Syftet med uppsatsen är att först beskriva för läsaren vad ett enkelt bolag är i Sverige och i Frankrike, hur det regleras samt belysa skillnader som finns dem emellan. Tyngdpunken kommer att ligga på en persons rätt att vara bolagsman i ett franskt eller svenskt enkelt bolag samt deras skyldigheter och ansvar gentemot varandra och mot tredje man. Slutligen kommer jag, genom argumentation, jämföra de olika lösningarna i de två rättssystemen för att peka på skillnader och problem.

Samarbetsformen joint venture är inte rättsligt definierat i svensk rätt. Joint venture betraktas dock i allmänhet som enkla bolag. Frågan uppkommer hur resultatfördelning skall ske enligt gällande rätt mellan bolagsmännen inom joint venture som bedrivs i form av enkelt bolag.Enligt 4 kap. 1 § BL kan bolagsmännen genom dispositiv reglering fritt avtala om hur resultatfördelningen mellan dem skall se ut. Avtal kan ingås muntligt, skriftligt eller genom konkludent handlande. Om resultatfördelning inte avtalats gäller att resultatet skall fördelas lika mellan bolagsmännen, detta enligt 4 kap. 1–2 §§ BL som hänvisar till 2 kap. 8 § BL. En fördelning enligt 2 kap. 8 § BL tar således ej hänsyn till bolagsmännens insatser inom ramen för joint venture-samarbetet. Redan i bolagslagens förarbeten återfinns resonemang gällande om det inte vore lämpligare att använda sig av en fördelning efter bolagsmännens respektive insatser, något som diskuterats i doktrin och som behandlats i rättspraxis gällande obehörig fördelning inom handelsbolag och kommanditbolag. I rättspraxis har domstolarna valt att frångå regleringen i 2 kap. 8 § BL om resultatfördelning till förmån för andra fördelningsgrunder såsom efter insats respektive skälighet. Med an-ledning av yttranden i bolagslagens förarbeten, rättspraxis gällande såväl enkla bolag, som handelsbolag och kommanditbolag samt yttranden i doktrin har vi i denna uppsats gjort försök att analysera och besvara huruvida den nuvarande lagregleringen ger förutsebarhet eller om annan fördelningsgrund vore önskvärd och hur den i så fall bör utformas. Vår slutsats är att en fördelningsgrund efter insats vore önskvärd ur rättvisesynpunkt. Vidare anser vi att en resultatfördelning efter insats bättre skulle sammanfoga den civilrättsliga resultatfördelningen med skatterättens och redovisningsrättens regler. I vår analys har vi kommit fram till att förutsebarheten i nuvarande lagstiftning är låg. Med anledning av det nyss sagda efterfrågar vi en utredning huruvida resultatfördelning bör ske enligt befintlig lagstiftning eller efter insats.

Partneravtal är ett växande fenomen i världen, inte enbart i kommersiella sammanhang. Det är en term som har funnits i många år för skilda ändamål och i denna uppsats riktas blicken till partneravtal inom affärsvärlden, som en möjlig associationsform. Partnerskap inleds som en samarbetsform mellan två eller flera företag för att tillsammans uppnå ett gemensamt mål. Det konkreta syftet specificeras i ett partneravtal och utifrån avtalet sker utbyten, såsom kunskap och resurser, mellan parterna i en slags samverkan. I förhållande till andra ”etablerade” samarbetsformer är den främsta skillnaden vid ett partneravtal att sådan avtalsform inte avser att gemensamt bilda ett nytt bolag.    Problem uppstår dock på grund av att det saknas en juridisk definition av partneravtal. Avsaknaden medför att partneravtal ingås med anledning av olika syften, i varierande former och särskilda krav. Saknaden av juridisk definition medför att partneravtal i dagsläget endast utgör ett avtal utan särskild tillhörighet till en associationsform. Utifrån uppsatsens analys har det dock framkommit att enkla bolag är en associationsform som torde motsvara partneravtalets innebörd, främst avseende de bolagsrekvisit som förutsätts i ett enkelt bolag. Sådana rekvisit kan ses i jämförande utsträckning för partneravtal. Eftersom partneravtal inte torde utgöra en egen associationsform enligt lag, kan i praktiken ett samarbete genom partnerskap leda till att ett enkelt bolag bildas. Likt tanken om att enkla bolag är en ”fri” associationsform, är partnerskapet likaså med anledning av att sådan ”bolagsform” saknar lagreglering och därmed förutbestämda krav. Enkla bolag är dock en lagreglerad associationsform men utgör ett bolagsavtal med viss frihet, eftersom lagbestämmelserna inte är lika omfattande som reglerna för andra associationsformer. Det medför att valfrihet föreligger för enkla bolag, för bildandet och genomförandet, av såsom passivt deltagande och ingen registreringsskyldighet. Med andra ord finns inte ett behov av att partneravtalet ska utgöra en egen associationsform, partneravtalet kan istället definieras som ett bolagsavtal för enkla bolag.    En jämförelse mellan partneravtal och enkla bolag är förhållandevis inte enkel. Saknaden av definition för partneravtal, i samband med att det är svårt att finna tillämplig innebörd och bolagsrekvisit för enkla bolag, talar för att en tydligare lagstiftning vore önskvärt. Ett förtydligande av enkla bolagets innebörd och bolagsrekvisit skulle minimera tolkningsmöjligheterna och därmed utforma en allmän accepterad definition. Enkla bolag anses utgöra en sorts slask-bolagsform, ändock är enkla bolag en populär associationsform, därför torde det finnas behov av ytterligare utredning av sådant bolagsavtal. En utredning som kanske skulle kunna upptäcka fler samarbetsformer som faller inom associationsformen, enkla bolag.

Rättsläget vad gäller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseenden vara oklart. Trots detta har inkomstskatterättsliga implikationer av FoU-samarbeten mellan företag inte behandlats i någon större utsträckning i doktrinen. Tyngdpunkten i denna uppsats ligger på den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kan uppstå i samband med FoU-samarbeten och de tänkbara inkomstskatterättsliga effekter som de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ett behov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterättsligt. Utifrån vår studie framgår det att samarbetsavtalet får en avgörande betydelse för beskattningen i enkla bolag. Den rådande uppfattningen synes alltså vara att ett bolagsavtal kan ha skatterättslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en äganderättsförändring behöver ske. Det torde dock krävas, som lyfts fram i doktrinen, att fördelningen kan anses vara företagsekonomiskt motiverad och inte endast betingad av skatteskäl. Exakt var denna gräns går är dock inte helt klart. Vad gäller förmögenhetsöverföringar inom ramen för ett samarbete torde det i vissa fall kunna bli aktuellt med uttagsbeskattning. I vår jämförelse med andra former av samverkan har vi funnit att det föreligger skillnader avseende periodiseringen av inkomster och utgifter, vilket innebär att det kan finnas inkomstskatträttsliga incitament till att bedriva FoU-verksamhet i ett enkelt bolag framför andra former av samverkan. / The legal position concerning income taxation of R&D-cooperations in “simple companies” (enkla bolag) seems to be somewhat uncertain. Despite this, income tax effects of R&D-cooperations have been sparsely discussed in the doctrine. The emphasis of this thesis is on the possible income tax effects of the division of income and the possible income tax effects of those transfers of property that may arise in connection with R&Dcooperations. When studying these transactions we have found that there is a need for clarifications on how they shall be treated in the income tax law. On the basis of our thesis it is clear that the cooperation contract is of decisive importance for the taxation of “simple companies”. The current opinion seems to be that a cooperation contract can be of importance for the division of income at the income taxation without the need of a previous transfer of property. Nevertheless it should be required, as put forward in the doctrine, that the division is considered to be economically motivated and not only based on tax evasion purposes. Transfers of property within a cooperation could in some cases conduct withdrawal taxation. In our comparison with other forms of cooperation we have found that there are some differences concerning the point of time of taxation for income and the time for deducting expenses. This means that there could be income tax incentives to run R&D-cooperations in a “simple company” rather than in other forms of cooperation.

<p>Rättsläget vad gäller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseenden</p><p>vara oklart. Trots detta har inkomstskatterättsliga implikationer av FoU-samarbeten</p><p>mellan företag inte behandlats i någon större utsträckning i doktrinen. Tyngdpunkten i</p><p>denna uppsats ligger på den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kan</p><p>uppstå i samband med FoU-samarbeten och de tänkbara inkomstskatterättsliga effekter</p><p>som de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ett</p><p>behov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterättsligt.</p><p>Utifrån vår studie framgår det att samarbetsavtalet får en avgörande betydelse för beskattningen</p><p>i enkla bolag. Den rådande uppfattningen synes alltså vara att ett bolagsavtal kan ha</p><p>skatterättslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en äganderättsförändring behöver</p><p>ske. Det torde dock krävas, som lyfts fram i doktrinen, att fördelningen kan anses</p><p>vara företagsekonomiskt motiverad och inte endast betingad av skatteskäl. Exakt var denna</p><p>gräns går är dock inte helt klart. Vad gäller förmögenhetsöverföringar inom ramen för ett</p><p>samarbete torde det i vissa fall kunna bli aktuellt med uttagsbeskattning.</p><p>I vår jämförelse med andra former av samverkan har vi funnit att det föreligger skillnader</p><p>avseende periodiseringen av inkomster och utgifter, vilket innebär att det kan finnas inkomstskatträttsliga</p><p>incitament till att bedriva FoU-verksamhet i ett enkelt bolag framför</p><p>andra former av samverkan.</p> / <p>The legal position concerning income taxation of R&D-cooperations in “simple companies”</p><p>(enkla bolag) seems to be somewhat uncertain. Despite this, income tax effects of</p><p>R&D-cooperations have been sparsely discussed in the doctrine. The emphasis of this thesis</p><p>is on the possible income tax effects of the division of income and the possible income</p><p>tax effects of those transfers of property that may arise in connection with R&Dcooperations.</p><p>When studying these transactions we have found that there is a need for</p><p>clarifications on how they shall be treated in the income tax law.</p><p>On the basis of our thesis it is clear that the cooperation contract is of decisive importance</p><p>for the taxation of “simple companies”. The current opinion seems to be that a cooperation</p><p>contract can be of importance for the division of income at the income taxation without</p><p>the need of a previous transfer of property. Nevertheless it should be required, as put</p><p>forward in the doctrine, that the division is considered to be economically motivated and</p><p>not only based on tax evasion purposes. Transfers of property within a cooperation could</p><p>in some cases conduct withdrawal taxation.</p><p>In our comparison with other forms of cooperation we have found that there are some differences</p><p>concerning the point of time of taxation for income and the time for deducting</p><p>expenses. This means that there could be income tax incentives to run R&D-cooperations</p><p>in a “simple company” rather than in other forms of cooperation.</p>