The purpose of this study is to get the cadastral procedure for condominiums to become more affordable. The aims of the study is to examine how the number of condominiums, the number of joint facilities and the number of joint property units that are formed in a condominium cadastral procedure in Sweden influences the cadastral procedure cost. To get an overall perspective the study also explores how the chosen forms of co-operation have worked out in association management. A condominium is a type of three-dimensional property unit, which may only contain one residence.  This form of property formation has been allowed in Sweden since 1 May 2009.  At the end of 2014 less than 1000 condominiums had been formed despite the legislator’s expectations for 3000-5000 condominiums a year. The property unit can have access to necessary facilities, not available within the property boundaries, by establishing joint facilities or form joint property units. This co-operation is not only an important factor for a functional three-dimensional property ownership, but also a requirement from the legislator. To achieve the aims a quantitative study, where cadastral dossiers from condominium cadastral procedures were examined, and a qualitative interview with four selected joint property association was made. The result from the study of cadastral dossiers showed a connection between the condominium cadastral procedure cost and how many condominiums that was formed in the cadastral procedure. However, the study does not find any connection that shows neither the number of established joint facilities nor the number of joint property units affects the cost. The interview results showed that the joint property associations are satisfied with the association management, even if one of interviewed joint property associations had preferred an even simpler joint facility division. The cadastral procedure cost has varied considerably between various cadastral procedures. This can make the cadastral procedure costs difficult to calculate for someone planning to form condominiums. For affordable cadastral procedure costs when condominiums are formed the conclusion is to form a big amount of condominiums. The joint property associations opinion of what is a simple and obvious association management differs, that’s why the co-operation should be modified by the interested parties’ requests. / Syftet med denna studie är att få ägarlägenhetsförrättningar att bli mer prisvärda. Målet är att undersöka hur antal ägarlägenheter, antal gemensamhetsanläggningar och antal samfälligheter som bildas i ägarlägenhetsförrättningar påverkar förrättningskostnaden. För att få ett helhets­perspektiv undersöks i studien även hur valda samverkansformer fungerat då dessa ska för­valtas. Ägarlägenhetsfastigheter är en typ av tredimensionell fastighet som endast får innehålla en bostad. Denna typ av fastighetsbildning har varit tillåten i Sverige sedan första maj 2009 och i slutet av 2014 hade 955 ägarlägenheter bildats, trots lagstiftarens förväntningar om 3000-5000 ägarlägenheter om året. Fastigheten kan få tillgång till nödvändiga funktioner som inte finns inom fastighetsgränserna genom att inrätta gemensamhetsanläggning eller bilda samfällighet. Denna samverkan är inte bara en viktig faktor för fungerande tredimensionellt fastighets­ägande utan också ett krav från lagstiftaren. För att nå målet genomfördes en kvantitativ studie av förrättningsakter, där ägarlägenhets­förrättningar studerades, samt kvalitativa intervjuer, där fyra utvalda samfällighetsföreningar intervjuades. Resultatet från studien av förrättningsakter visade att det finns ett samband mellan förrättnings­kostnaden per ägarlägenhet och hur många ägarlägenheter som bildats vid för­rättningen. Däremot gick det inte i studien att finna något samband som visar att varken an­talet inrättade gemensamhets­anläggningar eller antalet bildade samfälligheter påverkar kostnaden. Intervjustudiens resultat visar att samfällighetsföreningarna är nöjda med sin för­valtning även om en förening hade föredragit en ännu enklare indelning av gemensamhets­anläggningar. Förrättningskostnaderna har varierat mycket vilket kan göra det svårt att kalkylera med dessa för någon som vill bilda ägarlägenheter och för att få prisvärda ägarlägenhetsförrättningar är slutsatsen att bilda ett stort antal ägarlägenheter. Föreningarnas uppfattning om vad som är en tydlig och enkel förvaltning skiljer sig åt och därför bör samverkan anpassas efter sakä­garnas önskemål.

Avstyckning är en fastighetsbildningsåtgärd där en fastighet nybildas. Det innebär att en bit mark avskiljs från en fastighet och på så sätt bildar en ny egen fastighet. Fastigheten som avstyckningen sker från heter stamfastighet, och den som nybildas heter styckningslott (Julstad, 2018). Syftet med detta arbete är att se om fastighetsbildningsprocessen för avstyckning kan göras effektivare genom att jämföra den med Norges process för avstyckning. Aspekterna som jämförs är processens genomförande, tidsåtgång och kostnader samt nyttande av teknik och digitalisering. Kvalitativa metoder har använts genom litteraturstudier, intervjustudier och fallstudie. Semistrukturerade intervjuer utförs med förrättningslantmätare och en som jobbar med utvecklingsfrågor inom fastighetsbildning på Lantmäteriet. Från Norge har fyra personer intervjuats från olika kommuner som jobbar med matrikkelföring och oppmåling. Fallstudien utförs genom att granska förrättningsakter, en från Östersund, Sverige och en från Bodø, Norge. Jämförelsen visar mer skillnader än likheter. De största skillnaderna är att i Sverige är staten myndighetsutövare, men i Norge är det kommunen. Tillvägagångssätten för en avstyckning ser olika ut på grund av de privaträttsliga förhållandena som fortfarande styr mycket av den norska fastighetsbildningen. En iakttagelse är att juridiken är en faktor som gör att fastighetsbildningsprocessen går långsamt eftersom ärendet ska gå igenom flera rättsled. Juridiken har också en påverkan i utvecklingen av digitalisering. En annan stor skillnad är att Norge inte har någon lämplighetsprövning, vilket gör att processen går snabbare. Utifrån jämförelsen har idéer uppstått om hur avstyckningsprocessen i Sverige skulle kunna effektiviseras. Några av idéerna är kortare överklagandetid, bättre kommunikation mellan parter och utveckling av digitalisering. / Subdivide is a property formation measure where a new property unit is created. A bit of land separates from the main property unit and a new property is created. The main property who the new unit is subdivided from is called residual property unit, and the new property is called a lot (Julstad, 2018). The main purpose of the paper is too having a look if Sweden’s cadastral procedure can in one way or another become more efficient in the area of subdividing by compare it with Norway’s subdividing process. The goal is to see what the similarities and differences are, and from that view somehow benefit and use it to streamline the time of the process. The main focus of the study’s is to go deeper in the areas of the process, expenditure of time, procedure costs, the use of technique and digitalization. Qualitative methods have been used by literature reviews, an interview study and a case study. Semi-structured interviews have been made, one interview with a cadastral surveyor and one with a person who is working with development issues about property formation at the executory authorly. Four people from Norway have been interviewed from different counties who is working with property formation. The case study was executed by reviewing two cadastral dossiers, one from Östersund, Sweden and one from Bodø, Norway. From the comparison of the subdividing process a few main things are clear. One conclusion of the comparison is that there’re more differences than similarities between the two countries. In Sweden it is the state who is performing the exercise of authority, in Norway it is the municipality. The course of action for a subdividing looks different because of the private legal matter that is conducted in Norway’s property formation. A factor that slows down the subdividing process in Sweden is the legal matter. When subdividing a property, the case must follow the laws who governs. This process can in some cases take time. The development of digitizing is also affected of the legal matter, it must go hand in hand. In Norway they don’t perform the adjudicate of suitability, and that reduces the subdividing process a lot. Ideas on how to effectivity Sweden’s subdividing process have arisen from the comparison of the two countries. Some of the ideas that have been brought up are shorter appeal time, better communication between the persons involved and the development of digitalization.