The Child Right Perspective is constantly being debated and not least today when so many children are seeking asylum around the world. Many of these children has applied for asylum in Sweden and consequently been through a handling process. It is of the utmost importance that the Migration Authority takes the UN Convention on the rights of the child into consideration during the handling process and that the laws that are considered during the process are aligned with the principle the best interests of the child in article 3. The principle and the Convention on the rights of a child should be considered as two of the most important parts when handling asylum cases for children. This is to a large extent due to the fact, that children lack the legal capacity and can be assumed to be a particularly exposed group in society. Sweden has been criticized for having a handling process that is too long. Such long handling times are not in line with the Convention on the rights of the child. This thesis is aimed at investigating whether a long asylum process and the guidelines of the Migration Authority, consisting of laws and own positions are aligned with the principle “the best interests of the child” as outlined in the convention. As Sweden hasn’t incorporated the Convention on the rights of a child, it is consequently the Swedish law that regulates the principle the best interests of the child and the handling process. The Administrative Procedure Act (Förvaltningslag) is the law that the Migration Authority has to adhere to. This law doesn't mention the best interests of the child, neither as a concept nor as a principle. It’s also not provided with any time limit for the handling of these cases. The only thing close to a time limit in the Administrative Procedure Act is the requirement that cases are to be handled simply, quickly and cost-effectively. However, the principle the best interests of the child is considered in a so-called portal paragraph in the first chapter of the Aliens act, (Utlänningslag) stating that the best interests of the child should be considered in cases involving children. The paragraph shall include all cases, which apply the law. Even though proposals to introduce time limits for handling these cases have been put forward, there is today no decisions made on this topic. Regarding long handling times the principle the best interests of the child can be interpreted in different ways. It is up to the Migration Authority to interpret and decide what should be given the highest weight in relation to Article 3 when judging whether the handling times should be considered to meet the requirements of the Convention on the rights of the child. On the one hand efficiency in relation to short handling times is requested, but on the other hand accuracy, through a thorough investigation of what is in the best interests of the child. In 2020 the Convention on the rights of the child is expected to be incorporated into Swedish law, which should calm down the debate. This law will, potentially, clarify the legal position regarding the child right perspective, when handling cases involving children. / Barnrättsperspektivet är under ständig debatt och kanske inte minst i dagsläget, då det idag befinner sig ett stort antal barn på flykt i världen. Av denna stora mängd barn, har en del av dessa sökt asyl i Sverige och således genomgått en handläggningsprocess. Det är av yttersta vikt att Migrationsverket beaktar FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) vid handläggningen och att de lagar som berör barnet under processen är förenliga med principen om barnets bästa i artikel 3. Principen och barnkonventionen bör anses vara några av de viktigaste delarna vid handläggningen av asylärenden som rör barn. Mycket på grund av att barn saknar rättslig handlingsförmåga och kan tänkas vara en särskilt utsatt grupp i samhället. Det har riktats kritik mot Sverige, vad gäller för långa handläggningstider, något som kan anspela på att handläggningstiderna i Sverige inte är förenliga med barnkonventionen. Uppsatsen ska därmed utreda om en lång asylprocess och hur Migrationsverkets riktlinjer i form av lagar och egna ställningstaganden är förenliga med principen om barnets bästa enligt barnkonventionen. Då Sverige inte har inkorporerat barnkonventionen, blir det således den svenska lagstiftningen som reglerar principen om barnets bästa och handläggningsprocessen. Förvaltningslagen är den lagstiftning, Migrationsverket till ska förhålla sig till. Lagen nämner varken barnets bästa som begrepp eller princip och inte heller stadgas det någon tidsfrist för handläggning av ärenden. Det som kan likna en tidsfrist i lagen är endast rekvisitet om att ärenden ska handläggas enkelt, snabbt och billigt. Principen om barnets bästa beaktas däremot i en så kallad portalbestämmelse i Utlänningslagens första kapitel, som stadgar att barnets bästa särskilt ska beaktas i fall som rör barn. Lagrummet ska omfatta alla typer av ärenden som lagen tillämpar. Trots förslag om att införa tidsfrister i lag, finns det i dagsläget inga bestämmelser av sådan karaktär. När det kommer till långa handläggningstider kan principen om barnets bästa således tolkas på olika sätt. Det blir upp till Migrationsverket att tolka vad som ska väga tyngst i artikel 3:s mening för att handläggningstiderna ska anses vara förenliga med barnkonventionen. Å ena sidan kan effektivitet efterfrågas i form av korta handläggningstider eller å andra sidan noggrannhet i form av utförlig utredning av vad som bör anses vara barnets bästa. År 2020 förväntas en barnrättslag, en inkorporering av barnkonventionen, träda i kraft som skulle kunna lugna debatten. Lagen kommer eventuellt klargöra rättsläget kring barnrättsperspektivet vid handläggning av ärenden som rör barn.

Bygglovsprocessen är ett hett och omdiskuterat ämne för tillfället då bostadsbristen i Sverige är väldigt hög. Då bygglovsprocessen i Sverige har utrymme för förbättringar har en jämförelse mellan Sverige och Norge vad gäller vissa moment av bygglovsprocessen genomförts. Mer bestämt en jämförelse mellan Åre kommun och Trondheim kommun. Syftet med rapporten är att genom en kvalitativ studie jämföra Åre och Trondheim kommun och dess sätt att handlägga bygglov för att se om förbättringsmöjligheter finns.   Rapporten grundar sitt resultat på intervjuer med bygglovshandläggare på vardera kommun, samt intervjuer med byggherrar. Detta för att få perspektiv och insyn från olika håll i bygglovsprocessen och generera ett brett samt tydligt resultat.   Resultatet visar konkreta skillnader i lagtexter och sätt att handlägga ett bygglovsärende. Det visade sig att Norge har mer moment i sin process som är lagfört i plan och byggelseloven (PBL) än vad den Svenska plan och bygglagen (PBL) har. Från resultatet som presenteras i rapporten kunde slutsatser dras. Slutsatser som att Svenska bygglovssystemet skulle gynnas av att lagföra en maximal handläggningstid vilket det Norska systemet har. Servicegarantier är inget som det Svenska systemet tar hänsyn till vilket Norge gör då Norska systemet har som lag att göra avdrag när ett ärende drar över den lagförda tidsfristen.   Båda länderna har area-baserade tabeller där kostnader för byggnationer presenteras, som framkommit i rapporten kan detta ändras då area-baserat system ger missvisande kostnad för bygglov då ingen hänsyn till komplexitet tas. / Building permit process is a hot and controversial topic at the moment when the housing shortage in Sweden is very high. The building permit process in Sweden has room for improvements, a comparison between Sweden and Norway concerning certain parts of the building permit process have been carried out. Specifically, a comparison between the Municipality of Åre and municipality of Trondheim. The purpose of the report is that through a study comparing Åre and Trondheim municipality and its way of dealing with planning permission to see if there are any opportunities for improvement.                                                           The report bases its results on interviews with planning officers in each municipality, as well as interviews with developers. This is to gain perspective and insight from both parts of the building permit process and generate a wide and specific result.   The result shows concrete differences in legal texts and ways to deal with a building permit application. It turned out that Norway has more points in their process that is prosecuted in the planning and building law (PBL) than the Swedish Planning and Building law (PBL). From the results presented in this report conclusions were drawn. Conclusions as to Swedish building permit system would benefit from prosecuting a maximum processing length which the Norwegian system has. Service guarantees are nothing the Swedish system takes into account. Norway do have service guarantees because the Norwegian system has a law that gives the applicant compensation when the deadline is exceeded.   Both countries have area-based cost of the building permit, where the costs of construction are presented. which emerged in the report, this could change as the area-based system are misleading cost of building permits when no account is taken of complexity of the project.

Strandskydd berör många då det är populärt att bygga och vistas vid vatten. Reglerna kring strandskydd finns i 7 kap. Miljöbalken. Det generella strandskyddet innebär ett förbud mot att uppföra nya byggnader eller ändra byggnaders användning 1inom 100 m från strandlinjen, både vid havet och mindre vattendrag. Det är inte heller tillåtet att utföra större grävningsarbeten eller något annat som väsentligen påverkar livsvillkoren för djur och växter vid strandlinjen. Då strandskyddsfrågan under många år diskuterats och debatterats, genomfördes år 2009 en lagändring som innebar flera förändringar. En viktig nyhet i och med lagändringen är att kommunerna numera har i uppgift att besluta om strandskyddsdispenser, tidigare var det länsstyrelsen som hade det ansvaret (Naturvårdsverket och Boverket, 2009. s. 13). Vissa kommuner hade redan tidigare delegation för att besluta om strandskyddsdispenser, medan andra inte hade det. Dispens från strandskyddet kan lämnas om vissa, lagstadgade skäl är infriade och strandskyddets syften inte motverkas (Naturvårdsverket och Boverket, 2009. s. 34-35). Länsstyrelsens roll i och med lagändringen blev, förutom att besluta om dispenser i vissa skyddade naturområden, även att granska och besluta om att eventuellt överpröva kommunernas dispenser (Naturvårdsverket och Boverket, 2009. s. 13). Detta innebär en typ av två-stegssystem där länsstyrelsen kontrollerar att kommunerna tillämpar lagstiftningen på ett korrekt sätt. Kommunerna skickar alla dispenser vidare och inom tre veckor från att ärendena inkommit till länsstyrelsen ska de sedan besluta om överprövning ska ske eller inte. Överprövning blir aktuell om skäl för dispens inte finns eller om brister i kommunens hantering kan misstänkas ha påverkat utgången av ärendet. Syftet med den här uppsatsen är att studera hur många strandskyddsdispenser länsstyrelserna överprövar, hur många som upphävs samt hur långa handläggningstiderna är för överprövningsärenden. Hur många ärenden som överprövas och upphävs varierar stort mellan de olika länen. I några län upphävdes alla beslut som överprövades under 2010, medan det i andra län endast var en mindre del av de överprövade besluten som sedan upphävdes. Vad detta beror på har jag inte vidare undersökt, men i vissa län verkar de anställda på länsstyrelsen överpröva ett beslut endast om de är i princip säkra på att de ska upphäva kommunens beslut, medan det i andra län överprövas många fler än vad som sedan upphävs. I mitt arbete har jag varit i kontakt med anställda på länsstyrelserna i Norrbotten och Örebro, som är de två län med högst andel överprövade ärenden. Detta för att försöka få klarhet i vad som ligger bakom de höga siffrorna. Jag har kommit fram till ett antal faktorer som kan spela in, bl.a. kvalitén på kommunens beslut, vilken typ av ärenden det gäller och hur noggrann länsstyrelsen är i sin granskning och tillämpning av lagen. För att få en uppfattning om handläggningstiderna skickade jag en e-postenkät till samtliga länsstyrelser. I många fall är de genomsnittliga handläggningstiderna kortare än 3 månader, men i vissa län finns ärenden som är mer än 12 månader gamla. Det är intressant att se detta ur den sökandes perspektiv. Är det rimligt att få vänta upp till ett halvår eller till och mer ett år på ett myndighetsbeslut när man redan fått ett preliminärt besked om dispens från strandskyddet? Som en jämförelse kan nämnas att ärendetiden för bygglovsärenden har begränsats till 10 veckor i nya Plan- och bygglagen (SFS 2010:900).

Under årens lopp har handläggningstiderna för bygglov tagits upp i flera propositioner och utredningar. Den senaste stora förändringen av plan- och bygglagen kom 2011 och innebar en tidsfrist för bygglov på tio veckor, med möjlighet till en förlängning på ytterligare tio veckor. Något sanktionssystem om kommunerna inte höll tidsfristen ansågs inte behövas vid tidpunkten, det var först efter två tillkännagivanden av riksdagen som regeringen har tagit fram ett lagförslag baserat på en utredning från Boverket. Detta går ut på att bygglovsavgiften ska reduceras mer en femtedel för varje påbörjad vecka när tio veckors fristen har löpt ut. Tanken med förslaget är att korta ner handläggningstiderna och få en effektivare byggprocess. Syftet med arbetet är att se om långa handläggningstider är ett problem, vilka orsakerna är till att tidsfristerna inte hålls. Syftet är även att se vilka lösningar som finns för att korta ner handläggningstiderna och få en effektivare bygglovsprocess. Undersökning görs likaså för att se vilka effekter det nya lagförslaget med avgiftsreduktion kommer att ha, om avsikten kommer att uppnås och vilka andra sätt det kommer att påverka. Undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer. De kommuner som har intervjuats är Stockholm stad, Sollentuna kommun, Tyresö kommun och Huddinge kommun. Frågor har ställts om deras handläggningstider, personal, bygglovsprocesser samt digitalisering och datasystem. Problemet med långa handläggningstider är inte så stort. De flesta kommunerna klarar av att hålla majoriteten av sina ärenden inom tidsfristen. Det är några få kommuner som handlägger under 50 % av ärendena inom tidsfristen. De vanligaste orsakerna till att handläggningen tar lång tid är att det är komplicerade ärenden och att det tar tid när ärendet behöver remitteras. Det tar lång tid att kommunicera, få ett remissvar och för att sedan utreda ytterligare i de fall det krävs. Ett bättre system för att kommunicera skulle behövas då det ofta drar ut på tiden när externa parter behöver vara med i ett ärende. Om kommunerna skulle anställa mer personal hade troligtvis handläggningstiderna kortats ner, men det krävs ekonomi för att göra det möjligt samt ska det finnas personer att anställa. Många kommuner upplever idag att det är svårt att hitta kompetent personal, med mycket erfarenhet, fler personer som utbildas till bygglovshandläggare skulle behövas. Ingen av de intervjuade kommunerna trodde att handläggningstiderna kommer att påverkas av lagförslaget, dock kan handläggningsrutinerna behövas ses över och ett större fokus kommer troligen att läggas på granskningen för att se om ärendet är komplett. Digitalisering är en viktig aspekt för att bli effektivare, flera kommuner uppger att det är en åtgärd de vidtagit och att det har påverkat handläggningsrutinerna. Rutinerna för nämndärenden behöver effektiviseras och fler ärenden kan möjligtvis beslutas på delegation. För att korta ner handläggningstiderna bör kommuner digitalisera sig och se över hela sin process för att se vilka skeden som tar tid, då alla kommuner står inför olika utmaningar. / During the years the processing times for building permits have been discussed several times. The last big change of the law was in 2011 with a time limit of ten weeks, with an option of an additional ten weeks. When the municipalities exceed ten weeks there are no sanctions because they thought there was no need, but now the government made a bill after Boverkets investigation. The building permit fee will be reduced by one fifth for every new week after ten weeks. The purpose of the bill is to shorten the processing times and make the construction process more efficient. The purpose of this essay is to see if long processing times are a problem and what causes the long processing times. Another purpose is to examine the solutions to shorten the times and make the process more efficient. The essay will also investigate how the new bill will affect processing times and what other affects it will have. The examination is made by interviews with the following municipalities Stockholm stad, Sollentuna kommun, Tyresö kommun and Huddinge kommun. The questions are about processing times, staff, building permits processes and digitizing. The problem with long processing times is not that big. Most of the municipalities keep their errands in the time frame of ten weeks. There are a few municipalities that process their errands inside of the timeframe in less than 50 %. The most common causes for long processing times are complicated errands and when the errand has to be referred to another unit. It takes a long time communicating, to get an answer and to continue to investigate when needed. There is a need for a better way to communicate because when other external units are needed in an errand it often takes a long time. If the municipalities would hire more people the processing times would probably be shorter, but to be able to hire more people the municipalities need the economic basis and there must be people to hire. Many municipalities experiencing that it is hard to find competent people with a lot of experience, more people are needed to be educated. No one of the municipalities that were interviewed thought the new bill will have a big effect, but their routines maybe need to be reviewed and a bigger focus will be at the examination in each errand to see if it is complete. Digitizing is very important to be more efficient, and many municipalities sais it has a big effect on the processing times. To shorten the processing times, the municipalities has to digitize and review their whole building permit process to see where it takes the longest time because all municipalities have different challenges.

Forskning visar att genom utveckling inom digitalisering finns flera nyttor att vinna. Dessa nyttor är att verksamheter effektiviseras, kvalitet på data höjs och kostnader sjunker. Lantmäteriet strävar mot att effektivisera fastighetsbildningsprocessen genom att tillvarata digitaliseringens möjligheter och där ett önskat tillstånd är skapa obrutna digitala informationsflöden.  För att uppnå ett obrutet digitalt informationsflöde krävs det att information samlas, digitaliseras och görs tillgänglig. Idag finns inget lagkrav för att avtalsrättigheter ska skrivas in i fastighetsregistret, vilket resulterar i att denna informationsmängd inte tillgängliggörs och därmed uppstår en lucka i det digitala informationsflödet. Därför är det viktigt att undersöka hur fastighetsbildningsprocessen påverkas av oinskrivna avtalsrättigheter, tillsammans med önskeläget om ett obrutet digitalt informationsflöde.  Syftet med studien är att belysa de effekter som kan komma att uppstå vid en förändrad inskrivning av avtalsrättigheter, vad detta skulle medföra för effektivisering av fastighetsbildningsprocessen och hur en förändring skulle kunna genomföras. För att besvara frågeställningen har den empiriska delen utgjorts av en enkätundersökning riktad mot förrättningslantmätare samt intervjuer genomförda med sakkunniga inom området.  Utifrån studiens resultat framkommer det att det är viktigt att arbeta mot en mer digital fastighetsbildningsprocess, att tillgängliggöra information digitalt och därmed skapa transparens. Nyttorna med ett mer komplett fastighetsregister bidrar till snabbare beslut inom fastighetsbildningsprocessen. En förändring av inskrivningsförfarandet bör genomföras genom en lagändring där nya avtalsrättigheter måste skrivas in för att få rättsverkan. / Through science it has been shown that through development within digitalization there are several benefits to be found. These benefits are that operations could be more efficient, quality of data could rise and costs could be reduced. The Swedish mapping, cadastral and land registration authority, Lantmäteriet strives towards streamlining the property formation process by taking advantage of the possibilities that digitalization has to offer and a desired state is to create uninterrupted digital flows of information.  In order to create an uninterrupted digital flow of information it is required for information to be collected, digitized and made available. Today, there is no legal requirement to enrol contractual rights in the real property register. As a result, this amount of information is not made available and thus, there is a gap in the digital flow of information. Therefore, it is important to investigate how the property formation process is affected by unregistered contractual rights, together with the desired state of an uninterrupted digital flow of information.  The purpose of this study is to illustrate the effects that may arise in the event of a changed enrolment of contractual rights, what this would entail for streamlining the property development process and how a change could be implemented. To answer the question formulation the empirical part has consisted of a questionnaire aimed towards cadastral surveyors and interviews conducted with experts in the field.  Based on the results of the study, it emerges that it is important to work towards a more digital property development process, to make information available digitally and consequently create transparency. The benefits of a more complete real property register contribute to quicker decisions within the property formation process. A change of the enrolment procedure should be implemented by a law change where new contractual rights must be enrolled to achieve legal effect.