The purpose of this study is to get the cadastral procedure for condominiums to become more affordable. The aims of the study is to examine how the number of condominiums, the number of joint facilities and the number of joint property units that are formed in a condominium cadastral procedure in Sweden influences the cadastral procedure cost. To get an overall perspective the study also explores how the chosen forms of co-operation have worked out in association management. A condominium is a type of three-dimensional property unit, which may only contain one residence.  This form of property formation has been allowed in Sweden since 1 May 2009.  At the end of 2014 less than 1000 condominiums had been formed despite the legislator’s expectations for 3000-5000 condominiums a year. The property unit can have access to necessary facilities, not available within the property boundaries, by establishing joint facilities or form joint property units. This co-operation is not only an important factor for a functional three-dimensional property ownership, but also a requirement from the legislator. To achieve the aims a quantitative study, where cadastral dossiers from condominium cadastral procedures were examined, and a qualitative interview with four selected joint property association was made. The result from the study of cadastral dossiers showed a connection between the condominium cadastral procedure cost and how many condominiums that was formed in the cadastral procedure. However, the study does not find any connection that shows neither the number of established joint facilities nor the number of joint property units affects the cost. The interview results showed that the joint property associations are satisfied with the association management, even if one of interviewed joint property associations had preferred an even simpler joint facility division. The cadastral procedure cost has varied considerably between various cadastral procedures. This can make the cadastral procedure costs difficult to calculate for someone planning to form condominiums. For affordable cadastral procedure costs when condominiums are formed the conclusion is to form a big amount of condominiums. The joint property associations opinion of what is a simple and obvious association management differs, that’s why the co-operation should be modified by the interested parties’ requests. / Syftet med denna studie är att få ägarlägenhetsförrättningar att bli mer prisvärda. Målet är att undersöka hur antal ägarlägenheter, antal gemensamhetsanläggningar och antal samfälligheter som bildas i ägarlägenhetsförrättningar påverkar förrättningskostnaden. För att få ett helhets­perspektiv undersöks i studien även hur valda samverkansformer fungerat då dessa ska för­valtas. Ägarlägenhetsfastigheter är en typ av tredimensionell fastighet som endast får innehålla en bostad. Denna typ av fastighetsbildning har varit tillåten i Sverige sedan första maj 2009 och i slutet av 2014 hade 955 ägarlägenheter bildats, trots lagstiftarens förväntningar om 3000-5000 ägarlägenheter om året. Fastigheten kan få tillgång till nödvändiga funktioner som inte finns inom fastighetsgränserna genom att inrätta gemensamhetsanläggning eller bilda samfällighet. Denna samverkan är inte bara en viktig faktor för fungerande tredimensionellt fastighets­ägande utan också ett krav från lagstiftaren. För att nå målet genomfördes en kvantitativ studie av förrättningsakter, där ägarlägenhets­förrättningar studerades, samt kvalitativa intervjuer, där fyra utvalda samfällighetsföreningar intervjuades. Resultatet från studien av förrättningsakter visade att det finns ett samband mellan förrättnings­kostnaden per ägarlägenhet och hur många ägarlägenheter som bildats vid för­rättningen. Däremot gick det inte i studien att finna något samband som visar att varken an­talet inrättade gemensamhets­anläggningar eller antalet bildade samfälligheter påverkar kostnaden. Intervjustudiens resultat visar att samfällighetsföreningarna är nöjda med sin för­valtning även om en förening hade föredragit en ännu enklare indelning av gemensamhets­anläggningar. Förrättningskostnaderna har varierat mycket vilket kan göra det svårt att kalkylera med dessa för någon som vill bilda ägarlägenheter och för att få prisvärda ägarlägenhetsförrättningar är slutsatsen att bilda ett stort antal ägarlägenheter. Föreningarnas uppfattning om vad som är en tydlig och enkel förvaltning skiljer sig åt och därför bör samverkan anpassas efter sakä­garnas önskemål.

Syftet med studien var att ta reda på hur personalen upplever arbetet med samverkan vid barnens övergång från förskola till förskoleklass samt hur lärarna förbereder barnen inför det. I studien medverkade personal från både förskolan och förskoleklass. En kvalitativ datainsamlingsmetod har använts då data har samlats in genom intervjuer. Resultatet visade att det förekommer olika former av praktiska förberedelser av barnen inför övergången. Dessa förberedelser kunde vara besök i skolans lokaler och pröva på matrutinerna i matsalen. Personalens olika syn på förberedelse skiljer sig från beroende på om man arbetar i förskolan och förskoleklassen. Detta resulterar till att personalen har olika förväntningar på vad barnen ska kunna när de börjar i förskoleklass. Resultaten visar även på att samverkan inte alltid prioriteras på grund av olika hinder som till exempel att tiden inte räcker till, engagemang och förskolans ochskolans ekonomi.

Denna studie syftar till att undersöka hur föräldrar uppfattar förskollärares arbete med samverkan på en förskola. Studiens datainsamling utgick ifrån den kvantitativa metoden med enkäter. Teoretiskt grundar sig studie i ett sociokulturellt perspektiv med kommunikationen mellan förälder och förskollärare som centralt. Resultatet visar att föräldrarna har en god uppfattning om arbetet med föräldrasamverkan där föräldrarna anser att samverkansformerna är väl fungerande. Föräldrarna uppger att de har tillit till förskollärarna där föräldrarna prioriterar sitt barns trygghet och välmående. Det vardagliga samtalet mellan förälder och förskollärare är den viktigaste samverkansformen enligt föräldrarna, där ett ömsesidigt utbyte av information gällande det enskilda barnet görs möjligt.

I förskolans läroplan läggs stor vikt vid samverkan mellan förskolan och hemmet. Det slås fast att ett nära och förtroendefullt samarbete mellan förskolan och hemmet skapar bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska utvecklas rikt och mångsidigt. Förutom detta är läroplanen tydlig med att det är förskolans pedagoger som ansvarar för att etablera en samverkan. Syftet med denna studie var att studera förskollärares upplevelser av samverkan mellan hem och förskola: att synliggöra deras förståelse av det uppdraget som ges av läroplanen, hur uppdraget motiveras samt hur det omsätts i praktiken. För att förstå orsakerna och argumenten för samverkan användes relevanta begrepp från organisationsteorin och det empiriska materialet inhämtades genom en kvalitativ intervjustudie, där fem förskollärare intervjuades.Resultatet visar att förskollärarna tar ansvar för att etablera en god samverkan, att man anser att samverkan är något viktigt och att man ser det som något ömsesidigt snarare än nödvändigt. Utöver de samverkansformer som verkar sprungna ur skollagen och läroplanen utkristaliserades att den digitala plattformen blivit en viktig samverkansform och att val av digital plattform kan påverka möjligheten att etablera en god samverkan. Samtidigt synliggörs att det inte finns några kvalitetssäkringsrutiner och att det är faktorer som vårdnadshavarnas stress och språkkunskaper som försvårar för samverkan.Studiens resultat ger upphov till ett antal eventuella konsekvenser, så som behovet av att balansera synen på samverkan som inte enbart något som är ömsesidigt utan även nödvändigt. Vidare behövs det kvalitetssäkringsrutiner och en aktiv diskussion mellan förskollärarna och de som är ytterst ansvariga för verksamheten, gällande en god arbetsmiljö och andra grundförutsättningar som krävs för att förskollärarna ska kunna fullfölja samverkansuppdraget.

BakgrundVi har valt att undersöka hur pedagogerna kommunicerar med föräldrarna samt vilka samverkansformer det finns i förskolan som erbjuder föräldrarna att delta i verksamheten. Tidigare forskning redogör för föräldrasamverkan mellan föräldrar och pedagoger. Föräldrasamverkan är att informera föräldrarna och att bemöta föräldrarna. De samverkansformer som beskrivs är daglig kontakt, dokumentation, föräldramöte samt föräldraråd. Även svårigheter i samverkan mellan föräldrar och pedagoger lyfts fram.SyfteSyftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna arbetar för att skapa möjligheter till samverkan med föräldrarna.MetodUndersökningen genomfördes med kvalitativ metod med intervju som redskap. Fem pedagoger i fem olika förskolor intervjuades.ResultatI resultatet kom det fram att pedagogerna tycker att det är viktigt att ha ett gott bemötande till föräldrarna och att ta vara på föräldrarnas idéer. Pedagogerna tror mycket på den dagliga kommunikationen där de varje dag kan utbyta information så att små saker inte behöver bli stora. I undersökningen framkom det även olika samverkansformer som pedagogerna använder för att samverka med föräldrarna. Samverkansformerna är daglig kontakt, dokumentation, föräldramöte, föräldraråd och idélåda. Det framkom även svårigheter i samverkan mellan föräldrarna. / Program: Lärarutbildningen

<p>Detta arbete beskriver den historiska bakgrunden till vårt förhållningssätt angående föräldrarnas roll i skolan. Syftet med arbetet var att beskriva varför man har föräldrasamverkan, olika former samt förutsättningar för en fungerande samverkan. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en kvalitativ studie där sex skolor presenteras. Det som diskuteras är vilka anledningar som ligger bakom samverkan, fördelar och nackdelar med ökad samverkan, egenskaper som underlättar vid kontakten med föräldrarna, former som används samt en jämförelse mellan litteraturen och svaren jag fick av lärarna i min undersökning. Orsaken till att man har en god föräldrasamverkan är främst för elevernas skull, men mina källor anser att både elever, föräldrar och skolans personal påverkas positivt. Vilka former av föräldrasamverkan man använder sig av är dels de vanligaste; telefonkontakt, kontaktdagar, föräldramöten, utvecklingssamtal samt någon skriftlig form, och dels mindre vanliga som föräldrastyrelser och studiecirklar.</p>

Detta arbete beskriver den historiska bakgrunden till vårt förhållningssätt angående föräldrarnas roll i skolan. Syftet med arbetet var att beskriva varför man har föräldrasamverkan, olika former samt förutsättningar för en fungerande samverkan. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en kvalitativ studie där sex skolor presenteras. Det som diskuteras är vilka anledningar som ligger bakom samverkan, fördelar och nackdelar med ökad samverkan, egenskaper som underlättar vid kontakten med föräldrarna, former som används samt en jämförelse mellan litteraturen och svaren jag fick av lärarna i min undersökning. Orsaken till att man har en god föräldrasamverkan är främst för elevernas skull, men mina källor anser att både elever, föräldrar och skolans personal påverkas positivt. Vilka former av föräldrasamverkan man använder sig av är dels de vanligaste; telefonkontakt, kontaktdagar, föräldramöten, utvecklingssamtal samt någon skriftlig form, och dels mindre vanliga som föräldrastyrelser och studiecirklar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna samverkar med föräldrarna för att skapa goda förutsättningar för barns trivsel och utveckling i förskolan. Den data som samlats in genom enskilda intervjuer har analyserats ur ett sociokulturellt och relationellt perspektiv. Resultatet påvisar att olika samverkansformer används, allt mer de digitala plattformarna samt att relationen mellan förskola och hem är av stor betydelse för barns utveckling, lärande och trivsel i förskolan. Slutsatsen är att det ligger stor vikt i relationen mellan förskollärare och föräldrar, det visar även på att den viktigaste samverkansformen är den dagliga kommunikationen.

Syftet med studien var att undersöka samverkansuppdraget mellan hem och förskola ur ett förskollärarperspektiv och hur det kommer till uttryck i praktiken. Studien har en kvalitativ ansats där tio förskollärare deltog genom semistrukturerade intervjuer för att få syn på deras upplevelser och tankar kring samverkan i förskolan. Resultatet visar på att faktorer som tid, engagemang, kunskap och förhållningssätt blir avgörande för vilken samverkan som blir möjlig. Slutsatsen i studien är att det behöver finns förutsättningar för förskollärare att utveckla samverkan, men också anpassade förutsättningar för vårdnadshavare att delta i samverkan.

Partneravtal är ett växande fenomen i världen, inte enbart i kommersiella sammanhang. Det är en term som har funnits i många år för skilda ändamål och i denna uppsats riktas blicken till partneravtal inom affärsvärlden, som en möjlig associationsform. Partnerskap inleds som en samarbetsform mellan två eller flera företag för att tillsammans uppnå ett gemensamt mål. Det konkreta syftet specificeras i ett partneravtal och utifrån avtalet sker utbyten, såsom kunskap och resurser, mellan parterna i en slags samverkan. I förhållande till andra ”etablerade” samarbetsformer är den främsta skillnaden vid ett partneravtal att sådan avtalsform inte avser att gemensamt bilda ett nytt bolag.    Problem uppstår dock på grund av att det saknas en juridisk definition av partneravtal. Avsaknaden medför att partneravtal ingås med anledning av olika syften, i varierande former och särskilda krav. Saknaden av juridisk definition medför att partneravtal i dagsläget endast utgör ett avtal utan särskild tillhörighet till en associationsform. Utifrån uppsatsens analys har det dock framkommit att enkla bolag är en associationsform som torde motsvara partneravtalets innebörd, främst avseende de bolagsrekvisit som förutsätts i ett enkelt bolag. Sådana rekvisit kan ses i jämförande utsträckning för partneravtal. Eftersom partneravtal inte torde utgöra en egen associationsform enligt lag, kan i praktiken ett samarbete genom partnerskap leda till att ett enkelt bolag bildas. Likt tanken om att enkla bolag är en ”fri” associationsform, är partnerskapet likaså med anledning av att sådan ”bolagsform” saknar lagreglering och därmed förutbestämda krav. Enkla bolag är dock en lagreglerad associationsform men utgör ett bolagsavtal med viss frihet, eftersom lagbestämmelserna inte är lika omfattande som reglerna för andra associationsformer. Det medför att valfrihet föreligger för enkla bolag, för bildandet och genomförandet, av såsom passivt deltagande och ingen registreringsskyldighet. Med andra ord finns inte ett behov av att partneravtalet ska utgöra en egen associationsform, partneravtalet kan istället definieras som ett bolagsavtal för enkla bolag.    En jämförelse mellan partneravtal och enkla bolag är förhållandevis inte enkel. Saknaden av definition för partneravtal, i samband med att det är svårt att finna tillämplig innebörd och bolagsrekvisit för enkla bolag, talar för att en tydligare lagstiftning vore önskvärt. Ett förtydligande av enkla bolagets innebörd och bolagsrekvisit skulle minimera tolkningsmöjligheterna och därmed utforma en allmän accepterad definition. Enkla bolag anses utgöra en sorts slask-bolagsform, ändock är enkla bolag en populär associationsform, därför torde det finnas behov av ytterligare utredning av sådant bolagsavtal. En utredning som kanske skulle kunna upptäcka fler samarbetsformer som faller inom associationsformen, enkla bolag.