En stor del av Sveriges bebyggelse har byggts mellan 1965 och 1974 eftersom det rådde stor bostadsbrist i Sverige. Regeringen beslutade att en miljon bostäder skulle uppföras under denna tid, det s.k. miljonprogrammet. Det byggdes bostäder i varierande former och storlekar för att bygga bort bostadsbristen. Storskaligheten och en stor grad av upprepning av identiska hus är kännetecken för miljonprogrammets bebyggelser. Nu är det dags att renovera dessa byggnader. I och med att dessa byggnader är av allmänt intresse då de speglar en del av Sveriges arkitekturhistoria ställer kommunerna vissa krav vid renovering av dem. Det kommunala företaget Gavlegårdarna i Gävle tar initiativ till att utveckla bygglovsprocessen för sådana bebyggelser. Detta görs för att reducera tiden för framställande av ett godkänt bygglov samt effektivisera och underlätta kommunikationen med kommunen under hela projektet. För att kunna bevara dessa byggnader i högsta möjliga mån har Gavlegårdarna utarbetat en effektiviseringsprocess genom att hyra in en extern bevarandeexpert för att fungera som en bro mellan företaget och kommunen samt för att kunna dela med sig av sina erfarenheter gällande bevarandet av det eventuella området. Dessutom har Gavlegårdarna låtit kommunen vara med från ett tidigt skede, d.v.s. redan från den första presentationen av förslaget. Därmed har kommunen fått vara med och medverka i förslaget, redan innan bygglovsansökan.   Detta examensarbete tar upp konsekvenserna av de nya tillagda rutinerna och hur de har påverkat bygglovsansökningsprocessen för Nya Nordostprojektet. Genom att intervjua de inblandade aktörerna i det undersökta projektet har slutsatsen dragits att dessa rutiner har bidragit till att processen bedrivits mer effektivt jämfört med företagets tidigare projekt. Därutöver visar denna uppsats hur hyresgästerna har engagerat sig i det eventuella arbetet. Enkätundersökning har utförts för att kunna höra hyresgästernas åsikt.   Det har visat sig att de nya rutinerna har effektiviserat tiden för bygglovsansöknings-processen. Tiden har förkortats jämförts med Gavlegårdarnas övriga projekt. Fördröjning i tid kostar företaget mer pengar. Dessutom har den förbättrade kommunikationen underlättat för båda parter att ta emot klagomål lättare och acceptera det. Det bidrar till att kommande problem kan lösas smidigare. Undersökningen har även visat att i projekt som Nya Nordost tas inte stor hänsyn till hyresgästernas åsikter, då byggherren redan är styrd från kommunen, vilket försvårar att flera kan vara med och välja. Ett annat resultat av denna undersökning var att de intervjuade personerna hade olika åsikter om bevarandet gällande Nordost. De flesta tyckte att Nordost ej var värt att bevara. Undersökningen visade även att hyresgästerna inte har engagerat sig lika mycket i bevarandet av gamla byggnader jämfört med att bo i ett modernare och nyrenoverat område.

Syftet med studien var att undersöka om ett byggstopp skulle kunna inträffa 2013, på grund av införandet av det nya begreppet kontrollansvarig. För att få en realistisk bild av frågeställningen genomfördes intervjuer och en enkätundersökning. Problematiken uppstod när den nya plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) trädde i kraft den 2 maj 2011. Då infördes det nya begreppet kontrollansvarig för att stärka kontrollen och kvaliteten i byggprocessen. Lagen kräver certifierade kontrollansvariga och detta har gett upphov till vissa problem. Enligt Boverkets statistik gällande certifierade kontrollansvariga, kan man konstatera att det finns en risk att det uppstår en brist på sådana framöver. Nuvarande antalet certifierade är cirka 1500, dock uppskattar Boverket behovet till 4000 – 8000, för att undvika ett byggstopp. Baserat på dessa siffror, skulle det från och med idag behöva certifieras 15-30 kontrollansvariga per dag fram till 1 januari 2013. Med anledning av denna problematik skapades övergångsregler, som endast gäller fram till den 1 januari 2013. Våra respondenter upplever dock inte lilla antalet certifierade som finns idag, som ett så stort dilemma med tanke på övergångsreglerna som löper fram till och med årsskiftet 2012/2013. För att undvika ett byggstopp krävs att antalet kontrollansvariga ökar radikalt i den närmaste framtiden eller att en ändring av lagen, i detta avseende, sker. I studien presenteras dels olika förslag som framkommit under intervjuer samt vår uppfattning hur problemet skulle kunna lösas. En av de viktigare lösningarna skulle kunna vara en kombination av att införa arbetsansvarig samt en lättnad på kravet för vilka byggnader som kräver kontrollansvarig. En lättnad på kraven är endast möjligt om man i stället låter ansvarsbördan falla på entreprenören genom arbetsansvarig. Vidare framhävs byggnadsinspektörers, entreprenörers, kontrollansvariga och andra sakkunnigas åsikter i olika frågor som hjälpt oss komma fram till vår slutsats. Respondenternas svar tillsammans med övrig bakomliggande information har hjälpt oss fastställa en viktig slutsats; om ingenting händer kommer med all säkerhet ett byggstopp att inträffa.

Bygglovsprocessen är ett hett och omdiskuterat ämne för tillfället då bostadsbristen i Sverige är väldigt hög. Då bygglovsprocessen i Sverige har utrymme för förbättringar har en jämförelse mellan Sverige och Norge vad gäller vissa moment av bygglovsprocessen genomförts. Mer bestämt en jämförelse mellan Åre kommun och Trondheim kommun. Syftet med rapporten är att genom en kvalitativ studie jämföra Åre och Trondheim kommun och dess sätt att handlägga bygglov för att se om förbättringsmöjligheter finns.   Rapporten grundar sitt resultat på intervjuer med bygglovshandläggare på vardera kommun, samt intervjuer med byggherrar. Detta för att få perspektiv och insyn från olika håll i bygglovsprocessen och generera ett brett samt tydligt resultat.   Resultatet visar konkreta skillnader i lagtexter och sätt att handlägga ett bygglovsärende. Det visade sig att Norge har mer moment i sin process som är lagfört i plan och byggelseloven (PBL) än vad den Svenska plan och bygglagen (PBL) har. Från resultatet som presenteras i rapporten kunde slutsatser dras. Slutsatser som att Svenska bygglovssystemet skulle gynnas av att lagföra en maximal handläggningstid vilket det Norska systemet har. Servicegarantier är inget som det Svenska systemet tar hänsyn till vilket Norge gör då Norska systemet har som lag att göra avdrag när ett ärende drar över den lagförda tidsfristen.   Båda länderna har area-baserade tabeller där kostnader för byggnationer presenteras, som framkommit i rapporten kan detta ändras då area-baserat system ger missvisande kostnad för bygglov då ingen hänsyn till komplexitet tas. / Building permit process is a hot and controversial topic at the moment when the housing shortage in Sweden is very high. The building permit process in Sweden has room for improvements, a comparison between Sweden and Norway concerning certain parts of the building permit process have been carried out. Specifically, a comparison between the Municipality of Åre and municipality of Trondheim. The purpose of the report is that through a study comparing Åre and Trondheim municipality and its way of dealing with planning permission to see if there are any opportunities for improvement.                                                           The report bases its results on interviews with planning officers in each municipality, as well as interviews with developers. This is to gain perspective and insight from both parts of the building permit process and generate a wide and specific result.   The result shows concrete differences in legal texts and ways to deal with a building permit application. It turned out that Norway has more points in their process that is prosecuted in the planning and building law (PBL) than the Swedish Planning and Building law (PBL). From the results presented in this report conclusions were drawn. Conclusions as to Swedish building permit system would benefit from prosecuting a maximum processing length which the Norwegian system has. Service guarantees are nothing the Swedish system takes into account. Norway do have service guarantees because the Norwegian system has a law that gives the applicant compensation when the deadline is exceeded.   Both countries have area-based cost of the building permit, where the costs of construction are presented. which emerged in the report, this could change as the area-based system are misleading cost of building permits when no account is taken of complexity of the project.

Bygglovsprocessen kan vara omfattande och ses som en jobbig process för privatpersoner som inte är insatta inom ämnet. Bygglovsprocessen regleras av plan- och bygglagen [PBL]. En fallstudie har utförts inom Gävle kommun för att ta reda på om bygglovsprocessen kan förenklas för privatpersoner. För att få en överblick över vad som krävs för att ansöka om bygglov har Gävles bygglovsprocess samt lagar och förordningar granskats. Studien grundar sig delvis på en intervju med Gävle kommun som utfördes muntligt, och delvis på en enkätundersökning som skickades till privatpersoner för att ta reda på vilka steg i bygglovsprocessen som de fann svåra att utföra. Enkäten skickades ut via webben till 341 privatpersoner som ansökte om bygglov år 2013. 125 personer deltog, vilket gav en svarsfrekvens på 36,7 %. Resultaten från studien har fram lett till förslag på förbättringsåtgärder. Det finns bland annat ett intresse från de som har ansökt om bygglov att kommunen ska utveckla tydligare broschyrer. Broschyrerna ska beskriva vilka handlingar som krävs för att ansöka om bygglov samt hur dessa ska utformas. De sökande önskar även se en förändring på hur en bygglovsansökan lämnas in. Idag lämnas ansökan in skriftligen men intresset för att lämna in den via en E-tjänst eller E-post finns. Resultatet från enkäten visade också att Gävle kommuns hemsida bör uppdateras så att den blir mer beskrivande och lättillgänglig när det gäller vad som krävs för att ansöka om bygglov. Utöver detta finns det två större propositioner från regeringen som vill ändra i plan- och bygglagen så att bygglovsprocessen blir enklare och effektivare samt utöka möjligheten att kunna göra mindre byggåtgärder utan att behöva ansöka om bygglov. / The building permit process can be extensive and seen as a difficult process for private individuals who are not familiar with the subject. The building permit process is regulated by the Swedish planning and building act. A case study has been carried out in Gävle municipality to find out if the building permit process can be simplified for individuals. To get an overview of what is required to apply for building permits has Gävle's building permit process, laws and regulations been reviewed. The study is partially based on interviews with Gävle Municipality which was done orally and partially on a survey which was sent to individuals in order to find out which steps they found difficult.The survey were sent online to 341 private individuals who applied for building permits in 2013. 125 people participated, which gave a response rate of 36.7%. The result of the study has led to suggestions for improvement. These include interest from those who applied for building permits that the municipality develops brochures. The brochures should describe which documents are needed to apply for building permits as well as how it should be designed. The applicants would also like to see a change in how a building permit is submitted. Today it is submitted by hand but there is an interest to submitting it via an E-service or by E-mail. Results from the survey also showed that Gävle website should be updated so that it becomes more easily descriptive and available regarding what is needed to apply for a building permit. In addition to this, there are two larger propositions from the Swedish government that would change the Swedish planning and building act so that the building permits process becomes easier and more efficient and to increase the possibility to make smaller building operations without having to apply for building permits.

Shoreland protection is an important issue in today's urban planning and aims to ensure long-term public access to coastal protection areas while maintaining good living conditions for animals and plants. Shoreland protection was introduced in the 1950s to protect the coasts, and the shoreland protection zone includes both land and water. Shoreland protection  zones generally extend 100 meters inland and 100 meters out into the water from the shoreline, but can be extended to 300 meters. Despite this, an increasing trend of granted exemptions from shoreland protection has been observed. A new report from the Swedish Society for Nature Conservation points out that 93% of the 693 applications for exemption reviewed in 13 exemptions were granted. This has resulted in more than a third of the Swedish coast being exploited, which can negatively affect the natural environment and the conditions for public access to shorelandareas.    This thesis is conducted in collaboration with the municipality of Upplands-Bro, with the aim of comparing and analyzing building permit documents and shoreland protection exemptions. Methods used to answer the study's research questions and problem formulation consist of interviews, literature studies, and an analysis of building permit applications in shoreland  protected areas in the municipality of Upplands-Bro.    Factors such as the placement of the operation, the degree of detail in the drawings, and its impact on the water environment have been identified as decisive for whether an application is approved or rejected. However, the study shows that the decision-making process is not entirely predictable and is also influenced by other factors, such as political agendas.    The results indicate that in order to create a more predictable and fair decision-making process, a strengthening of the current regulations and increased supervision from the County Administrative Board is needed to ensure that the legislation is followed consistently. This study contributes to the ongoing discussion on the application of shoreland protection and provides concrete suggestions on how the process can be improved.

När man ska bygga något nytt, ändra en byggnad eller riva en byggnad behövs ett bygglov från kommunen där åtgärden ska utföras. Örebro kommun har sett att majoriteten av enklare bygglovsärenden behöver kompletteras innan de kan beviljas. Detta medför en förlängd bygglovsprocess i väntan på en komplett bygglovsansökan. Syftet med denna rapport är att undersöka de underliggande faktorerna som medför att personer som söker bygglov inte skickar in kompletta bygglovshandlingar samt att hitta lösningar på dessa. En enkätundersökning har genomförts för att undersöka vad bygglovssökare i Örebro kommun upplevde var bra respektive dåligt med deras ärende och bygglovsprocess. Det genomfördes även en granskning på kommunens hemsida för bygglov i syfte att försöka förbättra den och hitta faktorer som leder till att bygglovssökare inte skickar in kompletta handlingar. Denna rapport avgränsar sig till privatpersoner som fått komplettera sin bygglovsansökan innan de fått ett beviljat bygglov mellan sommaren 2018 och våren 2019 i Örebro kommun. Bygglovstyperna som undersökts är nybyggnad av komplementbyggnad, tillbyggnad av komplementbyggnad samt tillbyggnad av enbostadshus. Resultat visar att kontrollplanen som är nödvändig för en ansökan ofta är bristfällig jämfört med andra handlingar. De som sökt bygglov menar att den är svår att förstå och information om kontrollplanen som hittas på Örebro kommuns hemsida inte är tillräckligt tydlig. Det visar sig också att hälften av respondenterna i enkäten som gjorts är positivt inställda till en kort informationsfilm på Örebro kommuns hemsida där det förklaras vad som ska skickas in samt hur handlingarna ska se ut. Kontrollplanen visade sig vara problematisk för personer som sökt bygglov. De tyckte att det fanns en osäkerhet gällande om den skulle skickas med, vad för punkter som ska finnas med i kontrollplanen för respektive ansökan samt vad punkterna man kontrollerar mot betyder. En åtgärd som kan förbättra detta problem är att tydligt på Örebro kommuns hemsida informera att en kontrollplan måste skickas in med en ansökan samt vad för konsekvenser en ej komplett ansökan får. Konsekvensen är en förlängd bygglovsprocess i väntan på en komplett bygglovsansökan. Man kan också på Örebro kommuns hemsida tydligt förklara vad varje kontrollpunkt i kontrollplanen som ska med betyder. Det Örebro kommun också kan tänka på är att minska mängden text som finns på bygglovssidorna. Detta för att personer som söker bygglov ska se en kort och koncist förklaring på vad för handlingar som ska skickas in för att underlätta för dem. Örebro kommun bör också visa exempel på kontrollplaner i exempelritningar som finns på Örebro kommuns hemsida för att sökande på ett enkelt sätt ska kunna se vilka handlingar som ska skickas in. / When you want to build something new, reconstruct a building or demolish a building, a building permit is needed from the municipality. Örebro municipality has seen that a majority of building permit cases needs to be supplemented before they can be approved. This results in an extended building permit process. The purpose of this report is to examine the underlying factors that leads to people seeking building permits do not submit complete. A survey has been carried out to investigate what people applying for building permits in Örebro municipality experienced was good and bad with their case regarding the building permit process. An inspection was also carried out on the municipality's website for building permits to find reasons why people applying for building permits do not submit complete documents. This report is limited to individuals who have supplemented their building permit application before receiving a granted building permit between summer 2018 and spring 2019 in Örebro municipality. The building permits that were investigated are of simpler cases. Results show that the control plan is often inadequate compared to other documents. Those who have applied for a building permit mean that it is difficult to understand the information in the control plan found on the Örebro municipality's website and that the information is not sufficiently clear. It also turns out that half of the respondents in the survey have been positively set towards a short information film on the Örebro municipality's website. The information film would explain what type of documents that should be submitted and how the documents should look. The control plan proved to be problematic for people who applied for a building permit. They felt that there was an uncertainty regarding the control plan whether it should be sent in with the apply for building permits. They also felt an uncertainty regarding what type of control points should be included in the control plan for each application and what the controls you check against means. An action that can solve this problem is to clearly inform on Örebro municipality's website that a control plan must be submitted with an application and what consequence a non-complete application results in. The consequence is an extended building permit process pending a complete building permit application. Örebro can also clearly explain on their website what each control point in the control plan means. What the Örebro municipality also can think about is to reduce the amount of text that is on the building permit webpages. This is because people who apply for a building permit should see a brief and concise explanation of what documents should be submitted in order to facilitate them. Örebro municipality should also have examples of control plans in the example documents that are available on the website, in order for applicants to easily see which documents that should be submitted.

Det har nu gått 5 år sedan den nya plan- och bygglagen trädde i kraft, där bland annat det obligatoriska arbetsplatsbesöket infördes. Införandet grundade sig i att myndigheterna tidigare inte hade så bra insyn i byggnationerna runt om i landet. För att öka myndigheternas insyn infördes obligatoriska arbetsplatsbesök. Vid ett arbetsplatsbesök som utförs av en handläggare som representerar byggnadsnämnden är den kontrollansvarige och oftast en byggherre närvarande. Syftet med denna uppsats är att undersöka kontrollansvarigas och byggherrars tankar om kvalitéten på arbetsplatsbesöken motsvarar plan- och bygglagskommitténs intention till att införa obligatoriska arbetsplatsbesök. Detta har gjorts genom intervjuer med kontrollansvariga och byggherrar i två olika kommuner. Intervjuerna visar att införandet av det obligatoriska arbetsplatsbesöket upplevs positivt men det finns fortfarande förbättringspotential. En av utvecklingspotentialerna handlar främst om brist på erfarenhet hos de yngre handläggarna. Det har även framkommit att det råder brist på resurser för att kunna utföra arbetsplatsbesöken i den omfattning som önskas. Det framkommer också att den nya plan- och bygglagen lämnar ett stort utrymme för egen tolkning av lagen, vilket har lett till att det är svårt att avgöra om ett arbetsplatsbesök har utförts på ett korrekt sätt. / It has now been five years since the new Planning and Building Act (Plan- och bygglagen) came into force, in which the mandatory workplace visit was introduced. The introduction was based in that the authorities had not previously had such a good insight into the construction work around the country. To increase transparency, the authorities introduced mandatory workplace visits. At a workplace visit conducted by an officer who represents the building committee is the control manager, and usually a developer present. The purpose of this essay is to examine the control manager´s and developer´s thoughts on the quality of workplace visits corresponds to the Planning and Building Committee's intention to introduce mandatory workplace visits. This has been done through interviews with control managers and developers in two different municipalities. The interviews show that the introduction of the mandatory workplace visit is perceived positively but there is still potential for improvement. One of the development potential is mainly about the lack of experience of the younger officers. It has also emerged that there is a lack of resources to carry out workplace visits, to the extent desired. It also emerged that the new Planning and Building Act (Plan- och bygglagen) leaves a lot of room for your own interpretation of the law, which has led to difficulties to determine whether a workplace visit has been carried out correctly.

Purpose: This study aims to identify the problems and challenges within the building permit process specifically for new constructions, changes to existing constructions and extensions. Method: The chosen method for this study was literature study and a case study. Furthermore, the case study covered an interview with business coordinator Robin Eklund Olsson and a survey which was sent to people who has been involved in a building permit process. Results: The results presented shows how the municipality of Västerås handles the digitalization of the building permit process. An analyze of how digitalization can countermeasure the problems and challenges within the building permit process was presented. Furthermore, the results show how well the E-service is experienced by the users applying for a building permit. Lastly the results presented different kinds of suggestions for how to improve the building permit process in Västerås municipality.  Conclusions: The conclusions are that the building permit administrators in Västerås are well equipped with digital tools to handle the building permit process. Advanced studies of existing and potentially new digital tools will help increase the digitalization of the process for the building permit administrators.

Rapporten syftade till att lägga en grund för hur en undersökning om digitaliseringens påverkan på handläggningstid och nöjd-kund-index, NKI, utföras i bygglovsprocessen. Bygglovsprocessen är en komplex process där olika faktorer kan påverka kvaliteten och effektiviteten i processen. Digitalisering har blivit alltmer vanligt i bygglovsprocessen, men det finns ett behov av att undersöka hur digitalisering påverkar processens effektivitet och kvalitet. Denna studie använde både kvantitativa och kvalitativa metoder för att undersöka hur en kommuns digitaliseringsgrad påverkar handläggningstid och NKI. Ett slumpmässigt och proportionellt stratifierat urval på 50 kommuner gjordes för att säkerställa generaliserbarheten i undersökningen. Dessutom gjordes ett icke-slumpmässigt urval av fem kommuner för en mer detaljerad förståelse av ämnet i intervjuer. Datainsamling skedde genom enkäter och intervjuer, och analys av sammanhängande variabler gjordes med hjälp av Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient (r-värde) samt linjär regression. Detta mäter om digitalisering ökar eller minskar handläggningstid eller NKI. Kvalitativa data analyserades med tematisk analys.  Resultatet indikerar att majoriteten av kommunerna i Sverige är digitaliserade, men endast ett fåtal har påbörjat en automatisering. Digitalisering påverkar handläggningstiden, NKI och inkompletta ärenden negativt enligt de kvantitativa data som kunde fås fram. Däremot var dessa resultat för osäkra att dra slutsatser från. Det saknas tydlig forskning på hur NKI påverkas av digitalisering i litteraturen, men intervjuerna visade tydligt på att NKI ökar med digitaliseringen. Både litteraturgenomgången och de kvalitativa resultaten tyder på att digitalisering kan effektivisera handläggningstiden, genom att frigöra resurser och möjliggöra hantering av större mängd ärenden. För att öka validiteten i studien hade en alternativ metod för att mäta digitalisering kunnat användas. För att identifiera ett tydligt samband mellan handläggningstid och NKI hade det krävt ett högre r-värde i Pearson-korrelationen. Trots detta bedöms resultaten vara trovärdiga, då urvalet var slumpmässigt och reliabiliteten i studien var hög. Intervjuerna indikerar på att digitaliseringens har en positiv effekt på handläggningstid och NKI. Slutsatsen är att det är osäkert om digitalisering hjälper handläggningstid, NKI och inkompletta ärenden. Förmodligen är inte digitalisering den variabeln som är viktigast för handläggningstid, NKI och inkompletta ärenden. Denna studie har bidragit med en unik kartläggning av digitaliseringen av bygglovsprocessen i Sverige och lagt en grund för fortsatt forskning om digitaliseringen och dess samband med kvalitetsfaktorer som handläggningstid, NKI och inkompletta ärenden. / This report aimed to lay a foundation for how a survey on the impact of digitalisation on handling time and customer satisfaction index, NKI, is carried out in the building permit process. The building permit process is a complex process where various factors can affect the quality and efficiency of the process. Digitalisation has become increasingly common in the building permit process, but there is a need to examine how digitalisation affects the efficiency and quality of the process. This study used both quantitative and qualitative methods to investigate how a municipality's degree of digitalisation affects handling time and NKI. A randomized and proportionally stratified sample of 50 municipalities was made to ensure the generalizability of the survey. In addition, a non-random selection of five municipalities was made for the interviews. Data collection was done through questionnaires and interviews, and analysis of related variables was done using Pearson correlation coefficient (r-value) and linear regression. This measures whether digitalisation increases or decreases handling time or NKI. Qualitative data were analyzed using thematic analysis. The result indicates that the majority of municipalities in Sweden are digitized, but only a few have started automation. Digitalisation negatively affects handling time, NKI and incomplete cases according to the quantitative data that could be obtained. However, these results were too uncertain to draw conclusions from. There is a lack of clear research on how NKI is affected by digitalisation in the literature, but the interviews clearly showed that NKI increases with digitalization. Both the literature review and the qualitative results indicate that digitalisation can make handling time more efficient, by freeing up resources and enabling the handling of a larger number of cases. To increase the validity of the study, an alternative method for measuring digitalisation could have been used. To identify a clear relationship between handling time and NKI, it would have required a higher r-value in the Pearson correlation. Despite this, the results are considered to be credible, as the selection was random and the reliability of the study was high. The interviews indicate that digitalisation has a positive effect on handling time and NKI, on the other hand. The conclusion is that it is uncertain whether digitalisation helps handling time, NKI and incomplete cases. Digitalisation is probably not the most important variable for handling time, NKI and incomplete cases. This study has contributed with a unique survey of the digitalisation of the building permit process in Sweden and laid a foundation for continued research on digitalisation and its relationship with quality factors such as handling time, NKI and incomplete cases.

Abstract  This thesis is based on the problems surrounding the building permit process that many in the construction industry is experiencing. When you are going to build something new, change a building or demolish a building, you need a building permit from the municipality where the measure is to be carried out. The purpose of the work is to identify the shortcomings that applicants in Malmö municipality experience with the building permit process. And what building permit applicants in Malmö municipality experienced were good and bad with their case and building permit process. Some shortcomings are long processing times, which is a problem and problem with drawings and documents, as well as other problems during the building permit process. The purpose is also to see what solutions are available to these problems, and solutions to shorten the processing times and have a more efficient building permit process. Several methods have been used to identify the perceived shortcomings in the municipality's building permit process. The study is partly based on an interview with Malmö municipality building permit officer which was conducted orally, and partly on a questionnaire that was sent to private individuals to find out which steps in the building permit process they found difficult to perform. Information about applicants comes from Malmö Municipality's city planning office during public documents. The questionnaire was sent out via email to 102 private individuals who applied for a building permit between the years 2019-2021. 19 people participated, which corresponds to a response rate of 18.6%. The types of building permits that have been investigated are new construction of ancillary buildings, extensions of ancillary buildings and extensions of detached houses. The results from the study have led to suggestions for improvement measures, based on the questionnaire responses, five major areas in the process were identified as insufficient. Many had problems with long processing times, there are many who apply for a building permit even if the municipality adheres to statutory processing times. If the municipality were to employ more staff, it could help to shorten the processing time, but it takes a lot of money to complete and there should be people to hire. Many also find it difficult to know which documents and drawings will be submitted with the application to the municipality, which some often consider to be unreasonably many requirements and documentation. Another problem is that private individuals can submit applications and drawings even if they do not have previous knowledge of the construction environment or architecture. Applications must be checked by a professional before the case is submitted to the municipality. The last area that many considered to be a problem is contact and communication with the building permit officer or the municipality. Many find it difficult to get in touch with administrators. A better communication system is needed as this usually takes time when external parties need to be involved in a case. Keywords: Building permit, Building permit process, Building permit documents, Complete documents, Malmö municipality, Planning and Building Act, National Board of Housing, Building and Planning, application process / Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig i problematiken kring bygglovsprocessen som många i byggbranschen upplever. När man ska bygga något nytt, ändra eller riva en byggnad behövs ett bygglov från kommunen där åtgärden ska utföras. Syftet med arbetet är att identifiera de brister som sökande i Malmö kommun upplever med bygglovsprocessen. Samt vad bygglovssökare i Malmö upplevde var bra respektive dåligt med deras ärende och bygglovsprocess. Några brister är långa handläggningstider, som är ett av problemen och det andra är problem med ritningar och handlingar, samt andra problem under bygglovsprocessen. Syftet är även att se vilka lösningar som finns för dessa problem,    och hitta nya lösningar för att korta ner handläggningstiderna och få en effektivare bygglovsprocess.  För att identifiera de upplevda bristerna i kommunens bygglovsprocess har flera metoder använts. Studien grundar sig delvis på en intervju med Malmö kommun bygglovshandläggare som utfördes muntligt, och delvis på en enkätundersökning som skickades till privatpersoner för att ta reda på vilka steg i bygglovsprocessen som de fann svåra att utföra. Uppgifter om sökande kommer från Malmö kommuns stadsbyggnadskontoret under offentliga handlingar. Enkäten skickades ut via mejl till 102 privatpersoner som ansökte om bygglov mellan år 2019-2021. 19  personer deltog som motsvarar en svarsfrekvens på 18,6 %. Bygglovs typerna som undersökts är nybyggnad av komplementbyggnad, tillbyggnad av komplementbyggnad samt tillbyggnad av enbostadshus Resultaten från studien har lett fram till förslag på förbättringsåtgärder, baserat på enkätsvaren identifierades fem stora områden i processen som otillräckliga. Många hade problem med långa handläggningstider, det är många som ansöker om bygglov även om kommunen håller sig till lagstadgade handläggningstider. Om kommunen skulle anställa fler personal kan det hjälpa att förkorta handläggningstid, men det behövs stor ekonomi för att slutföra samt ska det finnas personer att anställa. Många har också svårt att veta vilka handlingar och ritningar som kommer att lämnas in med ansökan till kommunen, vilket vissa ansåg ofta var orimligt många krav och dokumentationer. Ett annat problem är att privatpersoner kan skicka in ansökan och ritningar även om de inte har tidigare kunskaper i byggmiljö eller arkitektur. Ansökningar måste kontrolleras av en professionell innan ärendet lämnas in till kommunen. Det sista området som många ansåg var problem är kontakt och kommunikation med bygglovshandläggare eller kommunen. Många har svårt att komma i kontakt med administratörer. Ett bättre kommunikationssystem behövs då detta vanligtvis tar tid när externa parter behöver involveras i ett ärende.