Miljöcertifieringssystemet BREEAM-SE har granskats och de delar som skapar ett ekonomiskt ökat värde för fastighetsägaren har lokaliserats i certifieringssystemet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer där de intervjuade personerna fick utveckla sina svar om varför de ansåg att indikatorerna skapar eller inte skapar något värde. Ett betyg för högste ekonomiska värdeökningen enligt BREEAM-SE har sammanställts. Undersökningen tog enbart hänsyn till den ekonomiska värdeökningen för fastighetsägaren och avgränsade undersökning för andra yrkeskategorier. En fördjupning i de indikatorer som skapar ett ekonomiskt värde har begränsats i mån av tid vilket lett till att dels indikatorn energi, inte är helt optimerad vad gäller målpoängen som ska nås för högsta ekonomiska värdet. De delar i miljöcertifieringssystemet som skapar högst ekonomiskt värde är lägre energiförbrukning, lokalisering av byggnaden och materialvalen Dessa indikatorer sänker drift- och underhållskostnaderna mest för fastighetsägaren och därmed ökar vinstmarginalen för fastighetsägaren. Byggnadens komfort bidrar till att hyresgästen kan vara villig att betala en högre hyra och lägre byggproduktionskostnader bidrar till en lägre investeringskostnad och break-even nås i teorin tidigare för fastighetsägaren. Även själva miljöcertifieringen bidrar till ett ökat ekonomiskt värde, dels för att hyresgäster ställer högre och högre miljökrav och de nästan kräver en miljöcertifiering idag, och dels att miljöcertifieringen ”tvingar” projektgruppen att ta tag i frågor i ett tidigare skede än vad som i vanliga fall hade gjorts. Detta leder till att ändringskostnader kan undvikas och blir lägre i ett tidigt skede, än om ändringar skulle göras i ett senare skede. Betyget som nåddes vid en ekonomiskt optimerad BREEAM-SE bedömning blev VERY GOOD eftersom nådd BREEAM-poäng blev 59,55 % och alla minimikriterier uppfylldes. / The environmental certification system BREEAM-SE has been studied and the parts that create an economical increase in value seen from the property owner’s perspective, has been located in the environmental certification system. The study was done by qualitative interviews so the interviewed people were able to explicate their answers about why or why not they thought that the indicators created a value. A complete grade has been compiled regard to the economical increase in value according to BREEAM-SE. The study only considered the economical increase in value regarded to the property owner and delimitated studies for other job types. An immerse to the indicators that creates an economical increase in value has been restricted due to time which led to that partly the indicator energy, wasn’t fully optimized regarding the objective point that need to be reached for the greatest economical increase of value. Those parts in this environmental certification system that creates the greatest economical increase in value are decreasing energy consumption, localization of the building and choice of material. These indicators decreased the management- and maintenance cost the most for the property owner and therefor it increases the marginal profit for the property owner. The buildings comfort contributes to the tenants will to pay a higher rent, the lowered production cost contributes to a lower investment cost and the critical break-even point is, in theory, reached faster by the property owner. Even the environmental certification contributes to an economical increase in value, partly because the tenant request higher environmental standards and they almost demands some kind of an environmental certification, and partly because the environmental certification system ‘’forces’’ the planning group to handle certain questions in an early stage of the process which otherwise might have been left for a later occasion. This leads to that the cost of changes in the project can be avoided and becomes lower in an early stage of the project, then it would be if the changes were met later in the process. The grade that was reached regarding to an optimized economical BREEAM-SE evaluation was VERY GOOD because the obtained BREEAM-points was 59,55 %, and all of the minimum criteria’s were executed.

Purpose: The purpose of this paper is to study how Swedish portfolio companies perform after being exited by the PE-company. Through the perspective of the portfolio company, we follow how well they maintain the created value and if there is a difference in performance depending of different exit strategies. Theory: The study is based on theories regarding corporate governance, the principal-agent theory and the tax-shield theory. Method: To perform this study we have used a quantitative and deductive research approach. We compare the portfolio companies pair-wise with themselves during another time period. We then test if there is a difference in performance comparing key figures. Results: Data has been collected from 480 annual reports covering a total of 60 portfolio companies. The results consist of three different key figures from every year for each portfolio company. Analysis: The tests show a few statistically significant changes in performance when making comparisons regarding the different points in time. Generally, portfolio companies exited 2003-2005 performs better than those exited 2006-2011. The portfolio companies exited during 2006-2008 showed significant decrease in two out of the three key figures after being exited. Conclusion: The results show that portfolio companies perform differently depending on when they are exited, which is natural considering constant macro-economic changes. There was no significant difference in performance when using exit method as the dependent variable. / Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur svenska portföljbolag utvecklas efter avyttring, samt att ur portföljbolagets perspektiv följa upp hur väl dessa bibehåller det värde som skapats och om det finns skillnad i prestationer portföljbolagen emellan i förhållande till exitmetod. Teori: Corporate governance, principal-agentteorin, teorin om skattesköld. Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Portföljbolagen jämförs parvis med sig själva vid olika tidsperioder och testas med hypoteser för att undersöka om de skiljer sig i de nyckeltal som mäts. Empiri: Empirin består av 480 årsredovisningar från 60 portföljbolag. Ur dessa har tre olika nyckeltal tagits fram för analys. Alla siffror som använts i studien går att finna bland bilagorna. Analys: Testen ger att antal signifikanta resultat på förändring tidpunkterna emellan. Generellt presterar portföljbolag avyttrade mellan 2003-2005 bättre än de som avyttrats 2006-2011. Perioden 2006-2008 visade negativ signifikant utveckling på två av de tre nyckeltalen som uppmätts. Slutsats: Empirin visar att portföljbolag utvecklas olika beroende på när de avyttrats, vilket är en given effekt av att det makroekonomiska klimatet ständigt förändras. Det gick inte att utläsa någon prestationsskillnad portföljbolagen emellan när exitmetod sattes som beroende variabel.

Derome skog råvaruförsörjer fem sågverk i en tuff bransch med hård konkurrens. För att öka konkurrenskraften skall de testa värdehöjande avkap. Värdehöjande avkap innebär att kvalitetsfel kapas bort direkt i skogen av skördarföraren. Detta skall förutom ökande konkurrenskraft leda till högre timmerandel, mindre vrakandel, mer timmer snabbare och säkrare arbetsmiljö för entreprenörer som minimerar det manuella arbetet i skogen. Syftet är att undersöka om värdehöjande avkap ger en värdeökning samt att se vilka variabler som har störst betydelse för eventuell värdeökning. Data samlades in från en fältundersökning samt skördarens HPR- filer för att sammanställas via programmet Virkesvärde. Resultatet visade att användningen av värdehöjande avkap gav en positiv värdeökning. I fältundersökningen visades en 35 % värdeökning där värdehöjande avkap användes. Och via Virkesvärde visades en 43 % värdeökning i de fall där värdehöjande avkap förekom. Slutsatsen blev att begreppet värdehöjande avkap blev en värdehöjande handling samt att två variabler hade störst betydelse på värdeökningen, diameter samt kvalitetsklassen. / Derome forest´s main task is to provide five sawmills in the Derome Group´s industries with raw material from timber. To increase timber exchange from the forest they want to test value-adding cuts direct in to the forest. Value-adding cuts means that the harvester cuts off quality defects that lowers the value of the tree. Such quality defects is rot, buttress or crook. In this case, Derome forest wants to increase timber proportion, reduce wasted log, better timber quality and less disruptions at their industries. The purpose with this study is to investigate if the concept with value-adding cuts increases the value on individual logs and further increases all harvest. To investigate the value-adding cuts a quantitative method in shape of a field investigation was used to provide different data about the tree when value-adding cuts was applied. Except for the field investigation a program developed by Skogforsk called Virkesvärde was used to analyze the whole logging operation. The study was delimit to esclusively manage tree species used in Derome Group´s sawmills, spruce (Picea abies) and pine (Pinus sylvestris).In those cases where value-adding cuts were applied during the field investigation an average value increase was made with 39 SEK/tree and 35 % on the first stock. There is obvious connections between diameter, timber class and increase of value. A new timber proportion with 42,6 m3fub or 1,4 % was created from the analysis in Virkesvärde for the whole cutting operation. The value increase of the cutting operation was 43 % on the first stock on the trees where value-adding cut was applied. Price lists for different assortments from Derome forest was used in the calculations. In the field investigation there was value increases on lumps up to 18 dm. Only when the quality defects did not disappear the cut was unsuccessful. The result of the study gave a clear answer that value-adding cuts really was a value-adding action.