No description available.

<p>During the 20 century millions of people have escaped from war, threat against their human rights, economic injustices and pursuit. The great numbers of fleeing people have lead to difficulties in asylum investigation in the countries, which receive the asylum seekers. Sweden is a country, which has ratified the Genéveconvention 1954, and receives the asylum seekers. The great numbers of asylum seekers have caused among other things long time of waiting for the asylum seekers, sometimes up to 2-3 years. This implies some consequences both for the asylum seeker and for the community. The purpose of the study is to explore how the asylum errands are treated and to elucidate possible problems with implementing the asylum politics in Sweden. This study addresses three questions. Through these questions I want to explain the reasons for the long waiting time for asylum seekers and consequences of these both for the community and the asylum seekers.</p>

Genom 2011 års plan- och bygglag (PBL) infördes krav på handläggningstiden för lov och förhandsbesked, vilket tidigare inte funnits i svensk lagstiftning. Enligt PBL 9:27 ska en ansökan om lov handläggas skyndsamt och sökanden ska meddelas beslut inom tio veckor från det att en komplett ansökan har kommit in till byggnadsnämnden. Syftet med kravet var att effektivisera handläggningsprocessen och minska skillnader i handläggningen mellan olika kommuner. I samband med införandet valde man att inte koppla någon sanktion till kravet med motivet att målet med en effektivare handläggningsprocess skulle uppfyllas ändå. Efter flera anmälningar till JO kan man konstatera att kommunerna i flera fall inte uppfyller kravet på en handläggningstid inom tio veckor. Eftersom det inte finns några sanktioner kopplade till kravet kan kommunerna utan risk ta den tid de anser sig behöva för handläggning. Därigenom motverkas även syftet med en enhetlig bygglovsprövning i Sverige. Syftet med studien är att undersöka hur långa handläggningstiderna är vid bygglov. Genom ett omfattande granskningsarbete av bygglovsärenden hos sju kommuner i Västra Götalands län skulle huvudfrågan om kommunerna handläggningstider uppfyller kravet i PBL 9:27 besvaras. Studien avgränsar sig till ärenden från 2014 med åtgärder gällande nybyggnation av byggnad. Materialet sammanställdes i en datamatris för respektive kommun. Utöver datamatrisen fick respektive kommun besvara ett frågeformulär angående arbetsbelastning. Syftet med formuläret var att koppla resultatet från granskningen till hur arbetssituationen såg ut för de anställda under år 2014. Av de 436 granskade ärendena var det 44 ärenden som inte uppfyllde kravet på en handläggningstid inom tio veckor, vilket motsvarar cirka 10 % av antalet granskade ärenden. Av de ärenden som inte uppfyllde kravet i PBL 9:27 var 32 fastigheter belägna inom detaljplan eller områdesbestämmelser och resterande tolv var belägna utanför detaljplanelagt område. Av de 32 ärendena vars fastigheter var belägna inom detaljplan eller områdesbestämmelse innebar 13 ärenden en liten avvikelse från gällande bestämmelser och resterande 19 överensstämde med detaljplanen eller områdesbestämmelserna. Utifrån resultatet är slutsatsen att kommunerna även fortsättningsvis behöver arbeta med sina handläggningstider. Under granskningen noterades även att det brister i kommunernas dokumentation kring viktiga datum och att kommunerna har olika syn på huruvida en ansökan ska anses vara komplett. Förslagsvis bör tydligare riktlinjer upprättas kring dokumentation och när en ansökan ska anses vara komplett. / With Swedish planning and building act (PBL) of 2011 a new demand was adopted for handling time before permits and advance rule, called PBL 9:27. Following PBL 9:27 an application for permits shall be processed promptly and the applicant shall be informed of the decision within ten weeks from the moment a complete application has been submitted to the local building committee. Previously this demand had not been included into Swedish law. The purpose of this demand was to speed up the handling time and to reduce differences in handling time between municipalities. When this demand was adopted a decision was made not to connect it with any form of sanction, should the demand not be met. The argument being that a more effective handling time would be met even without sanctions. Following several notifications to the legal ombudsman one may conclude that in several cases, municipalities do not meet the demand for a handling time within ten weeks. While there are no sanctions connected to the demand municipalities, may without any risk, take as much time they fell needed for the handling of each case. Thereby one of the key purposes of PBL 9:27, that is, reduced differences in handling time between municipalities is counteracted. The purpose of this study is to investigate whether handling time in building permit cases are in compliance with PBL 9:27. In order to answer this question building permit cases were examined thoroughly in seven municipalities in Västra Götaland County. The study has focused cases from 2014 and cases pertaining to construction of buildings. The collected information was compiled in one data matrix for each municipality. Beside of the information compiled in the data matrix each municipality answered a questionnaire focusing workload. The purpose of the questionnaire was to relate the results from the investigation of handling time to a possible explanation, that is, the workload of employees during 2014. Out of 436 examined cases 44 did not meet the demand of handling tie within ten weeks, or approximately 10 % of the cases. Of these 44 cases that did not meet PLB 9:27, 32 were real estates that were located within areas regulated by detailed municipal plans and twelve were located outside of planned areas. Out of the 32 real estates located within planned areas 13 accounted for a minor deviance from the detailed municipal plan while 19 were in compliance with the detailed plan and regulation areas. The results indicate that municipalities need to speed up their handling time for building permit cases regulated by PBL 9:27. An additional result of this study is that several municipalities have flaws in relation to documentation of significant dates. Also, municipalities tend to make different assessments of when an application is considered complete. This study suggests that clearer guidelines are adopted pertaining to documentation of cases and the demands for how to assess if an application is complete.

Avstyckning är en fastighetsbildningsåtgärd där en fastighet nybildas. Det innebär att en bit mark avskiljs från en fastighet och på så sätt bildar en ny egen fastighet. Fastigheten som avstyckningen sker från heter stamfastighet, och den som nybildas heter styckningslott (Julstad, 2018). Syftet med detta arbete är att se om fastighetsbildningsprocessen för avstyckning kan göras effektivare genom att jämföra den med Norges process för avstyckning. Aspekterna som jämförs är processens genomförande, tidsåtgång och kostnader samt nyttande av teknik och digitalisering. Kvalitativa metoder har använts genom litteraturstudier, intervjustudier och fallstudie. Semistrukturerade intervjuer utförs med förrättningslantmätare och en som jobbar med utvecklingsfrågor inom fastighetsbildning på Lantmäteriet. Från Norge har fyra personer intervjuats från olika kommuner som jobbar med matrikkelföring och oppmåling. Fallstudien utförs genom att granska förrättningsakter, en från Östersund, Sverige och en från Bodø, Norge. Jämförelsen visar mer skillnader än likheter. De största skillnaderna är att i Sverige är staten myndighetsutövare, men i Norge är det kommunen. Tillvägagångssätten för en avstyckning ser olika ut på grund av de privaträttsliga förhållandena som fortfarande styr mycket av den norska fastighetsbildningen. En iakttagelse är att juridiken är en faktor som gör att fastighetsbildningsprocessen går långsamt eftersom ärendet ska gå igenom flera rättsled. Juridiken har också en påverkan i utvecklingen av digitalisering. En annan stor skillnad är att Norge inte har någon lämplighetsprövning, vilket gör att processen går snabbare. Utifrån jämförelsen har idéer uppstått om hur avstyckningsprocessen i Sverige skulle kunna effektiviseras. Några av idéerna är kortare överklagandetid, bättre kommunikation mellan parter och utveckling av digitalisering. / Subdivide is a property formation measure where a new property unit is created. A bit of land separates from the main property unit and a new property is created. The main property who the new unit is subdivided from is called residual property unit, and the new property is called a lot (Julstad, 2018). The main purpose of the paper is too having a look if Sweden’s cadastral procedure can in one way or another become more efficient in the area of subdividing by compare it with Norway’s subdividing process. The goal is to see what the similarities and differences are, and from that view somehow benefit and use it to streamline the time of the process. The main focus of the study’s is to go deeper in the areas of the process, expenditure of time, procedure costs, the use of technique and digitalization. Qualitative methods have been used by literature reviews, an interview study and a case study. Semi-structured interviews have been made, one interview with a cadastral surveyor and one with a person who is working with development issues about property formation at the executory authorly. Four people from Norway have been interviewed from different counties who is working with property formation. The case study was executed by reviewing two cadastral dossiers, one from Östersund, Sweden and one from Bodø, Norway. From the comparison of the subdividing process a few main things are clear. One conclusion of the comparison is that there’re more differences than similarities between the two countries. In Sweden it is the state who is performing the exercise of authority, in Norway it is the municipality. The course of action for a subdividing looks different because of the private legal matter that is conducted in Norway’s property formation. A factor that slows down the subdividing process in Sweden is the legal matter. When subdividing a property, the case must follow the laws who governs. This process can in some cases take time. The development of digitizing is also affected of the legal matter, it must go hand in hand. In Norway they don’t perform the adjudicate of suitability, and that reduces the subdividing process a lot. Ideas on how to effectivity Sweden’s subdividing process have arisen from the comparison of the two countries. Some of the ideas that have been brought up are shorter appeal time, better communication between the persons involved and the development of digitalization.

Under årens lopp har handläggningstiderna för bygglov tagits upp i flera propositioner och utredningar. Den senaste stora förändringen av plan- och bygglagen kom 2011 och innebar en tidsfrist för bygglov på tio veckor, med möjlighet till en förlängning på ytterligare tio veckor. Något sanktionssystem om kommunerna inte höll tidsfristen ansågs inte behövas vid tidpunkten, det var först efter två tillkännagivanden av riksdagen som regeringen har tagit fram ett lagförslag baserat på en utredning från Boverket. Detta går ut på att bygglovsavgiften ska reduceras mer en femtedel för varje påbörjad vecka när tio veckors fristen har löpt ut. Tanken med förslaget är att korta ner handläggningstiderna och få en effektivare byggprocess. Syftet med arbetet är att se om långa handläggningstider är ett problem, vilka orsakerna är till att tidsfristerna inte hålls. Syftet är även att se vilka lösningar som finns för att korta ner handläggningstiderna och få en effektivare bygglovsprocess. Undersökning görs likaså för att se vilka effekter det nya lagförslaget med avgiftsreduktion kommer att ha, om avsikten kommer att uppnås och vilka andra sätt det kommer att påverka. Undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer. De kommuner som har intervjuats är Stockholm stad, Sollentuna kommun, Tyresö kommun och Huddinge kommun. Frågor har ställts om deras handläggningstider, personal, bygglovsprocesser samt digitalisering och datasystem. Problemet med långa handläggningstider är inte så stort. De flesta kommunerna klarar av att hålla majoriteten av sina ärenden inom tidsfristen. Det är några få kommuner som handlägger under 50 % av ärendena inom tidsfristen. De vanligaste orsakerna till att handläggningen tar lång tid är att det är komplicerade ärenden och att det tar tid när ärendet behöver remitteras. Det tar lång tid att kommunicera, få ett remissvar och för att sedan utreda ytterligare i de fall det krävs. Ett bättre system för att kommunicera skulle behövas då det ofta drar ut på tiden när externa parter behöver vara med i ett ärende. Om kommunerna skulle anställa mer personal hade troligtvis handläggningstiderna kortats ner, men det krävs ekonomi för att göra det möjligt samt ska det finnas personer att anställa. Många kommuner upplever idag att det är svårt att hitta kompetent personal, med mycket erfarenhet, fler personer som utbildas till bygglovshandläggare skulle behövas. Ingen av de intervjuade kommunerna trodde att handläggningstiderna kommer att påverkas av lagförslaget, dock kan handläggningsrutinerna behövas ses över och ett större fokus kommer troligen att läggas på granskningen för att se om ärendet är komplett. Digitalisering är en viktig aspekt för att bli effektivare, flera kommuner uppger att det är en åtgärd de vidtagit och att det har påverkat handläggningsrutinerna. Rutinerna för nämndärenden behöver effektiviseras och fler ärenden kan möjligtvis beslutas på delegation. För att korta ner handläggningstiderna bör kommuner digitalisera sig och se över hela sin process för att se vilka skeden som tar tid, då alla kommuner står inför olika utmaningar. / During the years the processing times for building permits have been discussed several times. The last big change of the law was in 2011 with a time limit of ten weeks, with an option of an additional ten weeks. When the municipalities exceed ten weeks there are no sanctions because they thought there was no need, but now the government made a bill after Boverkets investigation. The building permit fee will be reduced by one fifth for every new week after ten weeks. The purpose of the bill is to shorten the processing times and make the construction process more efficient. The purpose of this essay is to see if long processing times are a problem and what causes the long processing times. Another purpose is to examine the solutions to shorten the times and make the process more efficient. The essay will also investigate how the new bill will affect processing times and what other affects it will have. The examination is made by interviews with the following municipalities Stockholm stad, Sollentuna kommun, Tyresö kommun and Huddinge kommun. The questions are about processing times, staff, building permits processes and digitizing. The problem with long processing times is not that big. Most of the municipalities keep their errands in the time frame of ten weeks. There are a few municipalities that process their errands inside of the timeframe in less than 50 %. The most common causes for long processing times are complicated errands and when the errand has to be referred to another unit. It takes a long time communicating, to get an answer and to continue to investigate when needed. There is a need for a better way to communicate because when other external units are needed in an errand it often takes a long time. If the municipalities would hire more people the processing times would probably be shorter, but to be able to hire more people the municipalities need the economic basis and there must be people to hire. Many municipalities experiencing that it is hard to find competent people with a lot of experience, more people are needed to be educated. No one of the municipalities that were interviewed thought the new bill will have a big effect, but their routines maybe need to be reviewed and a bigger focus will be at the examination in each errand to see if it is complete. Digitizing is very important to be more efficient, and many municipalities sais it has a big effect on the processing times. To shorten the processing times, the municipalities has to digitize and review their whole building permit process to see where it takes the longest time because all municipalities have different challenges.

During the 20 century millions of people have escaped from war, threat against their human rights, economic injustices and pursuit. The great numbers of fleeing people have lead to difficulties in asylum investigation in the countries, which receive the asylum seekers. Sweden is a country, which has ratified the Genéveconvention 1954, and receives the asylum seekers. The great numbers of asylum seekers have caused among other things long time of waiting for the asylum seekers, sometimes up to 2-3 years. This implies some consequences both for the asylum seeker and for the community. The purpose of the study is to explore how the asylum errands are treated and to elucidate possible problems with implementing the asylum politics in Sweden. This study addresses three questions. Through these questions I want to explain the reasons for the long waiting time for asylum seekers and consequences of these both for the community and the asylum seekers.

Purpose: The purpose of this study was to identify perceived shortcomings in the process of building permits in municipality of Enköping from former customers’ perspective. The study also looked at if the content of the legislation made it difficult for the municipality to improve the process. Based on the identified shortcomings of the process a number of concrete improvement suggestions are presented that the municipality can use in future work to reach more satisfied customers and a more efficient process. Methods: To identify the perceived shortcomings a digital survey was sent to former customers in which they were asked about their experience and what could have made it better. Furthermore, an interview was made with the head of the building permits department to get an additional perspective on how the process works and what shortcomings are already known. The interview also helped to get the opinion of the municipality about the content of the legislation and if it makes their work easier or harder. Results: The results of the survey showed that five main areas were experienced as negative or difficult; the time-limit, the application documentation, the interpretation of the legislation, the fees and the ways to contact the department. The suggested improvements regarded an update of the information on the website, an increased efficiency in the channels of communication and a larger accessibility, structured work on consensus in interpretations of legislation and an increase of the digital services. Conclusions: The way to a more effective building permit process is not simple and many different factors can affect a costumer’s experience. By providing easy accessible and easy understandable information as well as digital services for the customers the time-limit of the process decreases. By creating a common interpretation of legislation between co-workers within the department and good ways for the costumer to communicate with the municipality many misunderstandings and a lot of frustration and potential delays can be avoided.

There are rules in urban development and the construction industry, which encourages organizations to work according to standards and approved codes. For example: it is required by law for all property owners to apply and obtain a permit in order to carry out an action in construction building. Often, the permit process takes a great deal of time to process.   Currently, there is a lack of constructional project for residential buildings in Stockholm region, and there is critique toward the municipalities for having a long processing time for reviewing building permits. This study is about ways to optimize the processing time for building permits. As a first step, it was important to study parameters, which maximizes the quality and efficiency. Since, time is often one of the restricted factors in urban development, optimizing the processing time issuing a construction permit can be one of the quality elements in service oriented business organizations like a municipality.   This study aims to analyze the building permit processing time, and investigate different factors that have influence on it. The case for this was Tyresö municipality, a municipality with approximately 45 000 inhabitants in the south east of the Stockholm region. Required information has been developed based on interviews with the municipality's personnel and professional construction developer who have applied for building permit in Tyresö region. In addition, previous reports, statistics, and cases from the municipality archive have been used to identify important concepts as empirical material.   Long processing time is a current existing problem in many municipalities. A service oriented organization like a municipality should try to increase clients’ satisfaction by a continual and proper communication with public. The municipality can identify the costumer needs and expectations and improve the quality efficiency by communication. Optimizing of processing time in the building permit cases is one of the issues of process optimization that can increase customer satisfaction. Using Total Quality Management strategy in the organization, help the municipality to optimize the processing time continuously. It means quality improvement and leads to long term costumer satisfaction. Since functional team develops solutions to problems in TQM style it often shortens the time taken to produce services. The focus of this management style is on importance of the relationship between costumer and organization and it is directly linked to their communication.   By service guarantee as a tool, municipality which is a politically governed organization makes assurance for public as its costumer to provide community services with proper quality. A well defined service Guarantee has been contributed the improving quality of the services. It helps the planning and building department of municipality to increase the costumer satisfaction and attract more building developer to invest in the municipality region. / Lagar och regler är till för att ha ett väl fungerande samhälle. Samma sak gäller inom samhälls- och stadsutveckling, då regelverk och normer styr utvecklingen. Ett exempel är att bygglov behövs för den som vill bygga. Handläggningstiden för bygglov ingår allt som oftast i planeringstiden för byggnation, och handläggningstiden kan ibland dra ut på tiden.   För närvarande har kommunernas handläggningstid av bygglovsärenden fått massiv kritik. För att komma till rätta med problemet, och korta handläggningstiderna, måste kommunerna identifiera de kritiska parametrarna som kan bidra till effektivare processer. Då tid är oftast en viktig faktor, kan tidsoptimering vara ett sätt att få höja kvaliteten och effektiviteten, speciellt i en serviceorienterad organisation, liksom kommun.   Denna studie syftar till att undersöka, identifiera och analysera de faktorer som påverkar handläggningstiden för bygglov. Undersökningen har utförts på Tyresökommun, en kommun med omkring 45 000 innevånare som ligger i sydöstra Stockholmsregionen. Studien är baserad på intervjuer av de anställda på bygglovsenheten samt de ansökande. Även äldre ärenden i kommunens arkiv har analyserats, för att få ett bättre underlag i den här studien.    De långa handläggningstiderna är ett av större problem kommunerna dras med, något som även gäller Tyresö kommun. Med en kontinuerlig och bättre kommunikation med de bygglovssökande identifieras behov och förväntningar vilket leder till mer effektiviserad handläggningstid. Denna handläggningstidsoptimering är en åtgärd för att sträva efter en optimerad process. Genom att identifiera problemen och använda sig av en Total Quality Management-strategi kan kommunen optimera handläggningstiden kontinuerligt som utmynnar till kvalitetsförbättringar och större kundnöjdhet. Enligt TQM är handläggarnas utveckling av problemlösningar en orsak till kortare handläggningstid. Relationen mellan kunden och organisationen är av stort betydelse i det här ledarskapet och är kopplad till en direkt kommunikation dessa emellan. Vilket betyder sökande som kund samt kommunen som en organisation skall föra en kontinuerlig kommunikation enl. TQM.   Med servicegaranti som ett verktyg kan kommunen utlova tjänster med anständiga kvaliteter. Välutvecklad servicegaranti bidrar till en förbättrad tjänstekvalitet och kortare handläggningstid. Detta medför en förhöjd kundnöjdhet och lockar fler bygginvesterare till regionen.

Rapporten syftade till att lägga en grund för hur en undersökning om digitaliseringens påverkan på handläggningstid och nöjd-kund-index, NKI, utföras i bygglovsprocessen. Bygglovsprocessen är en komplex process där olika faktorer kan påverka kvaliteten och effektiviteten i processen. Digitalisering har blivit alltmer vanligt i bygglovsprocessen, men det finns ett behov av att undersöka hur digitalisering påverkar processens effektivitet och kvalitet. Denna studie använde både kvantitativa och kvalitativa metoder för att undersöka hur en kommuns digitaliseringsgrad påverkar handläggningstid och NKI. Ett slumpmässigt och proportionellt stratifierat urval på 50 kommuner gjordes för att säkerställa generaliserbarheten i undersökningen. Dessutom gjordes ett icke-slumpmässigt urval av fem kommuner för en mer detaljerad förståelse av ämnet i intervjuer. Datainsamling skedde genom enkäter och intervjuer, och analys av sammanhängande variabler gjordes med hjälp av Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient (r-värde) samt linjär regression. Detta mäter om digitalisering ökar eller minskar handläggningstid eller NKI. Kvalitativa data analyserades med tematisk analys.  Resultatet indikerar att majoriteten av kommunerna i Sverige är digitaliserade, men endast ett fåtal har påbörjat en automatisering. Digitalisering påverkar handläggningstiden, NKI och inkompletta ärenden negativt enligt de kvantitativa data som kunde fås fram. Däremot var dessa resultat för osäkra att dra slutsatser från. Det saknas tydlig forskning på hur NKI påverkas av digitalisering i litteraturen, men intervjuerna visade tydligt på att NKI ökar med digitaliseringen. Både litteraturgenomgången och de kvalitativa resultaten tyder på att digitalisering kan effektivisera handläggningstiden, genom att frigöra resurser och möjliggöra hantering av större mängd ärenden. För att öka validiteten i studien hade en alternativ metod för att mäta digitalisering kunnat användas. För att identifiera ett tydligt samband mellan handläggningstid och NKI hade det krävt ett högre r-värde i Pearson-korrelationen. Trots detta bedöms resultaten vara trovärdiga, då urvalet var slumpmässigt och reliabiliteten i studien var hög. Intervjuerna indikerar på att digitaliseringens har en positiv effekt på handläggningstid och NKI. Slutsatsen är att det är osäkert om digitalisering hjälper handläggningstid, NKI och inkompletta ärenden. Förmodligen är inte digitalisering den variabeln som är viktigast för handläggningstid, NKI och inkompletta ärenden. Denna studie har bidragit med en unik kartläggning av digitaliseringen av bygglovsprocessen i Sverige och lagt en grund för fortsatt forskning om digitaliseringen och dess samband med kvalitetsfaktorer som handläggningstid, NKI och inkompletta ärenden. / This report aimed to lay a foundation for how a survey on the impact of digitalisation on handling time and customer satisfaction index, NKI, is carried out in the building permit process. The building permit process is a complex process where various factors can affect the quality and efficiency of the process. Digitalisation has become increasingly common in the building permit process, but there is a need to examine how digitalisation affects the efficiency and quality of the process. This study used both quantitative and qualitative methods to investigate how a municipality's degree of digitalisation affects handling time and NKI. A randomized and proportionally stratified sample of 50 municipalities was made to ensure the generalizability of the survey. In addition, a non-random selection of five municipalities was made for the interviews. Data collection was done through questionnaires and interviews, and analysis of related variables was done using Pearson correlation coefficient (r-value) and linear regression. This measures whether digitalisation increases or decreases handling time or NKI. Qualitative data were analyzed using thematic analysis. The result indicates that the majority of municipalities in Sweden are digitized, but only a few have started automation. Digitalisation negatively affects handling time, NKI and incomplete cases according to the quantitative data that could be obtained. However, these results were too uncertain to draw conclusions from. There is a lack of clear research on how NKI is affected by digitalisation in the literature, but the interviews clearly showed that NKI increases with digitalization. Both the literature review and the qualitative results indicate that digitalisation can make handling time more efficient, by freeing up resources and enabling the handling of a larger number of cases. To increase the validity of the study, an alternative method for measuring digitalisation could have been used. To identify a clear relationship between handling time and NKI, it would have required a higher r-value in the Pearson correlation. Despite this, the results are considered to be credible, as the selection was random and the reliability of the study was high. The interviews indicate that digitalisation has a positive effect on handling time and NKI, on the other hand. The conclusion is that it is uncertain whether digitalisation helps handling time, NKI and incomplete cases. Digitalisation is probably not the most important variable for handling time, NKI and incomplete cases. This study has contributed with a unique survey of the digitalisation of the building permit process in Sweden and laid a foundation for continued research on digitalisation and its relationship with quality factors such as handling time, NKI and incomplete cases.

Purpose: The purpose of this work is to identify shortcomings and challenges that occur within the building permit process and then present concrete improvement proposals to streamline the building permit process in Växjö municipality. Method: To identify the shortcomings in the building permit process, several methods have been used such as a literature study, a case study and document analysis. The case study was covered by four interviews with administrators who work in the building permit department in Växjö municipality to get a glimpse of how the building permit process works, what shortcomings the administrators have experienced with the process and how the process is managed. In addition, a document analysis of internal and publicly published documents has taken place to skew a picture of the way of working in the department as well as the routines of the department. Results: Results show how Växjö municipality nowadays works around the building permit process and how applications are handled. Administrators in the municipality use a program called Castor to perform procedures in the OneNote Program.  Furthermore, the shortcomings experienced by the administrators with this routine are also presented. The e-service for the application for a building permit worked for private individuals but was complicated for organizations. The building permit website needs more specific information regarding guidance for the preparation of documents as well as information on which documents must be submitted in connection with the application. Finally, in the results section, several improvement proposals on how the building permit process can be made more streamlined were presented. For example, by updating the website to expand the knowledge of a private applicant, by developing the e-service and by expanding the competence supply of administrators. in addition, municipality’s opinion in implementing the proposed measures is discussed. Conclusions: The conclusion of this work is that implementing the measures can indeed help to resolve existing short comes, thereby streamlining the building permit process. For the building permit process to be more efficient for both administrators and applicants, an implementation of measures can be made. Administrators can increase their skills supply and learn the existing digital tools as well as expand learning in IT. Furthermore, updates to the municipal website can be made to expand applicant knowledge in applications for building permits. / Detta examenarbete grundar sig i problematiken omkring en effektiv handläggning av bygglovsprocessen. Med hjälp av en ökad effektivisering kan bygglovsprocessen bli mer lätthanterad för handläggare samt bidra till snabbare bygglovsprocess. Syftet med detta arbete är att studera bygglovsprocessen i Växjö kommun för att identifiera brister och utmaningar samt föreslå konkreta förbättringsförslag för att effektivisera denna process. Fyra intervjuer med handläggare som jobbar i bygglovsavdelning i Växjö kommun genomfördes för att få en bild av hur bygglovsprocessen fungerar, vilka brister handläggarna har upplevt med processen samt hur processen hanteras. Det har även genomförts en dokumentanalys av interna och allmänt publicerade dokument för att få ytterligare insikter av arbetssättet och rutinerna på avdelningen. Resultat visar hur Växjö kommun för närvarande arbetar kring bygglovsprocessen och hur ansökningar hanteras. Handläggare i kommunen använder sig av ett program som heter Castor för att utföra handläggningar enligt rutiner i programmet OneNote. Vidare presenterades även de brister som handläggarna upplevde med denna rutin. E-tjänsten för ansökningen om bygglov fungerade för privata personer men inte för organisationer. Bygglovs hemsidan behöver mer specifik information angående vägledning för upprättelse av handlingar samt information om vilka dokument som det är måste lämnas in i samband med ansökan. Slutligen presenteras i resultatdelen flera förbättringsförslag på hur bygglovsprocessen kan effektiviseras genom exempelvis en uppdatering av hemsidan för att utöka kunskapen hos en privat sökande. Ytterligare ett förslag är att utveckla e-tjänsten samt utöka kompetensförsörjningen hos handläggare. Efter presentationen av resultatet diskuterades effektiviteten av dem föreslagna åtgärderna med handläggaren. Enligt handläggaren anses dem föreslagna åtgärderna vara rimliga och kan bidra till förbättring i processen om avdelningen väljer att implementera dem. Detta har sin anledning i att flera åtgärder kommer tillsammans att komplettera varandra och lösa befintliga brister samt förebygga återuppståendet av dessa brister. Slutsatsen som kan dras är att genomförandet av föreslagna åtgärderna kan bidra till och hjälpa med att lösa befintliga brister och därigenom effektivisera bygglovsprocessen. Bygglovsprocessen kan effektiviseras mer för både handläggare och dem sökande genom implementeringen av åtgärder. Handläggare kan öka sin kompetensförsörjning och lära sig dem digitala verktygen samt utöka lärandet inom IT. Vidare kan kommunens webbplats  uppdateras med bättre exempel och information som ökar dem sökandes kunskaper om bygglovsprocessen  och bygglov.