Att börja arbeta som nyexaminerad sjuksköterska kan innebära mycket stress och oro. Det är för många en stor omställning att börja arbeta som sjuksköterska efter tre år på högskola, och det kan även upplevas som att det finns ett gap mellan den akademiska tryggheten och den kliniska verksamheten. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av övergången från att vara student till yrkesverksam sjuksköterska. Litteraturöversikten genomfördes med att söka artiklar, varav tio artiklar som motsvarade syftet valdes ut och resulterade i två huvudteman och sex subteman. Internationellt finns det skillnader i hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever sin första tid i yrket men den skillnaden är inte stor. Sjuksköterskor upplever att en bra introduktion stärker deras självförtroende och deras möjlighet att vårda patienter på ett bra sätt. En bra arbetsmiljö där de nyexaminerade sjuksköterskorna kan utvecklas på ett bra och säkert sätt styrker även deras intentioner att stanna kvar inom vården. De upplever även att skolan förbereder dem väl för en vardag inom sjukvården men att skolan inte förbereder dem inför pressade situationer.

<p>Vår studie syftar till att genom empiriska studier ta reda på sex enskilda lärares uppfattningar om den första tiden som yrkesverksam. Vi vill identifiera de faktorer som under perioden upplevs som de största utmaningarna. Det finns ett samhälleligt intresse i den här frågan eftersom många lärare under sin första tid väljer att lämna yrket. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex olika lärare som arbetat från ett till åtta år. Parallellt med intervjuerna genomförde vi litteraturstudier för att sätta oss in i ämnet och se vad tidigare forskning kommit fram till. Då kom vi i kontakt med begreppet induction. Det står för en period i början av en lärares yrkesverksamhet då denne mentalt och praktiskt går från att vara lärarstudent till professionell lärare. Vi valde fortsättningsvis att använda oss av begreppet induction i studien. Resultatet av studien påvisar att lärare upplever inductionen som påfrestande men att den också är lärorik och utvecklande. Resultaten visar också att merparten av lärarna känt sig oerhört utlämnade och ensamma under inductionen. Det stöd till den nyblivne läraren, som forskning visar är så viktigt, har i så gott som alla fall uteblivit. De områden, inom vilka informanterna upplevde de största svårigheterna var tid, kollegor och ledning/organisation. Den första tiden i yrket uppges ofta bli en försöksverksamhet där olika strategier och metoder prövas och där det i första hand gäller att hålla sig flytande. Andra områden där informanterna upplevde svårigheter var konflikthantering, disciplinfrågor och föräldrakontakter. Faktorer som underlättat socialisationen till yrket är, tillgång till mentor, goda relationer med kollegor, elever och föräldrar. Alla informanter vittnar om att kollegor, elev – och föräldrakontakt hjälper dem att härda ut. Studien har vidgat det perspektiv vi hade på inductionen till att innefatta något mer än bara en särskild period i början av en lärares yrkesverksamhet. För oss är nu induction också en fråga om stöd i en professionell utveckling hos den nyblivne läraren.</p><p>Our survey aims at, by empirical study, finding out the opinions of six individual teachers about their introductory time as teachers. We want to identify the factors that during the period have been the greatest challenges. There is a social interest in this matter, as many teachers choose to leave during the introductory time. We conducted qualitative interviews with six individual teachers with a working history between one to eight years. Collaterally with the interviews we studied literature in the field to find out what research so far had resulted in. Then we got in touch with the concept induction. Induction is used about the introductory time of the teacher, where the teacher mentally and practically develops from being a student to being a professional teacher. From then on we chose to use the concept induction in our survey. The result of our survey shows, that the teachers find the induction trying, but also developing and instructive. The results also show that most of the teachers have felt extremely deserted and lonely during the induction. The support to the inexperienced teacher that research shows is so important, has in most cases failed. The areas within which the informants felt the greatest difficulties were time, colleagues and leadership/organization. The introductory time seems mostly to be a kind of experimental work where various strategies and methods are being tested and where the main objective is to keep things going. Other areas within which the informants felt difficulties were handling of conflicts, disciplinary matters and parental contacts. Factors that have facilitated the professional socialization are mentorship, good relations with colleagues, pupils and parents. All informants bear witness to the fact that colleagues, pupil-and parental contacts help them to endure. The survey has widened our perspective regarding induction. We now see it as something more than only an introductory period of the inexperienced teacher. It is also a matter of support in a teacher’s professional development.</p>

Vår studie syftar till att genom empiriska studier ta reda på sex enskilda lärares uppfattningar om den första tiden som yrkesverksam. Vi vill identifiera de faktorer som under perioden upplevs som de största utmaningarna. Det finns ett samhälleligt intresse i den här frågan eftersom många lärare under sin första tid väljer att lämna yrket. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex olika lärare som arbetat från ett till åtta år. Parallellt med intervjuerna genomförde vi litteraturstudier för att sätta oss in i ämnet och se vad tidigare forskning kommit fram till. Då kom vi i kontakt med begreppet induction. Det står för en period i början av en lärares yrkesverksamhet då denne mentalt och praktiskt går från att vara lärarstudent till professionell lärare. Vi valde fortsättningsvis att använda oss av begreppet induction i studien. Resultatet av studien påvisar att lärare upplever inductionen som påfrestande men att den också är lärorik och utvecklande. Resultaten visar också att merparten av lärarna känt sig oerhört utlämnade och ensamma under inductionen. Det stöd till den nyblivne läraren, som forskning visar är så viktigt, har i så gott som alla fall uteblivit. De områden, inom vilka informanterna upplevde de största svårigheterna var tid, kollegor och ledning/organisation. Den första tiden i yrket uppges ofta bli en försöksverksamhet där olika strategier och metoder prövas och där det i första hand gäller att hålla sig flytande. Andra områden där informanterna upplevde svårigheter var konflikthantering, disciplinfrågor och föräldrakontakter. Faktorer som underlättat socialisationen till yrket är, tillgång till mentor, goda relationer med kollegor, elever och föräldrar. Alla informanter vittnar om att kollegor, elev – och föräldrakontakt hjälper dem att härda ut. Studien har vidgat det perspektiv vi hade på inductionen till att innefatta något mer än bara en särskild period i början av en lärares yrkesverksamhet. För oss är nu induction också en fråga om stöd i en professionell utveckling hos den nyblivne läraren. Our survey aims at, by empirical study, finding out the opinions of six individual teachers about their introductory time as teachers. We want to identify the factors that during the period have been the greatest challenges. There is a social interest in this matter, as many teachers choose to leave during the introductory time. We conducted qualitative interviews with six individual teachers with a working history between one to eight years. Collaterally with the interviews we studied literature in the field to find out what research so far had resulted in. Then we got in touch with the concept induction. Induction is used about the introductory time of the teacher, where the teacher mentally and practically develops from being a student to being a professional teacher. From then on we chose to use the concept induction in our survey. The result of our survey shows, that the teachers find the induction trying, but also developing and instructive. The results also show that most of the teachers have felt extremely deserted and lonely during the induction. The support to the inexperienced teacher that research shows is so important, has in most cases failed. The areas within which the informants felt the greatest difficulties were time, colleagues and leadership/organization. The introductory time seems mostly to be a kind of experimental work where various strategies and methods are being tested and where the main objective is to keep things going. Other areas within which the informants felt difficulties were handling of conflicts, disciplinary matters and parental contacts. Factors that have facilitated the professional socialization are mentorship, good relations with colleagues, pupils and parents. All informants bear witness to the fact that colleagues, pupil-and parental contacts help them to endure. The survey has widened our perspective regarding induction. We now see it as something more than only an introductory period of the inexperienced teacher. It is also a matter of support in a teacher’s professional development.

Sammanfattning Bakgrund: Sjuksköterskans upplevelser av första tiden i yrket är väl beforskat. Däremot är forskning om distriktssköterskans upplevelser sparsam. Ökat åldrande hos befolkningen ställer allt mer ökade krav på en alltmer avancerad sjukvård och ökad omvårdnadskompetens. Det råder brist på specialistsjuksköterskor och behovet är stort inom primärvården. Genom att belysa distriktssköterskans upplevelser av första tiden finns möjlighet att öka förståelsen kring de förutsättningar som krävs för att en nyutbildad distriktssköterska ska känna sig förberedd för den nya yrkesrollen samt uppleva möjlighet att utöva sin kompetens.  Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av första tiden i yrket. Metod: Metoden var av kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor. Insamlade data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet ledde fram till fyra kategorier vilka var en emotionell utmaning, personlig utveckling i relation till yrkesrollen, brist på praktisk kunskap och det kollegiala stödet är värdefullt. Slutsats: Distriktssköterskan upplevde första tiden som känslomässigt påfrestande och präglades av krav och förväntningar på den nya yrkesrollen som upplevdes komplex. Det fanns en avsaknad av praktisk kunskap som skapade osäkerhet i yrkesrollen. Det kollegiala stödet hade stor beydelse. Genom förskrivningsrätten och upplevelsen att kunna ta sig an det ökade ansvaret fann distriktssköterskan en självständighet. Studiens fynd bedöms värdefulla för arbetsgivare, lärosäten och kollegor för att kunna ge det stöd distriktssköterskor behöver för att känna trygghet i sitt arbete och tillåtas växa i sin nya yrkesroll.

<p>Syftet med detta arbete är att ta del av hur nyutbildade lärare erfarit sin första tid i yrket. Jag har också varit intresserad av att synliggöra om de nya lärarna är nöjda med den introduktion de fått och om de fått något mentorsstöd. Lärarutbildningens nytta i deras arbete är en annan aspekt som studeras.I arbetet har jag valt att använda mig av två metoder, dels en litteraturstudie och dels en kvalitativ intervjustudie av sex nyutbildade lärare. Denna studie sträcker sig över ett brett spann då deltagarna arbetat allt från tre månader till tre och ett halvt år. Resultatet visar att de flesta lärare i intervjustudien har upplevt det första året som mycket påfrestande. Men redan i slutet av den andra terminen har situationen förbättrats och de har känt sig tryggare i sin lärarroll. Dåhar de lärt känna eleverna, kollegerna och lokalerna samt upplevt en större säkerhet i undervisningen.</p>

Syftet med detta arbete är att ta del av hur nyutbildade lärare erfarit sin första tid i yrket. Jag har också varit intresserad av att synliggöra om de nya lärarna är nöjda med den introduktion de fått och om de fått något mentorsstöd. Lärarutbildningens nytta i deras arbete är en annan aspekt som studeras.I arbetet har jag valt att använda mig av två metoder, dels en litteraturstudie och dels en kvalitativ intervjustudie av sex nyutbildade lärare. Denna studie sträcker sig över ett brett spann då deltagarna arbetat allt från tre månader till tre och ett halvt år. Resultatet visar att de flesta lärare i intervjustudien har upplevt det första året som mycket påfrestande. Men redan i slutet av den andra terminen har situationen förbättrats och de har känt sig tryggare i sin lärarroll. Dåhar de lärt känna eleverna, kollegerna och lokalerna samt upplevt en större säkerhet i undervisningen.

The aim of this thesis was to use qualitative approaches to show how four preschool teachers experienced their start in the profession as a preschool teacher. The questions in the stydy were as follows: What kind of expectations did the preshool teachers have before the start in the profession? What did the preshool teachers experience as difficulty and opportunity at the start in the profession? How do they think now about their professional development during the early period in the profession? The empirical material, I got through a qualitative interview method. My theoretical starting point was to take the hermeneutic research perspective, aimed for interpreting and understanding. Theories of Socialization and socialization for teachers, socio-cultural theories and theories of tacit knowledge have been used to analyze the material. The material has also been compared and analyzed against previous research on teachers first years in the profession and the research on preschool reachers start in the profession. The results show that three of the interviewed preschool teachers felt they have the support of colleagues during the start of their profession. Preschool teachers experienced various phenomena as difficulties during their professional start, but they stated that they experienced the same phenomenon as an opportunity in the start of the profession. These phenomena were the interactions with the children and the support they felt by their colleagues. Furthermore, the preschool teachers felt at home in the profession after approximately one year.

Den här studien handlar om att undersöka hur förskollärare uppfattade den första tiden som anställd förskollärare. Mer specifikt undersöks hur förskollärare beskriver den första verksamma tiden samt vilka utmaningar de stött på under den första tiden. Studien undersöker även vilka förutsättningar förskollärare anser vara nödvändiga för att hantera första tidens arbetsrelaterade utmaningar och dess orsaker. Studien utgörs av sju kvalitativa intervjuer med förskollärare som varit verksamma i 1-4 år efter examen. Resultatet har analyserats med hjälp av praktikarkitekturens teori och fokuserar på de faktorer som kan påverka den första tiden som verksam, såsom mentorsprogram, stöd från kollegor och rektor samt det kollegiala lärandet. Utifrån den tidigare forskningen som gjorts på området visar den att första tiden som verksam präglades av stress, höga krav och utmaningar. Resultatet i vår studie uppmärksammar vikten av stöd i olika former för att hantera första tidens utmaningar. Den typ av stöd som förskollärare ansåg vara viktigt under den första tiden var stöd i form av mentorskap, stöd från kollegor och rektor samt nätverksträffar med andra förskollärare. Faktorer som kan komma att påverka den första tiden i arbetslivet är bland annat bristande kunskaper från utbildningen, brister i det kollegiala lärandet samt resursbrist i form av vikarier. Viktiga slutsatser av studien är att förskollärarna upplevde den första tiden som tuff. Det stöd som förskollärarna fick, gjorde det möjligt för dem att utföra sitt arbete på bästa sätt. / The aim of this study has been to investigate how preschool teachers experienced their first time within the profession. We have chosen to look into how preschool teachers describe the first time as newly graduated teachers and what challenges they have faced. Finally, we have investigated which conditions the preschool teachers consider necessary to handle the challenges. The study consists of seven qualitative interviews with preschool teachers who have been working for 1-5 years after their graduation. The result has been analyzed with the help of the theory of practical architecture and we have reached some factors that can affect the first time in the profession. The factors were mentorship, support from colleagues and principle and the collegial learning. Based on the previous research that has been made on the area, it shows that the first time in the profession was embossed by stress, high demands and challenges. The result in the study paid attention to the importance of support in different forms to handle challenges during the initial time in the profession. The support that emerged from our result and the things that newly graduated preschool teacher’s considered important was mentorship, support from colleagues and principal and also network meetings with other preschool teachers. Factors that may affect the first time within the profession may for instance be lack of knowledge from their education, deficiency in collegial learning and lack of resources in the form of substitute personnel. The important conclusion of the study is that the preschool teacher’s experienced the first time as tough. The support that the preschool teacher’s received, made it possible to conduct their work in the best way possible.

<p>Syftet med studien var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sin första tid i yrket utifrån känslor, tankar, stöd och bemötande. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fyra informanter som arbetat på Gävle sjukhus mellan 6-18 månader. Resultatet redovisades utifrån studiens frågeställningar och visade att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde många olika känslor och tankar inför sin nya yrkesroll. Känslor såsom rädsla, nervositet och förväntan var några exempel. Stödet och bemötandet från andra sjuksköterskor och närmaste chef var övervägande bra, medan bemötandet från under-sköterskor och läkare upplevdes som mindre bra. Faktorer som ödmjukhet, trygghet och erfarenhet var något som sjuksköterskorna utvecklade med tiden och det underlättades av att de gavs utrymme för att vara nya och osäkra. En bra introduktion på arbetsplatsen var också underlättande. Slutsatsen som dras är att merparten av nyutexaminerade sjuksköterskor går igenom en liknande känslomässig process under den första tiden i yrket. Det som kan påverka den processen positivt eller negativt är de yttre faktorerna; utbildning, introduktion samt teamwork och det är dessa som det behövs bättre planering kring.</p> / <p>The aim of the study was to describe how newly graduated nurses experienced their first period of time in the profession on the basis of emotions, thoughts, support and treatment. The study was conducted as a qualitative interview study with four participants who had worked at Gävle Hospital between 6-18 months. The results were reported from the question formulations in the study and showed that newly graduated nurses experienced many different emotions and thoughts with their new professional role. Feelings such as fear, nervousness and anticipation were a few examples. The support and the interaction between other nurses and the manager of the ward were considered good, while the interaction with the assistant nurses and doctors worked less well. Factors such as humility, experience and gaining security in their new profession was something that the nurses developed over time and it was facilitated by the fact that they were given the space to be new and insecure. A good introduction to the ward was also facilitation.<strong> </strong>The conclusion reached is that the majority of newly graduated nurses goes through a similar emotional process in their first period of time in the profession. What can affect the process positively or negatively is the external factors; education, introduction and teamwork, and it is those factors that needs better planning.</p>

Syftet med studien var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sin första tid i yrket utifrån känslor, tankar, stöd och bemötande. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fyra informanter som arbetat på Gävle sjukhus mellan 6-18 månader. Resultatet redovisades utifrån studiens frågeställningar och visade att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde många olika känslor och tankar inför sin nya yrkesroll. Känslor såsom rädsla, nervositet och förväntan var några exempel. Stödet och bemötandet från andra sjuksköterskor och närmaste chef var övervägande bra, medan bemötandet från under-sköterskor och läkare upplevdes som mindre bra. Faktorer som ödmjukhet, trygghet och erfarenhet var något som sjuksköterskorna utvecklade med tiden och det underlättades av att de gavs utrymme för att vara nya och osäkra. En bra introduktion på arbetsplatsen var också underlättande. Slutsatsen som dras är att merparten av nyutexaminerade sjuksköterskor går igenom en liknande känslomässig process under den första tiden i yrket. Det som kan påverka den processen positivt eller negativt är de yttre faktorerna; utbildning, introduktion samt teamwork och det är dessa som det behövs bättre planering kring. / The aim of the study was to describe how newly graduated nurses experienced their first period of time in the profession on the basis of emotions, thoughts, support and treatment. The study was conducted as a qualitative interview study with four participants who had worked at Gävle Hospital between 6-18 months. The results were reported from the question formulations in the study and showed that newly graduated nurses experienced many different emotions and thoughts with their new professional role. Feelings such as fear, nervousness and anticipation were a few examples. The support and the interaction between other nurses and the manager of the ward were considered good, while the interaction with the assistant nurses and doctors worked less well. Factors such as humility, experience and gaining security in their new profession was something that the nurses developed over time and it was facilitated by the fact that they were given the space to be new and insecure. A good introduction to the ward was also facilitation. The conclusion reached is that the majority of newly graduated nurses goes through a similar emotional process in their first period of time in the profession. What can affect the process positively or negatively is the external factors; education, introduction and teamwork, and it is those factors that needs better planning.