Idag finns det i Sverige fyra olika miljöcertifieringssystem. Miljöbyggnad, GreenBuilding, LEED och BREEAM. BREEAM är det som är bäst lämpat för vår studie. Rapporten kommer att undersöka om BREEAM är tillräckligt omfattande för att avgöra den verkliga energiåtgången och miljöpåverkan för aluminium-, PVC- och träfönster.  Rapporten visar att BREEAM är tillräckligt omfattande vid materialbedömningar, dock finns det en risk att man får ett sämre betyg då BREEAM vanligtvis arbetar med att göra en genomsnittlig bedömning av olika fönstermaterial. Därför kan man som individuell leverantör få ett sämre betyg än vad man kanske förtjänar. Efter jämförelse mellan de olika materialen visar det att aluminium har mest miljöpåverkan vid en primärtillverkning. Beroende på hur mycket som återvinns kan detta dock komma att ändras.

Miljöcertifieringssystemet BREEAM-SE har granskats och de delar som skapar ett ekonomiskt ökat värde för fastighetsägaren har lokaliserats i certifieringssystemet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer där de intervjuade personerna fick utveckla sina svar om varför de ansåg att indikatorerna skapar eller inte skapar något värde. Ett betyg för högste ekonomiska värdeökningen enligt BREEAM-SE har sammanställts. Undersökningen tog enbart hänsyn till den ekonomiska värdeökningen för fastighetsägaren och avgränsade undersökning för andra yrkeskategorier. En fördjupning i de indikatorer som skapar ett ekonomiskt värde har begränsats i mån av tid vilket lett till att dels indikatorn energi, inte är helt optimerad vad gäller målpoängen som ska nås för högsta ekonomiska värdet. De delar i miljöcertifieringssystemet som skapar högst ekonomiskt värde är lägre energiförbrukning, lokalisering av byggnaden och materialvalen Dessa indikatorer sänker drift- och underhållskostnaderna mest för fastighetsägaren och därmed ökar vinstmarginalen för fastighetsägaren. Byggnadens komfort bidrar till att hyresgästen kan vara villig att betala en högre hyra och lägre byggproduktionskostnader bidrar till en lägre investeringskostnad och break-even nås i teorin tidigare för fastighetsägaren. Även själva miljöcertifieringen bidrar till ett ökat ekonomiskt värde, dels för att hyresgäster ställer högre och högre miljökrav och de nästan kräver en miljöcertifiering idag, och dels att miljöcertifieringen ”tvingar” projektgruppen att ta tag i frågor i ett tidigare skede än vad som i vanliga fall hade gjorts. Detta leder till att ändringskostnader kan undvikas och blir lägre i ett tidigt skede, än om ändringar skulle göras i ett senare skede. Betyget som nåddes vid en ekonomiskt optimerad BREEAM-SE bedömning blev VERY GOOD eftersom nådd BREEAM-poäng blev 59,55 % och alla minimikriterier uppfylldes. / The environmental certification system BREEAM-SE has been studied and the parts that create an economical increase in value seen from the property owner’s perspective, has been located in the environmental certification system. The study was done by qualitative interviews so the interviewed people were able to explicate their answers about why or why not they thought that the indicators created a value. A complete grade has been compiled regard to the economical increase in value according to BREEAM-SE. The study only considered the economical increase in value regarded to the property owner and delimitated studies for other job types. An immerse to the indicators that creates an economical increase in value has been restricted due to time which led to that partly the indicator energy, wasn’t fully optimized regarding the objective point that need to be reached for the greatest economical increase of value. Those parts in this environmental certification system that creates the greatest economical increase in value are decreasing energy consumption, localization of the building and choice of material. These indicators decreased the management- and maintenance cost the most for the property owner and therefor it increases the marginal profit for the property owner. The buildings comfort contributes to the tenants will to pay a higher rent, the lowered production cost contributes to a lower investment cost and the critical break-even point is, in theory, reached faster by the property owner. Even the environmental certification contributes to an economical increase in value, partly because the tenant request higher environmental standards and they almost demands some kind of an environmental certification, and partly because the environmental certification system ‘’forces’’ the planning group to handle certain questions in an early stage of the process which otherwise might have been left for a later occasion. This leads to that the cost of changes in the project can be avoided and becomes lower in an early stage of the project, then it would be if the changes were met later in the process. The grade that was reached regarding to an optimized economical BREEAM-SE evaluation was VERY GOOD because the obtained BREEAM-points was 59,55 %, and all of the minimum criteria’s were executed.

Innan årsskiftet 2011-2012 blev Sveriges första lager som är miljöcertifierat enligt LEED färdigställt. LEED står för Leadership in Energy and Environmental Design och är en miljöcertifiering som har funnits sedan år 2000. LEED finns i fyra olika nivåer - certified, silver, gold och platinum. Vilken nivå som projektet når baseras på ett poängsystem som bedömer byggnaden i sju kategorier och projektet som avser vår fallstudie är certifierad i nivå gold. LEED växer ständigt och är idag en internationellt väletablerad miljöcertifiering. Till dagens datum (2012-03-27) finns 31450 projekt (560 miljoner m2 lokalyta) certifierade enligt LEED. Examensarbetet görs för Skanska Hus Sydost och har som syfte och mål att få svar på hur LEED-certifiering påverkat projektering och produktion, hur mycket merkostnad certifieringen har inneburit för projekt Gruset 1 samt hur det påverkat byggnadens mervärde, det vill säga åtgärder som ökar fastighetens marknadsvärde. Utifrån tillgängliga data har vi utifrån fakturor relaterade till miljöcertifieringen beräknat att LEED-certifieringen har resulterat i en tilläggskostnad på 2,11 %. För att nå målet i examensarbetet som nämns i ovanstående stycke har det gjorts intervjuer med följande respondenter: Byggherre/beställare, entreprenörer, konsulter och hyresgäst. LEED har utifrån respondenternas svar framstått som ett bra alternativ även om det har inneburit vissa problem under projektets gång. / Before the end of 2011 the first warehouse that is certified under LEED was completed. LEED stands for Leadership in Energy and Environmental Design and is a environmental certification that was first launched the year of 2000. LEED is available in four levels - certified, silver, gold and platinum. What level the project will be certified with is based on a point-system that assesses the building in seven categories. This case study was certified with the level of gold. LEED is growing steadily and is now a well-established international environmental certification. At the time of writing (2012-03-27) more than 560 million m2 of commercial (which primarily serves the interests of profit) facilities are certified under LEED and are distributed over more than 31450 projects. This bachelor thesis is done on the behalf of Skanska Region Hus Sydost and includes how a LEED-certification affects the planning and production, how much additional cost the certification has brought to this project and how it affects the buildings value (measures that increase the property's market value) and how the certification is used by involved parties. For this case study it has been estimated that the LEED-certification has resulted in an additional cost of 2.11 %. To achieve the goal of the thesis mentioned in the paragraph above, there have been interviews with the following respondents: developer / clients, contractors, consultants and tenants. LEED is based on respondents' answers appeared to be a good alternative even if it meant some problems during the project.

I Sverige och andra länder i världen är det vanligt att man bygger miljöklassade byggnader. Miljöklassade byggnader har idag stor efterfrågan och det finns olika miljöcertifieringssystem som kan användas vid både nybyggnationer och ROT-arbeten. Effektiviseringar i miljöarbete och energifrågor kring byggen är ämnen som miljöcertifieringarna behandlar, därför är det vanligt att dessa frågor och effektiviseringar i miljöarbete även tillämpas på befintliga byggnader för att nå en miljöklassificering. LEED är ett amerikanskt bedömningssystem som är ett av det mest kända miljöcertifieringssystemet i världen och systemet används även i Sverige. Det sätts press på projekteringsgruppen och personerna inom produktionen vid arbete med LEED. För att allt ska fungera enligt LEEDs krav blir det extra viktigt att alla inom bygget har kunskap om vad som krävs av varje enskild person som är involverad i bygget. Hur ska kunskapen kring arbete med LEED kunna förbättras och produktionen effektiviseras? I examensarbetet föreslås att detta ska ske med hjälp av en mall, kallad "Mallen". Mallen ska finnas till hands för alla inom produktionen som i sin tur ska ge ett resultat där kunskapen inom företaget ökar kring LEED men även effektivisera arbetet i samband med att kunskapen ökar. När både kunskapen och effektiviseringen ökat samt visat goda resultat bör en sänkning av inom kostnaden ske. / In Sweden and other countries in the world, it’s common that you build green certified buildings. There’s a great demand for Green buildings and there are different kinds of green building certification systems that can be used in both new construction and repair jobs. Efficiency and energy issues surrounding the building are topics that green building certifications treat, because it is common that these issues and improvements also is applied to existing buildings in order to reach an green building classification. LEED is an American classification system that is one of the most known systems in the world and it’s also used in Sweden. In order to use LEED while constructing a building it puts a pressure on the planning group and even for the people in construction. To make everything work according to the LEED requirements, it will be extra important that everyone within the building process should have knowledge of what is required from each person involved in the construction. How should the knowledge increase and construction efficiency improve? We propose it can be done by using a template which is also called "Mallen". This will be available for all involved in the production process and will result in an increased knowledge about LEED within the company. By that the efficiency of the work increases. When both knowledge and efficiency have increased and shown good results it should then also reduce the costs.

Syftet med examensarbetet är att främja den hållbara utvecklingen i anläggningssektorn. Målet med rapporten är att visa hur miljöklassningssystemet CEEQUAL kan förbättras samt hur användningen kan främja hållbar utveckling i mark och anläggningsprojekt i Sverige. CEEQUAL är ett miljöklassningssystem inom infrastruktur och anläggning som har utvecklats i Storbritannien av Institution of Civil Engineers.  I examensarbetet har följande frågeställningar undersökts:  Hur fungerar CEEQUAL i praktiken?  Vad är den svenska erfarenheten från användningen av CEEQUAL?  Hur kan anläggningssektorn förbättra miljö/hållbarhetsarbetet genom miljöklassning med CEEQUAL?  Hur kan man förbättra miljöklassningssystemet CEEQUAL?  Frågorna har besvarats genom metoderna litteraturstudie och dokumentanalys men även genom intervjuer med olika aktörer inom anläggningsbranschen.  Denna rapport innehåller en kort sammanfattning av vad hållbar utveckling betyder och en fördjupning inom miljöklasscertifieringssystemet CEEQUAL samt dess användning inom anläggnings- och infrastrukturprojekt.  En jämförelse mellan CEEQUAL, de 16 nationella miljömålen och Kretsloppsrådets mål har också utförts för att se om de behandlar samma miljöområden.  En certifiering sker i flera olika steg. En certifiering genomförs av en utbildad assessor som bedömer och ger poäng på svaren av frågorna som återfinns i CEEQUAL:s manual. Betyget beror på hur väl projektet uppfyllt de krav som CEEQUAL efterfrågar. Det kontrolleras sedan av en oberoende granskare och godkänns till sist av CEEQUAL som ger ett slutbetyg.  Certifieringssystemet CEEQUAL har både har för- och nackdelar. En av de största nackdelarna är det inte finns någon svenskanpassad version. Frågorna i manualen är på engelska och svårtolkade vilket leder till att det tar tid att förstå dem samt att det med tiden ökar risken till att CEEQUAL tappar sin trovärdighet.  TGOJ-porten (TGOJ står för Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar) är ett anläggningsprojekt där syftet var att byta ut en järnvägsbro till en betongbro som gjuts i krossmaterial. Resultatet visar att de stora förbättringsåtgärderna som exempelvis återanvändning av material samt inköp av krossmaterial var redan identifierade innan CEEQUAL beslutades att användas. / The purpose of this work is to promote sustainable development in the construction sector. The goal of this rapport is to show how environmental classification system CEEQUAL can be improved and how their use may promote the sustainable development of land and construction projects in Sweden. CEEQUAL is an environmental classification system for infrastructure that has been developed in the UK by the Institution of Civil Engineers.  The following questions were investigated in the thesis:  How does CEEQUAL work in practice?  What is the Swedish experience from the use of CEEQUAL?  How can the contruction sector improve the environmental work through an environmental classification with CEEQUAL?  How can the environmental classification system CEEQUAL be improved?  The questions were answered by the methods literature studies and document analysis but also interviews with various actors in the construction market.  This report contains a brief summary of what sustainable development means, a specialization in environmental classification system CEEQUAL and its use in the construction and infrastructure projects.  A comparison between CEEQUAL, the sixteen environmental quality objectives and The Ecocycle Council objectives has also been done to see to see if they deal with similar environmental areas.  A certification is done in several steps. The certification is carried out by a trained assessor who assesses and gives points for the answers of the questions found in CEEQUAL's manual. The score depends on how well the project met the requirements that CEEQUAL demand. It is then checked by an independent verifier and approved finally by CEEQUAL giving a final grade.  The certification system CEEQUAL have both advantages and disadvantages. One of the main disadvantages is that there is no Swedish adapted version. The questions in the manual are in English and difficult to interpret which leads to that it takes time to understand them and also that it over time increases the risk that CEEQUAL loses its trustworthiness.  TGOJ-port (TGOJ stands for Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar) is a construction project where the aim was to replace a railway bridge to a concrete casted in crushed aggregate. The results shows that the major improvement measures such as recycling of materials and the purchase of aggregate materials were already identified before CEEQUAL was decided to be used.

En stor utmaning för byggbranschen är att minska sin miljöpåverkan, och med nya miljöcertifieringar blir miljökraven större. Deklaration och bedömning av byggprodukters miljöpåverkan har också blivit en viktig fråga i branschens miljöarbete. Det är inte bara staten eller kommunerna som behöver ta ansvar för att minska miljö- och klimatproblem i Sverige, utan det är även näringslivet, däribland byggbranschen, som har ett stort ansvar. Syftet med denna studie är att undersöka byggsektorns påverkan på miljön baserat på vilka certifieringssystem de utvalda företagen använder och undersöka hur man kan minska byggsektorns miljöpåverkan genom att använda certifieringssystem. Studien syftar även till att utforska skillnaderna mellan olika system för att avgöra om ett av systemen är mer fördelaktigt från ett miljöperspektiv än andra system. Det påvisas att de olika certifieringssystem som används idag, både nationellt och internationellt, har en viss gemensamma nämnare men att det också finns faktorer som skiljer dem åt. Systemen har alla till syfte att öka antalet miljöbyggnader och minska miljöpåverkan, men de fokuserar på olika huvudområden. Studien pekar på att miljöfrågan är en viktig och prioriterad fråga i byggbranschen idag och att certifieringssystem bidrar till minskad miljöpåverkan. Studien föreslår att systemen har potential att utvecklas för att täcka fler områden, som energi- och klimatfrågor. Svenska byggföretag uppmanas använda miljöcertifieringssystem som Nordic Swan Ecolabel (Svanen), GreenBuilding Certifiering och Miljöbyggnadssystemets certifiering för hållbar utveckling. LEED och BREEAM anses vara de mest omfattande och internationellt erkända systemen. Företag bör välja det lämpligaste systemet baserat på projektets krav. Miljöcertifieringssystemen hjälper till att minska miljöpåverkan och främjar miljömedvetenhet. Certifieringssystemen bör utvecklas kontinuerligt genom att inkludera energi- och klimatfrågor, höja miniminivåerna för miljöbyggnad och öka kunskapen om kemikalier. Ingen certifiering är för närvarande helt miljövänlig, men de kan förbättras för att minska byggbranschens negativa påverkan på miljön. / National Board of Housing, Building, and Planning states that the construction and real estate sector contributes to approximately 20 - 30% of Sweden's environmental impact. The construction industry must reduce its environmental impact and environmental certification sets higher standards than those mandated by the National Board's building regulations. The declaration and assessment of construction products' environmental impact is a crucial aspect of the construction and real estate industry's efforts to protect the environment. Reducing environmental and climate problems is not solely the responsibility of the government or municipalities, but also the business community, including the construction industry. This study investigates certifications systems used by the selected companies. The aim is to compare and evaluate these systems to determine which one is more environmentally friendly and sustainable. The study finds that certification systems, both nationally and internationally, have common goals but differ in their focus and usage from country to country. Environmental issues are a priority in the construction industry, and certification systems play a role in reducing the sector's negative impact. The study suggests that these systems have the potential to be improved to address energy and climate issues, but management of the certification process should be made simpler for maximum impact.

Denna rapport har till syfte att belysa varför förvaltande fastighetsbolag, med en långsiktig ägarstrategi på sitt fastighetsbestånd, väljer att miljöcertifiera sina lokaler. Samt hur de upplever investeringskostnaden som en certifiering medför, om de ser några problem eller brister i systemen och vad de tror om framtiden för miljöcertifieringar. Rapporten är avgränsad till miljöcertifieringssystemen GreenBuilding, LEED, BREEAM och Miljöbyggnad. Metoden som använts för att uppfylla rapportens syfte är semi-strukturerade expertintervjuer. Nyckelpersoner inom hållbarhetsarbete på åtta av de större fastighetsbolagen i Stockholmsområdet har intervjuats. Svaren från dessa intervjuer har sedan analyserats mot tidigare forskning på området och slutsatser har frammanställts utifrån denna analys.  Av rapporten framkommer att det idag finns många anledningar för en fastighetsägare att certifiera sina kommersiella lokaler. Certifierade lokaler är efterfrågade av hyresgäster, certifieringen medför en kvalitetssäkring för byggnaden samt upplevs ge en bra miljöstyrning vid såväl projekt som vid förvaltning. Utöver detta uppenbaras att det även finns ekonomiska incitament. Certifieringen medför lägre driftkostnader och förmånligare finansiering; både i form av tillgång till mer kapital och fördelaktiga lånevillkor. Företag som emitterar obligationer öronmärkta för gröna projekt (gröna obligationer), kan även se prisskillnader på dessa gentemot vanliga obligationer.  Fastighetsbolagen upplever likväl att det finns brister och förbättringsmöjligheter för certifieringssystemen. Att certifiera en byggnad är resurskrävande, både i form av tid och pengar, och den allmänna kännedomen kring miljöcertifieringar är fortfarande relativt låg. Ett införande av färdiga systemstöd för certifieringsprocessen efterfrågas och vi anser att marknadsföringen av systemen bör bli bättre. Sammanfattningsvis kan sägas att framtiden ändå ser ljus ut för miljöcertifieringssystemen. I Stockholmsområdet anser fastighetsbolagen att det för nyproduktion av kommersiella lokaler numera nästan är en hygienfaktor. De incitament som finns för att certifiera tycks överstiga de brister som uppmärksammats, och att det numera även går att certifiera med en ekonomisk vinning indikerar att certifierandet av kommersiella lokaler enbart kommer öka. / The objective behind this thesis is to clarify why real estate companies choose to environmentally certify their commercial buildings, how they feel about the investment cost of a certification and if they are experiencing any flaws with the certification systems. The report is delimited to the systems GreenBuilding, LEED, BREEAM as well as the Swedish system Miljöbyggnad; the future of these systems is also studied and discussed. The method used to carry out this objective is semi-structured expert interviews. Key persons in sustainability work at eight of the larger real estate companies in the Stockholm area has been interviewed. The answers from these interviews has then been analyzed and compared with previous research in the field, from this analysis conclusions have been made.  The results from the report shows that there are a lot of reasons for a real estate owner to environmentally certify their commercial buildings. Certified buildings are in demand from tenants, the certifications entail a quality reassurance for the buildings as well as provides a good instrument for environmental work both for projects and for asset management. In addition to this it is revealed that there are economic incentives to certify. It results in lower operating costs and advantageous financing; both in terms of access to more capital and more profitable loan conditions. Companies that emit bonds earmarked for green projects (green bonds), can also see differences in price on these compared to regular bonds.  Despite this, the real estate companies in Stockholm are experiencing some issues with the certification systems. To certify a building is demanding in resources; both time and money. The general population seem to have little understanding of the certification systems and what they entail. An implementation of complete system support for the certification process is requested and we believe that there is room for improvement when it comes to marketing the certification systems. In conclusion, the future of the environmental certification systems seems bright. In the Stockholm area, the real estate companies consider certifications on newly produced commercial buildings almost a requirement. The incentives to certify seems to be greater than the issues that has been brought up; and the fact that an economic profit can now be made by certifying indicates that the number of certifications carried out should increase.

Miljöcertifieringssystemet för byggnader, LEED (Leadership in Energy &Environmental Design) lanserades 1998 i USA av USGBC (United States GreenBuilding Council). USGBC är en icke vinstdrivande organisation, vars mål är attbidra till utökat hållbart byggande. Skanskas första byggnad som certifieradesenligt LEED färdigställdes 2001 i den amerikanska delstaten North Carolina. Islutet av februari 2009 offentliggjordes det att Skanska skall införa systemet i sinNordiska organisation.Undersökningen som genomförts handlar om ett av LEED New Constructions sexdelområden, Materials & Resources. Materialhanteringen för ett byggprojekt somSkanska uppfört har analyserats för att avgöra huruvida det skulle kunna erhållapoäng vid en certifiering enligt LEED. Metoden för undersökningen har varitsamtal med materialleverantörer och medarbetare från Skanskas organisation somvarit delaktiga i byggprojektet. Material som använts för undersökningen är LEEDfor New Construction Version 2.2 och projektdokumentation av olika slag. Enligtvår undersökning skulle det byggprojekt som vi analyserat kunnat erhålla tre avtotalt 13 poäng vid en certifiering. / The environmental certification system for buildings, LEED (Leadership inEnergy & Environmental Design) was launched in 1998 by USGBC (UnitedStates Green Building Council). USGBC is a non-profit organization aiming foran expansion of sustainable building practices and education. The first ofSkanska’s buildings to be certified according to LEED standards was finished inNorth Carolina in 2001. By the end of February 2009 Skanska made public thatthe system was to be adopted in their Nordic organization.This study examines one of LEED New Construction’s six subcategories,Materials & Resources. The materials handling of a Skanska construction projecthas been analyzed to determine whether it could receive credits if certifiedaccording to LEED. The method used has been verbal contact with materialsuppliers and Skanska staff involved in the construction project. The theoreticalbasis has mainly been LEED for New Construction Version 2.2 and several kindsof project documentation. It is concluded in this study that the construction projectanalyzed could have received three of a total of 13 credits if certified.

Denna rapport beskriver utförandet av en miljöcertifieringsprocess enligt systemet Miljöbyggnad på en befintlig byggnad. Hus N på Linnéuniversitetet i Växjö har valts som referensfall. Med hjälp av utvärderingar och jämförelser mellan teorier och bedömningar på Hus Ns nuvarande energi-, inneklimats- och materialsprestanda, har byggnaden fått Silver som slutbetyg. Miljöbyggnad värderas ytterligare med hänsyn till dess användarvänlighet, nytta och brister.

Detta examensarbete på 15 hp. har haft målet att kunna hitta en guide för planering av fönster för byggnader som ska certifieras med Miljöbyggnad. I certifieringsprocessen ingår beräkning av solvärmelasten, vilket ger en siffra på hur mycket solvärme som strålar in i byggnaden, som sedan kan behövas ventileras eller kylas bort under sommarhalvåret. I processen beräknas även dagsljusfaktorn, vilket ger en siffra på hur mycket dagsljus kommer in i byggnaden. Då dessa två aspekter påverkar negativt på varandra har olika tester gjorts med hjälp av olika datasimuleringar för att finna vilken fönsterarea skulle kunna vara lämplig för att få ett bra betyg i Miljöbyggnad. Här har även tester gjorts för det termiska klimatet, som är ytterligare en aspekt Miljöbyggnad ser på, och som fönstret kan påverka. För arbetet har en blivande kontorsbyggnad, Svalan i Uppsala, varit som mall för dessa tester. Då det finns väldigt många olika parametrar som behövs för att kunna göra alla simuleringar och uträkningar är det svårt att göra en guide som fungerar för alla projekt. I detta arbete finns två lika stora kontor som har fönster åt olika väderstreck och med olika g-värden, för att se skillnader på dessa har simuleringar gjorts för olika fönsterareor, och olika fönsterplaceringar. För simuleringarna har IDA 4 och Velux Daylight Visualizer använts. Arbetet resulterade i att fönstrets placering i rummet ger stor skillnad på dagljusfaktorn, och även för fönstrets utformning, dock ingen för solvärmelasten. För att påverka solvärmelasten kan glasarean i fönstret ändras, g-värdet, eller golvarean för rummet. När dessa parametrar verkar positivt för solvärmelasten, påverkar de negativt för dagsljusfaktorn, därför måste projektören hitta en bra nivå som fungerar för både solvärmelasten och dagsljusfaktorn. För projektet med två kontor i Svalan gav resultatet att få GULD i både solvärmelast och dagsljusfaktorn fungerar inte utan solavskärmning. Som bäst når den ena GULD och den andra SILVER, vilket kan i slutbetyget ändå räcka för att nå bästa betyget GULD med Miljöbyggnad, så länge de andra indikatorerna som Miljöbyggnad ser på är tillräckligt bra i projektet. / This report of 15 credits has had the goal to find a guide for planning window for buildings to be certified with Miljöbyggnad. The certification process includes calculation of solar heat load, giving a figure of how much sun heat is coming into the building, which may needs to be ventilated or cooled off during the summer. The certification process also demands the daylight factor, which gives a figure of how much natural light enters the building. These two aspects affects each other in a negative way, why various tests have been done using a variety of computer simulations to find what kind of window area would be appropriate to get a good rating in Miljöbyggnad. It has also been tested for the thermal climate, which is another aspect Miljöbyggnad investigates, and that windows can influence. The work uses an upcoming office building, Svalan in Uppsala, as a model for these tests. As there are many different parameters that are needed to make all the simulations and calculations it is difficult to make a guide that works for all projects. In this work there are two equally sized offices that have windows facing different directions and with different g-values, to see the differences in these simulations have been made for various window areas and different window placements. For the simulations, the IDA-ICE 4 and Velux Daylight Visualizer have been used. The work resulted in that the window's placement in the room has a big difference for daylight factor, and also for the window form, however none of the solar load. To affect solar heat load, the glass area of the window can be changed, the g-value, or the floor area of the room. When these parameters seem positive for the solar heat load, are they affecting negatively the daylight factor, therefore the building planner have to find a good level found that works for both solar heat load and the daylight factor. For the project with two offices in Svalan gave the result; to get GOLD in both solar heat load and daylight factor will not work without sun screening. As best reach one of them GOLD and the other SILVER, which can be in the final grade yet sufficient to reach the best grade GOLD with Miljöbyggnad, as long as this projects other Miljöbyggnad factors gives results which is good enough.