Revisionsplikt har avskaffats i samtliga Europeiska länder förutom i Sverige och Malta. Enligt en undersökning utförd av Bo Svensson, är meningen delad huruvida ett avskaffande kan resultera i en minskad efterfråga av revision. Vidare menar utredningar att de intressenter, som lägger stor vikt vid att ett företag har blivit reviderat, har alltid möjlighet att undvika handel med företag som valt att inte bli reviderat. Vårt syfte är att utifrån ett revisorsperspektiv studera avskaffandet av revisionsplikt, dess påverkan på diverse intressenter samt eventuell förändring av revisorns roll och arbetsuppgifter. Våra avgränsningar är främst vårt urval, vilket resulterade i de tre marknadsledande revisionsbyråerna i respektive land. Vi har i vår undersökning kommit fram till att revisorns arbetsuppgifter mer och mer övergår till att inkludera rådgivararbete till dess intressenter. Dock kvarstår kontrollbehovet hos diverse intressenter såsom kreditinstitut, skattemyndigheter och ägare. Detta kontrollbehov resulterar i fortsatt värdesättande av revision, samt att det tilltänkta syftet med lagändringen (minskad administrativ börda) inte kan anses uppnådd. Vårt förslag till vidare forskning inkluderar intressenternas bakomliggande orsaker till frånval av revision. Finner de att revision förlorat sin tidigare starka kvalitetsstämpel alternativt upplever de nyttan av revision understiga de faktiska kostnaderna?

<p>Revisionsplikt har avskaffats i samtliga Europeiska länder förutom i Sverige och Malta. Enligt en undersökning utförd av Bo Svensson, är meningen delad huruvida ett avskaffande kan resultera i en minskad efterfråga av revision. Vidare menar utredningar att de intressenter, som lägger stor vikt vid att ett företag har blivit reviderat, har alltid möjlighet att undvika handel med företag som valt att inte bli reviderat.</p><p>Vårt syfte är att utifrån ett revisorsperspektiv studera avskaffandet av revisionsplikt, dess påverkan på diverse intressenter samt eventuell förändring av revisorns roll och arbetsuppgifter.</p><p>Våra avgränsningar är främst vårt urval, vilket resulterade i de tre marknadsledande revisionsbyråerna i respektive land.</p><p>Vi har i vår undersökning kommit fram till att revisorns arbetsuppgifter mer och mer övergår till att inkludera rådgivararbete till dess intressenter. Dock kvarstår kontrollbehovet hos diverse intressenter såsom kreditinstitut, skattemyndigheter och ägare. Detta kontrollbehov resulterar i fortsatt värdesättande av revision, samt att det tilltänkta syftet med lagändringen (minskad administrativ börda) inte kan anses uppnådd.</p><p>Vårt förslag till vidare forskning inkluderar intressenternas bakomliggande orsaker till frånval av revision. Finner de att revision förlorat sin tidigare starka kvalitetsstämpel alternativt upplever de nyttan av revision understiga de faktiska kostnaderna?</p>

Syftet med denna studie är att avgöra om ett stål- eller betongbjälklag lämpar sig bäst för industribyggnaden sett ur ett konstruktions- och ekonomiskt perspektiv. Rapporten är även tänkt att kunna fungera som ett hjälpmedel för blivande ingenjörer eller andra personer som beräknar och analyserar liknande konstruktioner. I rapporten har vi två stycken frågeställningar, hur ett mellanbjälklag bör utformas och vilka faktorer som är avgörande. För att svara på dem använder vi oss av kvantitativa metoder. Rapporten är uppbyggd på relevant litteratur som har behandlats och gett oss en grund att stå på. Med hjälp av denna litteratur har vi sedan utfört beräkningar, analyserat, tolkat och diskuterat. De resultat som vi kommer fram till i rapporten är att båda de olika typerna av mellanbjälklag klarar boverkets krav och båda materialen skulle kunna användas för att konstruera mellanbjälklaget i den aktuella industribyggnaden om så önskas. Båda bjälklagen i stål respektive betong har sina materialspecifika för- och nackdelar. Betong är ett billigare material och har ett bra brandskydd utan att någon extra behandling behövs. Å andra sidan väger betong mer och kräver större dimensioner. Stål är lättare och kan utföras i mindre dimensioner, det finns även fungerande brandskydd för stål, dock måste den appliceras separat, antingen genom brandskyddsfärg eller genom överdimensionering. Slutsatser och rekommendationer är att båda materialen kan användas som mellanbjälklag för byggnaden i fråga. Den avgörande faktorn blir helt klart den ekonomiska aspekten då betong är betydligt billigare än stål. Rekommendationen blir därmed att mellanbjälklaget byggs i betong.

Den här uppsatsen är en jämförelsestudie med en kvantitativ ansats. Mitt syfte har varit att undersöka mängden matematiska begrepp pedagoger i förskolan kommunicerar till barnen under lunchen och som metod har jag använt mig av strukturerade observationer med hjälp av observationschema. Mina frågeställningar har varit om man kan se någon skillnad i mängden och vilka matematiska ord pedagogerna använder beroende på deras formella utbildning. Jag har observerat 4 stycken pedagoger med en akademisk utbildning (förskollärarexamen eller likvärdig) och 4 pedagoger utan akademisk utbildning (barnskötare och vikarier). Resultatet av denna studie visar att de pedagoger med akademisk utbildning som observerats i denna studie använde sig av betydligt fler matematiska ord än pedagogerna utan akademisk utbildning. Överlag använde sig de båda yrkesgrupperna av samma sorts matematiska ord men man kan även se att det var vissa ord som majoriteten av pedagogerna med akademisk utbildning använde men som bara någon- eller ingen av pedagogerna utan akademisk utbildning observerades använda. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Målet med examensarbetet var att för Tyréns AB ta fram ett hjälpmedel för användandet avEurokod, de Europagemensamma standarderna för utformning och dimensionering avbärande konstruktioner till byggnader och anläggningar.Rapporten innehåller en jämförande studie mellan Boverket konstruktionsregler och Eurokod,beräkningar av en stålkonstruktion enligt Eurokod och ett hjälpmedel i form av en lathund.Jämförelsen består av två delar: Eurokod jämfört med Boverket konstruktionsregler ochEurokod jämfört med Boverkets stålkonstruktioner, skillnaderna kan vara allt ifrån konkretaskillnader i formler till nya metoder. Skillnaderna som nämns i kapitel 5 är de som vi har stöttpå under beräkningsprocessen. Beräkningarna är gjorda på en stålstomme i Aitikkoppargruva, Gällivare. Stålstommen var sedan tidigare beräknad enligt Boverkets regler somvi skulle räkna om till Eurokoderna. Beräkningarna har skett för hand och gjordes för att fåförståelse för dimensioneringprocessen i Eurokoden och därmed veta vilka formler vi skahänvisa till och vilka avsnitt ur standarden vi ska ta med i lathunden. Beräkningarna finnsdelvis i rapporten och som tillhörande exempel i lathunden.Lathunden skall fungera som ett redskap på Tyréns, där den är tänkt fungera som en genvägin i standarderna. Detta skall i sin tur underlätta vid dimensionering av stålkonstruktionerenligt Eurokoderna. Lathunden skall användas av konstruktörer som ett beräkningshjälpmedelför att lättare sätta sig in i det nya regelverket, Eurokod.

En router kan i dagsläget bestå av vanlig X86/PC-hårdvara vilket medför att hårdvaran inte är lika låst som den hos vanliga hårdvaruroutrar. Vidare kan dessa X86/PC-routrar köras med öppna programvaror. Många gånger är även dessa programvaror gratis och det gör att dessa mjukvaruroutrar är billiga att införskaffa. Detta arbete har studerat ett urval av tre mjukvaruroutrar för att se ifall det fanns några skillnader mellan dem. Det som undersöktes var prestanda, funktionalitet och support. Detta har gjorts genom att utföra en litteraturanalys och ett experiment, där experimentet testade prestandan. Noterbara skillnader som hittades var att de stödde olika funktioner och att supporten som dessa utvecklare försedde var olika.

Det finns flera olika sätt att säkerhetskopior, några vanliga sätt är lokal säkerhetskopiering, fjärrbaserad säkerhetskopiering och säkerhetskopiering som lagras på en molnplattform. Då det finns många leverantörer som erbjuder molnbaserade lösningar som gör det möjligt för en användare att lagra filer på respektive plattform kommer enbart molntjänsterna, ”Mega” och ”Dropbox for Business” att användas. För att besvara delfråga 1 utförs en litteraturstudie med tillhörande analys, för att besvara delfråga 2 och 3 kommer flertalet kvasiexperiment att utföras i en labbmiljö. Dropbox har en speciell avdelning som sysslar enbart med säkerhetsrelaterade frågor som förespråkar att AES med 256 bitars kryptering bör användas. Mega menar att 128 bitars AES kryptering räcker för att kryptera data då hårdvarubelastningen blir onödigt hög om starkare kryptering används.

När tekniken ”cloud computing” eller datormoln först upptäcktes var det en teknik som krävde att en användare införskaffade hårdvara och kunskap för att skapa denna miljö. Denna teknik kunde inte uppfylla sin potential pågrund av en otillräcklig internetanslutning. I dagens moderna samhälle är tillgång till fiberanslutning stor och kostnaden låg vilket har lett till att antal hushåll med fiber fortsätter öka. Detta har medfört att datormoln i nutid kan vara av intresse för en hemanvändare, detta i form av molnlagring. Det här examensarbetet undersöker prestanda, säkerhet, integritet, replikering och skalbarhet hos två olika molntjänster. Dessa molntjänster prestandatestades genom uppladdning och nerladdning av filer av olika storlek. Dessa tester gav sedan en grund för att beräkna hur responstiden förändras av ökad filstorlek, d.v.s. om responstiden dubbleras i takt med att filstorleken dubbleras är skalbarheten linjär. Vidare testades även replikering/synkronisering mellan webbgränssnitt och applikationer mellan två olika klienter. Härnäst utfördes en litteraturanalys på de säkerhet och integritetshot och brister som finns vid uppladdning hos molntjänster och hur dessa appliceras på de bägge molntjänsterna. Studien visar att sambandet mellan högre säkerhet ger en påverkan på hastighet, att skalbarheten i övervägande fall är linjär och att valet mellan molntjänster inte är en självklarhet.

Vi är två blivande pedagoger som läser på Lärarutbildningen i Malmö. Genom vår verksamhetsförlagda tid samt genom olika vikariat i förskola och skola har vi fått uppleva massage som ett inslag i den dagliga verksamheten och vill därför fördjupa oss i ämnet. Vår studie avser att undersöka hur pedagoger arbetar med massage i en förskola och i en skola och vilka effekter massage har på barnet och barngruppen. Vi vill även undersöka skillnader och likheter mellan massage i förskolan och skolan. Hur arbetar pedagoger praktiskt med massage i förskolan och i skolan? Och Hur upplever pedagoger i urvalsgruppen att massage påverkar barnet och barngruppen? Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer. Undersökningen är gjord på två syskonavdelningar på en förskola och två 1-3 klasser på skolan. Vi kommer att intervjua fyra förskolelärare, sex barn födda -02, två grundskolelärare, två fritidspedagoger, sex elever födda -98 samt ledning. Både i förskolan och i skolan arbetar pedagoger med massage som ett inslag i verksamheten. Massage är ett återkommande tema och handlar om positiv beröring. Pedagoger förbereder massagetillfällena genom att släcka ner och tända stearinljus för att skapa rätt stämning. Både barn och pedagoger talade om positiva effekter av massage så som mindre oro, bättre kamratanda, minskad aggressivitet, lugnare och avslappnare barn och barngrupper.

Purpose: The purpose of this paper is to study how Swedish portfolio companies perform after being exited by the PE-company. Through the perspective of the portfolio company, we follow how well they maintain the created value and if there is a difference in performance depending of different exit strategies. Theory: The study is based on theories regarding corporate governance, the principal-agent theory and the tax-shield theory. Method: To perform this study we have used a quantitative and deductive research approach. We compare the portfolio companies pair-wise with themselves during another time period. We then test if there is a difference in performance comparing key figures. Results: Data has been collected from 480 annual reports covering a total of 60 portfolio companies. The results consist of three different key figures from every year for each portfolio company. Analysis: The tests show a few statistically significant changes in performance when making comparisons regarding the different points in time. Generally, portfolio companies exited 2003-2005 performs better than those exited 2006-2011. The portfolio companies exited during 2006-2008 showed significant decrease in two out of the three key figures after being exited. Conclusion: The results show that portfolio companies perform differently depending on when they are exited, which is natural considering constant macro-economic changes. There was no significant difference in performance when using exit method as the dependent variable. / Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur svenska portföljbolag utvecklas efter avyttring, samt att ur portföljbolagets perspektiv följa upp hur väl dessa bibehåller det värde som skapats och om det finns skillnad i prestationer portföljbolagen emellan i förhållande till exitmetod. Teori: Corporate governance, principal-agentteorin, teorin om skattesköld. Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Portföljbolagen jämförs parvis med sig själva vid olika tidsperioder och testas med hypoteser för att undersöka om de skiljer sig i de nyckeltal som mäts. Empiri: Empirin består av 480 årsredovisningar från 60 portföljbolag. Ur dessa har tre olika nyckeltal tagits fram för analys. Alla siffror som använts i studien går att finna bland bilagorna. Analys: Testen ger att antal signifikanta resultat på förändring tidpunkterna emellan. Generellt presterar portföljbolag avyttrade mellan 2003-2005 bättre än de som avyttrats 2006-2011. Perioden 2006-2008 visade negativ signifikant utveckling på två av de tre nyckeltalen som uppmätts. Slutsats: Empirin visar att portföljbolag utvecklas olika beroende på när de avyttrats, vilket är en given effekt av att det makroekonomiska klimatet ständigt förändras. Det gick inte att utläsa någon prestationsskillnad portföljbolagen emellan när exitmetod sattes som beroende variabel.