När du fyller 18 år i Sverige förväntas du bli vuxen. Det är en utmanande period i livet då mycket händer och förändras. För de som lider av någon form av psykisk ohälsa och är i behov av kontakt med psykiatrin innebär denna period att man måste byta vård från Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) till Vuxenpsykiatrin. Syftet med denna uppsats var attundersöka hur unga vuxna upplever övergången från BUP till vuxenpsykiatrin i Sverige och vilka behov de har under den processen. Fyra halvstrukturerade intervjuer hölls med fyra kvinnor mellan 20-26 år. Efter en konventionell innehållsanalys av intervjuernaframträdde sex kategorier: Oro över att ersätta trygg relation, Känslan av att börja om, Ansvarig för min egen vård, Att vara oförberedd, Fortsatt stöd under övergång är viktigt för individen och Tvingats in i psykiatrins mall vilka tillsammans genererade temat Att tvingas in i ovisshet. Övergången innebar främst att motvilligt lämna en trygg relation som man etablerat med sin vårdkontakt för att hamna i en period av ovisshet och osäkerhet kring framtiden. De uppgav att mer information var nödvändigt för att känna sig trygg med ny personal och för att ha en möjlighet att kunna ta ställning till den vård som tillhandahålls individen.

Idén till att undersöka samverkan mellan förskola och förskoleklass grundade sig på ett egenintresse, då jag uppmärksammade att verksamheterna inte hade någon märkbar kontakt med varandra, i samband med mitt eget barns övergång. Mot denna bakgrund, var syftet med studien att undersöka hur samverkansarbetet ser ut mellan tre förskolor och tre förskoleklasser. Genom kvalitativa intervjuer ville jag ta del av pedagogers tankar, erfarenheter och åsikter kring området. Jag ämnade undersöka vilka möjligheter och svårigheter det kan finnas med ett samverkansarbete. Resultatet visade, att den samverkan som enligt läroplanerna ska föreligga, är bristfällig och i vissa fall obefintlig. Av resultatet framgick att pedagogerna har en medvetenhet om samverkansarbetets fördelar och en önskan om ett bättre samarbete, men att arbetet är svårt att realisera i praktiken. Slutsatsen var att området är mycket komplext, med många påverkansfaktorer. Det finns en vilja till att samverka, men det avstånd som tidigare fanns mellan förskola och skola har istället flyttats och hamnat mellan förskola och förskoleklass, trots att ambitionen med förskoleklassens tillblivelse var att överbrygga avståndet

Studiens syfte är att visa hur och på vilket sätt två förskolor och förskoleklasser samverkar för att stödja barnens övergång. Delsyftet är att lyfta fram och klargöra vilka fördelar och nackdelar som finns med olika sätt att samverka kring övergångar. Studien besvarar följande frågor: Hur kan samverkan mellan en förskola och en förskoleklass se ut? Vad finns det för fördelar och nackdelar med den samverkan som finns mellan dem? På vilket sätt förbereds barnen inför övergången mellan respektive förskola och förskoleklass? Den metod som används i studien är av kvalitativ karaktär och har tagit hänsyn till de forskningsetiska principerna vid arbetets gång. Studien består av intervjuer med två förskollärare som arbetar i förskolan och tre förskollärare som arbetar i förskoleklass, en observation av en återträff i en förskola och även skriftliga dokument insamlade från förskolorna, i form av samverkansplaner. Resultatet visar upp två olika förskole- och förskoleklassområdens sätt att samverka vid barnens övergång från förskola till förskoleklass. Resultatet påvisar även vilka fördelar och nackdelar som finns med respektive sätt att samverka. Resultatet lyfter även fram de förväntningar som exempelvis spänning och oro som förskollärarna anser att barnen kan ha inför och vid själva övergången från förskola till förskoleklass. I resultatet ses även hur förskollärarna arbetar för att övergången ska bli så mjuk och bra som möjligt för barnen

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter förskollärare och lärare i förskoleklassen har av barns övergång från förskola till förskoleklass. Åtta intervjuer, med fyra förskollärare respekterive fyra lärare i förskoleklassen, genomfördes i en stad i mellersta Sverige. Resultatet visar att det finns fler likheter än skillnader när det gällerde uppfattningar och erfarenheter förskollärare respektive lärare i förskoleklassen har om barns övergång från förskola till förskoleklass. Både förskollärare och lärare i förskoleklassen anser att trygghet är den absolut viktigaste faktorn för att det ska bli en bra övergång från förskola till förskoleklass. Även närheten mellan förskola och förskoleklass ansågs som en viktig faktor för att underlätta för barns övergång. Tiden verkade som en begränsande faktor, vilket försvårade övergången. Undersökningen visar också att det sker en liten eller ingen samverkan alls mellan de olika verksamhetsformerna. Förskollärarna uppfattar att de har ett begränsat inflytande när det gäller övergångsplanen då de varken har varit med och reviderat den eller varit med på utvärderingen av själva övergångsprocessen. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet med studien var att studera vilka försättningarna är för en kommun med att skapa ”bärande broar” d.v.s. en bra övergång och samverkan mellan förskola och förskoleklass. Vad är det man värdesätter, saknar och vill förändra i samverkansarbetet? Med hjälp av en enkätundersökning har jag velat undersöka hur kommunen arbetar med övergång och samverkan. Resultatet visade på att man kommit olika långt i de olika distrikten inom kommunen, samt att de jobbade olika mycket med samverkansarbetet., Jag har kunnat se att ett distrikt haft en mer tydlig och genomarbetad handlingsplan under en längre tid och där man över lag var nöjd med samarbetet. Flera verksamheter lyfter tiden och samsynen kring barnen och det pedagogiska innehållet som viktiga förutsättningar. Jag kan konstatera att arbetet med övergång och samverkan i vissa distrikt inte haft hög prioritet, både från ledningshåll men även från personal. Någon har menat att man i så fall skulle behöva samverka med flera olika förskolor vilket inte är möjligt tidsmässigt, och då valt att inte ha någon planerad samverkan alls.

Syftet med studien var att ta reda på hur personalen upplever arbetet med samverkan vid barnens övergång från förskola till förskoleklass samt hur lärarna förbereder barnen inför det. I studien medverkade personal från både förskolan och förskoleklass. En kvalitativ datainsamlingsmetod har använts då data har samlats in genom intervjuer. Resultatet visade att det förekommer olika former av praktiska förberedelser av barnen inför övergången. Dessa förberedelser kunde vara besök i skolans lokaler och pröva på matrutinerna i matsalen. Personalens olika syn på förberedelse skiljer sig från beroende på om man arbetar i förskolan och förskoleklassen. Detta resulterar till att personalen har olika förväntningar på vad barnen ska kunna när de börjar i förskoleklass. Resultaten visar även på att samverkan inte alltid prioriteras på grund av olika hinder som till exempel att tiden inte räcker till, engagemang och förskolans ochskolans ekonomi.

Syftet med denna studie är att belysa begreppet samverkan och undersöka vilka erfarenheter verksamma förskollärare och lärare har av samverkan mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 samt hur de arbetar med samverkan i praktiken. Forskningsfrågorna är: vad innebär samverkan för verksamma lärare? Hur uppfattar verksamma lärare att samverkan utförs mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3? Vilket syfte anser verksamma lärare att samverkan mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 har? Studien består av en enkätundersökning som är kvantitativ med vissa kvalitativa inslag. Respondenterna är förskollärare och lärare som är verksamma inom förskola eller skola. Resultatet visar på ett samverkansbehov men brist på tid framförs som en anledning till att samverkan försvåras.Samverkan mellan förskola och skola handlar enligt respondenterna främst om att utbyta och ta tillvara på varandras erfarenheter, kunskaper och kompetenser. Samverkan utförs främst för barnens skull och kan ha stor betydelse för barns lärande. Studier kring samverkan är angelägna då fördjupande kunskaper kan bidra till att skapa trygghet och kontinuitet i barns skolgång.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera och lyfta fram stressfaktorer som nyutexaminerade sjuksköterskor möter under sitt första år som yrkesverksam sjuksköterska. Metod: Beskrivande litteraturstudie, 11 artiklar som sökts i Pubmed ingick i litteraturstudien. En analys av innehållet har gjordes av den utvalda litteraturen utifrån syfte och frågeställning. Artiklarna har lästs igenom vid flertalet tillfällen av bägge författarna. Artiklarna har systematiskt granskats och klassificerats för att innehållet skulle kunna identifieras, analyseras och sammanställdes. Resultat: Den största oron hos den nyutexaminerade sjuksköterskan var bl.a. att bli sedd som inkompetent, att skada patienter eller att inte kunna ge en god vård, och att inte kunna leva upp till det ansvarskrav som lades på dem. Detta medförde att den första perioden i den nya yrkesrollen gav både fysisk och psykisk utmattning. De nya sjuksköterskorna skall inte enbart socialiseras in i kliniskt arbete utan även finna sin plats i arbetsgruppen. Formella såväl som informella regler och föreskrifter råder, vilket formar deras beteende och genom detta utsätts de för många olika stressfaktorer som påverkar deras upplevelser under deras två första år som verksam sjuksköterska.

Under 2009 bestämde IMO att ECDIS skall föras in på i stort sett samtliga fartygunder en period mellan 2012 och 2018. Detta är något som direkt drabbar styrmännen på fartygen. Det jag har riktat in mig på att undersöka är hur pass redo svenska styrmän känner sig, vad de anser behövs samt vad det tycker att en utbildning skall innehålla infördenna övergång. För att komma fram till detta har jag intervjuat svenska styrmän som aktivt arbetar till sjöss. Jag har också gjort en expertintervju med en personsom jobbar med att utbilda sjöfolk i användandet av ECDIS. Slutsatserna av arbetet blev att svenska styrmän idag är redo att segla med ECDIS,men att det krävs att det finns bra utbildningar på ECDIS. Både generella och systemspecifika utbildningar som kan ge användaren bättre förutsättningar att använda systemet korrekt. Det skulle också vara bra med en standardisering av ECDIS-systemens grundfunktioner.

Syftet med denna undersökning var främst att beskriva hur stadieövergången mellan grundskolan och gymnasiet upplevs av elever med diagnosen ADHD. Studien syftade också till att skildra elevers upplevelser av undervisning och stödinsatser i matematik i årskurs nio och på gymnasiet. Dessutom var avsikten att ta del av matematiklärares erfarenheter av hur stadieövergången och matematikundervisningen fungerar för elever med ADHD. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med elever och lärare och deltagande observationer på en gymnasieskola i mellersta Norrland. Mitt arbete tog sin utgångspunkt ur en hermeneutisk-fenomenologisk ansats, då intentionen var att ta del av informanternas upplevelser och erfarenheter kring problemområdet, samt att jag till viss del gjorde tolkningar utifrån min egen förförståelse. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av specialpedagogiska insatser i matematikundervisningen påverkar elevernas inställning till fortsatt stöd på gymnasiet. Deras upplevelse av tidigare stödinsatser skapades till stor del utifrån elevernas känsla av inkludering samt lärarens pedagogiska och didaktiska kompentens. De flesta elever beskriver stadieövergången som en chans till nystart, men de upplevde en oro inför att läsa matematikkursen, Ma1. Studien visar även att vissa stödinsatser förekom i högre utsträckning i grundskolan än på gymnasiet, och att undervisningsgrupperna i matematik var större på gymnasiet. Lärarna anser att de pedagogiska överlämningshandlingarna från grundskolan ofta var vaga och saknade relevant information. Dessutom upplevde gymnasielärarna att de inte får det gehör som de önskar från rektorer när det gäller elevernas behov av specialpedagogiska insatser.