till att innefatta något mer än bara en särskild period i början av en lärares yrkesverksamhet. För oss är nu induction också en fråga om stöd i en professionell utveckling hos den nyblivne läraren. Our survey aims at, by empirical study, finding out the opinions of six individual teachers about their introductory time as teachers. We want to identify the factors that during the period have been the greatest challenges. There is a social interest in this matter, as many teachers choose to leave during the introductory time. We conducted qualitative interviews with six individual teachers with a working history between one to eight years. Collaterally with the interviews we studied literature in the field to find out what research so far had resulted in. Then we got in touch with the concept induction. Induction is used about the introductory time of the teacher, where the teacher mentally and practically develops from being a student to being a professional teacher. From then on we chose to use the concept induction in our survey. The result of our survey shows, that the teachers find the induction trying, but also developing and instructive. The results also show that most of the teachers have felt extremely deserted and lonely during the induction. The support to the inexperienced teacher that research shows is so important, has in most cases failed. The areas within which the informants felt the greatest difficulties were time, colleagues and leadership/organization. The introductory time seems mostly to be a kind of experimental work where various strategies and methods are being tested and where the main objective is to keep things going. Other areas within which the informants felt difficulties were handling of conflicts, disciplinary matters and parental contacts. Factors that have facilitated the professional socialization are mentorship, good relations with colleagues, pupils and parents. All informants bear witness to the fact that colleagues, pupil-and parental contacts help them to endure. The survey has widened our perspective regarding induction. We now see it as something more than only an introductory period of the inexperienced teacher. It is also a matter of support in a teacher’s professional development.

Tidigare forskning har visat att nyexaminerade lärare upplever svårigheter under första tiden i yrket. Som konsekvens av detta ska alla nyexaminerade lärare sedan 2011 genomgå en intro-duktionsperiod, där en erfaren lärare är mentor för en ny lärare. Än har ingen forskning hunnit studera detta, vilket motiverar vår studie. Vi undersökte nyexaminerade lärares upplevelser av mentorskapet som stöd och huruvida den obligatoriska introduktionsperioden påverkar upplevelsen. Vi genomförde intervjuer och utifrån en kvalitativ analys har vi kommit fram till att mentorskapet utformas olika beroende på relationen till mentorn och arbetslaget, synen på mentorskapet och kunskap om syftet av introduktionsperioden. Mentorskapets stöd upplevs positivt, men reflekterande samtal sker sällan under den första turbulenta tiden. Vår slutsats är att det fokuseras på personliga behov men ett fungerande mentorskapet bör utformas efter lärarens situation och med fokus på professionell utveckling. I följd av detta är det nödvändigt att kartlägga vem som ska ansvara för reflektion, vilket rekommenderas för en professionell utveckling. Vidare forskning kan handla om mentorskapets utformning som till exempel längd och närhet.

Bakgrund: Att legitimerad sjuksköterska förväntas klara av att arbeta utifrån sina specifika kompetenser. Som nyexaminerad sjuksköterska saknas oftast erfarenhet inom ett antal områden vilket kan påverka den nyexaminerade sjuksköterskans arbete negativt. Syftet: var att belysa nyexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av det första året som yrkesverksam. Metod: Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades tolv artiklar som kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Erfarenheterna sjuksköterskorna hade presenterades utifrån Duchschers transitionsmodell doing, being och knowing. Sjuksköterskorna upplevde ett stor steg mellan utbildning och klinisk praxis. De kände en osäkerhet och rädsla över att göra fel vilket hade en negativ inverkan på självförtroendet. Att känna sig accepterad av kollegorna och få det stöd de behövde var viktigt för att uppnå en bra inskolning på arbetsplatsen. Diskussion: Den bristande kunskap och erfarenhet de nyexaminerade sjuksköterskorna upplevde skulle kunna äventyra patientsäkerheten. Därför skulle simuleringar kunna användas för att skapa en säker miljö där sjuksköterskorna får möjlighet att öva på verklighetstrogna situationer. Slutsats: Genom en bra inskolning, positiv feedback, och stöttning från kollegorna ökade deras kunskap och självförtroende. Misstag, bristande stöd och handledning ledde istället till motsatsen och hämmade utvecklingen. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

Syftet med denna studie har varit att synliggöra förskolechefers beskrivningar av nyexaminerade nyanställda förskollärares introduktionsperiod. Detta ville vi göra i relation till förskolans kvalitet som vi anser kan kopplas samman med introduktionsperioden som alla nyanställda förskollärare generellt har rätt till. Eftersom ansvaret för utformningen av introduktionsperioden ligger på förskolechefen intervjuade vi fyra förskolechefer rörande ämnet. Studien utgick ifrån tre frågeställningar. Den första behandlade förskolechefers beskrivningar av introduktionen på förskolan. Detta ansågs av oss vara av vikt eftersom det är deras syn på introduktionen som till stor del påverkar hur den formas. Chefernas syn låg också till grund för studiens andra frågeställning som beaktade fördelar och vilka som gynnas av introduktionsperioden. Den tredje frågeställningen åsyftade att synliggöra vilka nackdelar/svårigheter och hinder som kan finnas för genomförandet. I resultatet framkom att förskolecheferna hanterar introduktionsperioden olika gällande upplägg. Trots att den nyanställde förskolläraren har rätt till introduktionsperiod med mentor under minst ett läsår, enligt Skolverkets föreskrift (2014:44), är det inte alla som ges det. Ändå är samtliga chefer eniga om att det är av hög relevans att den nyanställde ska trivas på den nya arbetsplatsen. Det som framhävs som det allra viktigaste för att kunna ge en god introduktion är att den nyanställde känner sig välkommen och att tid ges. Tiden beskrivs dock som en ständig bristvara i förskolan och det är denna som tillsammans med ekonomin också lyfts som de största hindren för att ge en god introduktion. Introduktionsperioden visar sig därmed vara en svår ekvation att lösa.

Sjuksköterskan har omvårdnad som huvudområde i sin profession och det är hen som ansvarar för att patienten får en god och säker omvårdnad. Genom tiderna har yrket gått från en religiös inriktning till att idag utgå från vårdvetenskap med ett livsvärldsperspektiv. Det finns en etisk kod som vägleder sjuksköterskan i hens arbete, koden innebär att lindra lindande, återställa hälsa, främja hälsa och förebygga sjukdom. I övergången från student till legitimerad sjuksköterska mynnar teorin ut till praxis. I denna övergång kan osäkerhet och tvivel lätt infinnas. Det krävs vissa förutsättningar för att sjuksköterskan ska kunna leva upp till sin komplexa roll. Syftet med vår studie är att belysa den nyexaminerade sjuksköterskans upplevelser av omvårdnadsarbetet kopplat till att vara ny i yrkesrollen. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar, enbart kvalitativa artiklar användes. Artiklarna påträffades i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultatet konstaterar nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av omvårdnadsarbetet relaterat till oerfarenhet i professionen samt vilka delar som upplevs besvärliga i början av yrket. Huvudaspekterna som framkom var upplevelse av att vara ny på arbetsplatsen, upplevelse av sjuksköterskerollen och upplevelse av relationen till patienten. Slutligen diskuteras de faktorer som de nyexaminerade sjuksköterskorna upplever påverkar omvårdnadskvalitén och hur de själva kan tänka för att göra upplevelsen bättre.

Varje år examineras tusentals studenter till legitimerade sjuksköterskor. Den första tiden beskrivs som påfrestande då de möts av nya utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom yrket. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterades i sex huvudkategorier; att kunskap och erfarenhet av omvårdnad har stor betydelse, att stöd från arbetskamrater påverkar trivseln i yrket, att ha eget ansvar vid hög arbetsbelastning är en utmaning, att yrket påverkar en som person även utanför arbetet, att yrket inte motsvarar förväntningar samt att vara osäker i yrkesrollen. Det framkom att nyexaminerade sjuksköterskor upplevde brist på kunskap och osäkerhet i yrkesrollen samt att reflektion kunde stärka den professionella utvecklingen. Hög arbetsbelastning bidrog till att de inte hann utföra den bästa omvårdnaden. Kollegors inställning hade betydelse för att trivas på arbetsplatsen. På fritiden var det svårt att sluta tänka på arbetet och egenvård var viktigt för att må bra. En slutsats som kan dras är att stöd och reflektion är viktigt för att trivas och utvecklas i sin profession och att sjuksköterskestudenter bör förberedas på bästa sätt inför yrket.