Enligt Naturvårdsverket (2010) står Sveriges bebyggelse för närmare 40 % av landets totala energianvändning och detta måste minskas radikalt.  För att skapa en standard och göra det lättare för miljöarbetet har miljöcertifieringar instiftats. Enligt Sweden Green Buildings Council (2015b) finns det i dagsläget 4 stycken miljöcertifieringar: Miljöbyggnad, LEED BREEAM och GreenBuilding. Eftersom miljöcertifieringar blir allt mer populära har Tyréns AB upplevt en större efterfrågan på dessa. De har därför sett ett behov av att få bättre underlag för hur de som konstruktörer påverkas vid projektering för att kunna klara olika miljöcertifieringar. Detta examensarbete behandlar Miljöbyggnad och LEED och valdes därför att de gäller på alla typer av byggnader. För Miljöbyggnad användes ett referensobjekt, ”Kvarteret Jongärdan”. Detta för att dels se vilket betyg byggnaden har och dels för att se vad som krävdes för att uppnå respektive betyg. Syftet med detta examensarbete har varit att skapa en manual, där konstruktörerna på Tyréns AB får information om hur de berörs av Miljöbyggnad och LEED. För Miljöbyggnad är detta presenterat i form av en checklista. Denna manual finns tillgänglig för konstruktörerna på Tyréns AB och är en sammanfattning av examensarbetet. Slutsatsen av denna rapport är att konstruktören påverkas i större grad vid Miljöbyggnad än med LEED. I Miljöbyggnad berördes konstruktören direkt av ungefär hälften av de 15 delmålen men vid LEED som bygger på ett poängsystem kunde konstruktören bara uppnå 38 poäng av 110. Detta beror på att LEED även tar hänsyn till vilken plats byggnaden är på, mycket runt omkring byggnaden som infrastrukturen och användning av transport. En annan slutsats är att den checklista som skapades för konstruktören även kan användas vid framtida projekt vid liknande byggnader då åtgärderna som vidtogs på referensobjektet ”kv. Jongärdan” visar att alla betyg kunde uppnås. I framtida projekt kan alltså konstruktören använda sig av checklistan och med hjälp av denna klara silver respektive guld för de indikatorerna som konstruktören berörs av. Målet med denna rapport har därmed uppfyllts. / The buildings of Sweden stands for almost 40 % of the total energy use and this must change drastically (Naturvårdsverket, 2015).In order to create a standard and make it easier for building environmental work, environmental certifications have been established. Today there are four environmental certifications: “Miljöbyggnad”, LEED, BREEAM and Greenbuilding (Sweden Green Building Council, 2015b). Since environmental certifications have become more popular, Tyréns AB has experienced a larger demand for these and therefore wants more information about how the environmental certifications affect them as structural engineers. This thesis includes the environmental certifications, “Miljöbyggnad” and LEED. These two were chosen to study because they apply to all kinds of buildings.  For “Miljöbyggnad” a reference object was used to see what grade it has and what it needed to achieve the other grades in “Miljöbyggnad”. The purpose of this project was to create a manual where the structural engineers get the information they need about how they can achieve “Miljöbyggnad” and LEED. For the certification called “Miljöbyggnad” this is presented in the form of a checklist. The conclusion of this thesis is that the structural engineer is affected more by the certification “Miljöbyggnad” than LEED. About half of the intermediate goals were affected by the structural engineer in “Miljöbyggnad” but with LEED, that consist of a system of points which the structural engineer could only reach 38 points of 110. That is because LEED is dependent on the area being good where the building is to be erected and it also takes into consideration things like infrastructure and the use of transportation. Another conclusion is that the checklist made for the structural engineer can also be used in future projects because the measures taken on the reference object “kv.Jongärdan” show that the criteria for all the different classifications could have been met. In future projects, the structural engineers can use the checklist to help them reach the conditions required for classifications silver or gold in “Miljöbyggnad” with similar buildings. The goal of this project has thereby been achieved.

This thesis examines the environmental benefits resulting from the choice of environmental certification scheme, with focus on energy. This was carried out by studying the measures that were implemented as a result of the certification of Sweco's three largest office buildings in Stockholm, Gothenburg and Malmö. The office property in Stockholm has been certified with the Swedish Environmental Building, Gothenburg with the British BREEAM and Malmö with the U.S system LEED. The results from the study indicate that an environmental certification can reduce the energy consumption by up to 59 percent and the water consumption by 20 to 66 percent. However; the interviews, literature study and simulations in MATLAB indicate that the size and scope of these environmental benefits depend on several identified factors: the type of building and its conditions, system selection, grade level, the choice of indicators, the ambition of those involved and when in time the certification process begins. The comparison between Environmental Building, LEED and BREEAM showed that Environmental Building for the office property in Stockholm gave the largest environmental benefit in terms of reduced energy consumption thanks to several large measures. The simulations in MATLAB indicated that when choosing window glass the following factors need to be taken into consideration; the coefficient of heat transmission, the solar factor g, the windows placement and the building’s balance temperature. The optimal choice of window glass is a glass with a low g-value during the cooling season and with a high g-value during the heating season.

No description available.

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet BREEAM med fokus på processen och systemets effekter. I studien har pågående BREEAM-projekt i Sverige studerats för att undersöka vad som görs specifikt vid en BREEAM-certifiering, vad det kostar samt vilka nyttor en BREEAM-certifiering genererar. Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av miljöpåverkan i Sverige idag och förhoppningen är att miljöcertifieringar av byggnader kan minska miljöbelastningen. Studien visar på att det finns en växande efterfrågan på miljöcertifierade kontor och lokaler från hyresgästen trots att innebörden än är något oklar. BREEAM är relativt nytt på svenska marknaden och behöver fortsätta att utvecklas och anpassas. Ett svenskt företag, med en redan god intern byggstandard, behöver dock inte göra några större åtaganden för att nå ett bra betyg i BREEAM. En BREEAM-certifiering intygar att en byggnad håller en bra nivå miljömässigt, visar att företaget är på väg åt rätt håll och hjälper till att strukturera upp miljöarbetet under ett byggprojekt. Miljöpåverkan i sig minskar egentligen inte tack vare en BREEAM-certifiering utan effekterna antas vara mer affärsmässiga. En internationell jämförbar certifiering kan även vara avgörande vid fastighetstransaktioner. / This bachelor thesis examines the green building rating system BREEAM with a focus of the process and the systems effects. In the study ongoing BREEAM-projects in Sweden have been studied to examine what specifically is made because of the BREEAM-certification, the cost of it and also what benefits comes with a BREEAM-certification. The Building and Real Estate sector are responsible for a major part of the environmental impact in Sweden and hopefully the environmental certifications will reduce the environmental impact. The study shows that there is a growing demand for certified offices and premises from the tenants, although the implications are still being somewhat confusing. BREEAM is still relatively new on the Swedish market and the development and adaptability has to continue. A Swedish company, with an already good internal building standard, doesn’t need to do big commitments to reach a good rating in BREEAM. A BREEAM-certificate confirms that a building keeps a good level in environmental awareness, that the company is going in the right direction and also it helps the building project to structure the environmental work. The environmental impact it selves doesn’t really reduce thanks to a BREEAM-certification but the effects are more business oriented. An international comparable certification can be crucial in a real estate transaction.

Miljonprogrammet är benämningen på ett statligt stöttat konstruktionsmål om 1 miljon bostäder på 10 år, under perioden 1965-1975. Innan miljonprogrammet upplevdes en kraftig befolkningstillväxt till följd av så kallade babybooms och hög arbetskraftsinvandring, en stor bostadsbrist, en låg standard på bostäder där många hushåll saknade utrustning som anses basal idag, en kraftig ekonomisk tillväxt med ökade realinkomster som ökade efterfrågan på bättre och rymligare boenden samt ett utbrett problem med trångboddhet. Trots en ökad bostadsproduktion med bättre standard mellan 1945–1965 slog den statliga utredningen bostadsbyggnadsutredningen fast att det fanns ett fortsatt behov av ökat byggtempo. Slutbetänkandet av bostadsbyggnadsutredningen, kallad höjd bostadsstandard, kom år 1965 och därefter fattades beslutet om ett miljonprogram. Denna rapport syftar till att kartlägga de mest framträdande orsakerna bakom miljonprogrammet, jämföra dem mot dagsläget för att bedöma dagens behov samt undersöka vad som skulle göras annorlunda om det utfördes ett liknande program idag. Idag är befolkningstillväxten högre än den var då, både sett lång- och kortsiktig. Detta attribueras ofta till höga invandringstal, då födelsetalen varit förhållandevis låga. Det finns även en bostadsbrist, inte minst i storstadsområdena där befolkningstätheten ökat som mest. Trångboddheten har även ökat och det finns över 30 000 hemlösa i landet. Dock är trångboddheten svår att mäta idag, likväl hemlösheten, det uppskattas ett visst mörkertal på denna front och vissa andra aspekter är viktiga att se till, så som bostadsarea per person. Till skillnad från den låga bostadsstandarden som föranledde miljonprogrammet är en lägsta godtagbar standard lagstadgade idag, vilket säkerställt en fortsatt adekvat utrustningsstandard i hemmen. Andelen som lever under varaktigt låg ekonomisk standard har även ökat parallellt med att hyrorna per kvadratmeter höjts avsevärt jämfört med KPI, vilket har försämrat vissa delar av befolkningens möjliga efterfrågan på bostadsmarknaden. Det finns inget behov, eller samma möjligheter, till ett nytt miljonprogram idag. Däremot måste en fortsatt byggtakt säkerställas. Det finns olika åtgärder som kan vidtas för att säkerställa den, däribland är förslag social housing och införandet av marknadshyror. Dessutom finns ett behov av ekonomiskt tillgängliga lägenheter för de som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden, de verktyg som finns för att stötta dem idag är bostadsbidrag och subventionering av hyror. Numera står miljonprogrammets bostäder inför renoveringsbehov och det finns andra miljökrav idag än när dessa konstruerades. Det medför en möjlighet att miljörenovera parallellt med de tekniska renoveringarna samt möjligheten att uppfylla de krav som finns för diverse miljömärkningar. Frågan idag är alltså inte om behovet för ett nytt miljonprogram, snarare skulle det kunna vara aktuellt med ett ”miljöprogram” för att säkerställa effektiviseringen av bostadsbeståndet. / During 1965-1975 the Swedish government initiated a state-funded program called “the million program”, which supported the goal of building 1 million homes in 10 years. During the period leading up to the million program there was a strong population growth due to a baby boom and high labor immigration. There was also a large housing shortage, a problem with low housing standards where many households lacked equipment that is considered basic today, strong economic growth with increased real incomes which lead to increased demand for better and more spacious housing as well as a widespread problem of cramped housing accommodations. Despite an increased housing production with a higher standard between 1945-1965, a governmental investigation called “bostadsbyggnadsutredningen” found that there was a continued need for an increased construction pace. The final report of “bostadsbyggnadsutredningen”, called “höjd bostadsstandard”, released in 1965 and then the decision was made to initiate the million program. This paper aims to identify to causes behind the million program, make a comparison between these and todays situation to determine the housing needs, as well as exploring what would be done differently if was made today. Today, population growth is higher than it was back then, both in the long and short term. This is often attributed to high immigration rates, as birth rates have been lower. There is also a housing shortage, predominantly in the metropolitan areas where the population density has increased the most. Cramped housing accommodations has also increased and there are over 30,000 homeless people in the country. However, cramped housing accommodations is difficult to measure, as is homelessness, there is an estimated hidden statistics in these numbers and certain other aspects are important to examine, such as the living space per person. In contrast to the low housing standard from before to the million program, a minimum acceptable standard is statutory today, which has ensured a continued adequate standard of equipment in homes. The proportion living with long-term low economic standard has also increased in parallel to rents per square meter being raised significantly compared with the consumer price index, which has worsened certain groups of the population's position in the housing market. There is neither a need, nor the same possibility to enact, a new million program today. There is a need to ensure a continued construction pace, however. There are various measures to corroborate this, including suggestions of social housing and the implementation of market rents. There is also a need for financially accessible apartments for those who have difficulty establishing themselves on the housing market, the tools available to support them today are housing and rent subsidies. Nowadays the homes made during the million program are in need of renovation and there are other environmental requirements than when they were constructed. This gives the opportunity for environmental renovations in parallel with the technical renovations they need and opens up the possibility to eco-label them. There is no need for a new million program, rather an "environmental program" could be relevant to discuss to further improv the housing stock. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Detta examensarbete fokuserar på gröna byggnader på bostadsmarknaden, samt vad miljöcertifiering och miljömärkning av byggnader innebär. Hur stor är egentligen vetskapen om miljöcertifieringar och miljömärkningar hos kunder på marknaden för bostäder? Det är en intressant fråga som är återkommande i denna uppsats. Att konsumenter blir mer och mer miljömedvetna och strävar efter att göra mer hållbara val och välja rätt alternativ när det kommer till livsmedel och resor är inget som är främmande för någon. Men hur ser det ut när det kommer till bostadsmarknaden och när en konsument ställer sig inför att välja en bostad som finns i ett hus som omfattas av miljöcertifieringar? Examensarbetet behandlar tre huvudfrågor som berör efterfrågan på miljöcertifieringar på bostäder, vad detta har för koppling till byggaktörer lönsamhet samt vilken eller vilka miljöcertifieringar eller miljömärkningar som är att föredra på bostadsmarknaden.I examensarbetet har totalt sex intervjuer utförts under hösten 2019 där de deltagande representerar olika byggföretag i Sverige från antigen den kommersiella marknaden, bostadsmarknaden eller entreprenadföretag från byggskedet. De intervjuade är antingen hållbarhetschefer, VD eller på något sätt ansvariga för hållbarheten på företaget. Utöver dessa intervjuer skapades även en enkät som undersökte vilka tre variabler som hamnade högst när det kommer till att välja en ny bostad. Resultatet från empirin, i form av intervju och enkät, knöts samman med redogörelsen om miljöcertifieringar och miljömärkningar är i en avslutande analys. Examensarbetet mynnade ut i att efterfrågan på miljöcertifieringar och miljömärkningar på bostadsmarknaden inte är i paritet med efterfrågan på dessa på den kommersiella marknaden. Kunden har inte tillräckligt med information om vad dessa innebär och företagen behöver bli bättre på att nå ut till kunderna för att göra miljöcertifierade och miljömärkta bostäder mer attraktiva i kundens ögon. Miljöcertifierade byggnader genererar ett högre driftnetto då drift- och underhållskostnader för en miljöcertifierad byggnad blir lägre då den har högre krav på energianvändning och prestanda, i jämförelse med ett brunt hus. Detta, trots en låg efterfrågan hos kunderna, är en attraktiv aspekt för de byggaktörer som använder sig av miljöcertifieringarna. En miljömärkt byggnad är bra utifrån olika aspekter, liksom att den producerats av noga utvalda material. Däremot berör en inte miljömärkt byggnad den fortsatta förvaltningen, vilket en miljöcertifierad byggnad istället gör. Flertalet av de som intervjuats till detta examensarbete påpekar att Svanenmärkta hus kan vara ett bättre alternativ om företaget vill marknadsföra deras byggnader med ett mer igenkänt varumärke som Svanen. Däremot anser de att Miljöbyggnad är ett bättre alternativ då denna miljöcertifiering inte bara behandlar produktionsskedet utan även förvaltningen av byggnaden. / This bachelor’s thesis has its main focus on green buildings on the market for housing [in Sweden] and what is involved in the area of environmental certifications and ecolabelling of these buildings. How vast is one consumer’s knowledge about environmental certifications and markings on the housing market? This is an interesting question that is discussed continuously throughout this essay. The fact that consumers get more and more sustainable and aim towards making more sustainable choices for themselves when it comes to travel and consuming different goods, is not unfamiliar to anyone. But what does it look like when it comes to the housing market and when a consumer is presented with the choice of choosing a home which is in an apartment that is covered by environmental certifications? This bachelor’s thesis contains three main questions that revolve around how big the demand for apartments in an environmentally certified house is, what connection this has to the profitability of building actors and last but not least, which certification or ecolabel is the most preferable on the market for housing. A total of six people have been interviewed for this bachelor’s thesis, during the spring of 2019. The participants are all working for different building companies, either as contractors or on the market for commercial buildings or the market for housing. These people are either sustainability managers, CEOs or responsible for the sustainability of the company. Apart from these interviews a survey was filled by numerous people where the main question was to examine which three preferences were most popular when it comes selecting a new apartment. The result, from the six interviews and the survey, was entwined with the screening of the different environmental certifications and ecolabels in an analysis. The analysis argued that the demand for environmentally certified buildings on the commercial market is a lot higher than the demand for these on the market for housing. The customer is not briefed enough, and the companies need to step up their marketing and make environmentally certified buildings more attractive for the customer. Buildings that are environmentally certified generates a higher operations net since lower operations and maintenance costs tend to get lower if the building is certified, in comparison to a non-certified building. This, despite the low demand on environmental certifications, is an attractive aspect for building actors that use these certifications. When a building has an ecolabelling, it is effective in different aspects, such as when it comes to the appropriate selection of sustainable materials. A building that is equipped with an ecolabel only affects the production of the building. However, a building that is environmentally certified looks to the continued management of the facility. Most participants in the interviews suggest that the ecolabel Svanen is the best one for the housing market since it is most recognizable by customers. However, they point out that the certification Miljöbyggnad is a better choice if they are interested in, not only the production phase of the building but also the continued facility management.

Under det senaste decenniet har det skett en stor utveckling av strategier och trender gällandemiljöcertifieringar av kommersiella fastigheter. Efter att SGBC (Swedish Green Building Council)etablerades 2009 har företag valt att anpassa sin verksamhet, strategier och miljöpolicy därefter. Vissaföretag ligger långt i framkant när det gäller att investera i miljöcertifierade fastigheter varpå studienssyfte är att undersöka hur bolagen lyckats anpassa sin verksamhet på en marknad i rörelse. Det villsäga hur företagen förhåller sina investeringar av miljöcertifieringar till sina policys gällande hållbarutveckling. Metoden för studien har varit att undersöka årsredovisningar och hållbarhetsrapporter för utvaldafastighetsbolag under det senaste decenniet. Även företagens hemsidor har fungerat som underlag vidinsamling av information för att kunna kartlägga företagens mål, strategier och viktiga nyckeltal. Frånden insamlade data har man kunnat granska utvecklingen av trender och strategier för de undersöktafastighetsbolagen där man har sett en ändring allt eftersom rådande marknadsförutsättningar ochefterfrågan ändrats. Vissa svårigheter har uppstått vad gäller transparensen i tillhörande årsredovisningar som har visskorrelation till huruvida ett bolag väljer att överkommunicera arbetet med miljöcertifieringar ochhållbarhet i sin helhet. Detta kan antas bero på den hållbarhetstrend som fått genomslag under detsenaste decenniet där ett fastighetsbolag, för att vara tillräckligt konkurrenskraftig inom främstkontorssegmentet, har fått påvisa ett betydligt större arbete kring just miljöfrågor och hållbarhet än ettbolag mer inriktad på industriella lokaler lokaliserat till mindre städer. / Over the past decade, there has been a major development of strategies and trends regardingenvironmental certifications of commercial properties. Since the establishment of the Swedish GreenBuilding Council (SGBC) in 2009, companies have chosen to adapt their activities, strategies andenvironmental policies accordingly. Some companies are at the forefront when it comes to investing inenvironmentally certified properties, and the purpose of the study is to investigate how the companiesmanaged to adapt their operations at a market in motion. That is, how companies relate theirinvestments in environmental certifications to their sustainable development policies. The study has included examining annual reports and sustainability statements for selected companiesover the past decade. The companies' websites have also served as a basis for collecting information inorder to be able to map out companies' goals, strategies and key figures. From the collected data it hasbeen possible to examine the development of trends and strategies for the investigated real estatecompanies where a change has been seen as current market conditions and demand have changed. Some difficulties have arisen with regard to the transparency of the associated annual reports, whichhave some correlation to whether a company chooses to overcommunicate the work withenvironmental certifications and sustainability in its entirety. This can be assumed to be due to thesustainability trend that has had an impact over the last decade where a real estate company, in orderto be sufficiently competitive in the office segment, has had to demonstrate much greater work onenvironmental issues and sustainability than a company more focused on industrial premises locatedin smaller cities.

Byggentreprenörer med projekterings- och utförandeansvar utgör en viktig roll när det gäller att främja hållbar utveckling inom byggbranschen. Genom att integrera hållbarhetsaspekter i sina arbetsprocesser och sitt beslutsfattande kan de bidra till att minska miljöpåverkan samt effektivisera projekt- och produktionsplanering. Virtual Design and Construction (VDC) har gjort det möjligt för byggentreprenörer att använda modellering och visualisering av slutprodukter för att göra projekt- och produktionsplanering mer effektiv. Litteraturen visar på att VDC kan användas för ekonomisk lönsamhet men kvar återfinns frågeställningen om VDC kan användas för att främja hållbar utveckling.  Denna studie grundar sig i en intervjubaserad kvalitativ studie och undersöker hur VDC används bland svenska byggföretag med projekterings- och utförandeansvar för att främja hållbar utveckling. Detta genom att undersöka hur byggentreprenörernas användning av VDC påverkar social-, ekonomisk- och miljömässig hållbarhet. Studien tar även upp hur VDC används för att uppnå miljö- och hållbarhetskrav, samt för att byggnader ska kunna miljöcertifieras. Arbetet utgörs av en litteraturstudie och en intervjustudie som innefattar uppfattningar från svenska byggentreprenörer som arbetar med totalentreprenader. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer med respondenter från byggentreprenadföretag i Sverige. En tematisk analys genomfördes sedan utifrån befintlig forskning och teorier. Resultaten tyder på att implementeringen av VDC bidrar till främjandet av hållbar utveckling hos byggentreprenörer. Genom att involvera flera aktörer i byggprojekt främjar VDC kommunikation, samarbete och en inkluderande arbetsmiljö. Det erbjuder också snabbare och mer effektiva lösningar jämfört med traditionella planeringsmetoder, vilket leder till kostnadsbesparingar och förbättrade projektresultat. Dessutom kan VDC användas för att optimera design och planering av byggnader, resurshantering och underlätta miljöcertifieringsprocessen. Resultaten visar att trots de fördelar som VDC erbjuder för hållbar utveckling, utnyttjas inte dess fulla potential inom den svenska byggbranschen. Utmaningar såsom kompetensbrist och interoperabilitetsproblem fortsätter att hindra en framgångsrik användning av VDC. / Construction contractors with design and building responsibilities play an important role in promoting sustainable development in the construction industry. By integrating sustainability considerations into their work processes and decision-making, they can help reduce environmental impact and streamline project and production planning. Virtual Design and Construction (VDC) has enabled design-build contractors to use modelling and visualization of final products to make project and production planning more efficient. The literature shows that VDC can be used for economic profitability, but the question remains whether VDC can be used to promote sustainable development.  This study is based on an interview-based qualitative study and examines how VDC is used among Swedish construction companies with design and building responsibilities to promote sustainable development. This is done by examining how the use of VDC by construction contractors affects social, economic, and environmental sustainability. The study also addresses how VDC is used to achieve environmental and sustainability requirements, and for buildings to be environmentally certified. The work consists of a literature study and an interview study that includes perceptions from Swedish design-build contractors. To collect data, semi-structured interviews were conducted with respondents from construction companies in Sweden. A thematic analysis was then conducted based on existing research and theories. The results indicate that the implementation of VDC contributes to the promotion of sustainable development among construction contractors. By involving multiple stakeholders in construction projects, VDC promotes communication, collaboration, and an inclusive work environment. It also offers faster, and more efficient solutions compared to traditional planning methods, leading to cost savings and improved project performance. Furthermore, VDC can be used to optimize building design and planning, resource management and facilitate the environmental certification process. The results show that despite the benefits that VDC offers for sustainable development, its full potential is not being utilized in the Swedish construction industry. Challenges such as skills shortages and interoperability issues continue to hinder the successful use of VDC.

Several studies have been conducted with the purpose to investigate the connections between real estate financial performance and ESG performance, mostly on asset level. The literature on ESG disclosure and real estate financial performance is not as explored. On portfolio level there have been different studies investigating if the number of green buildings affects the financial performance of real estate companies, yielding different results which shows that more attention is required in the research area. This paper has investigated disclosure of certified properties in Swedish real estate companies as well as EPRA sBPR participation and effects on the total return index of individual stocks. Panel data models are constructed using daily trading data from fifteen Swedish real estate companies. The results of the analysis indicate that there are positive signs associated with disclosure of green properties and in being part of organizations with clear sustainable ambitions, however the fact that there is not an overwhelming consistency in the results of all models can be seen as a signal that there is still uncertainty in the market around the usefulness of implementing information on certified buildings. For participation in EPRA sBPR a positive effect is found, being significant with cluster robust standard errors. For receiving a sBPR award the effect is slight but positive which is in line with previous findings. It still seems that there is disagreement in the business world on the paths to choose to efficiently incorporate ESG into business decisions. The results of this paper indicating that returns of real estate stocks are only in some cases significantly conditioned by green factors can also reflect this general level of uncertainty in the market. / Ett flertal studier har genförts i syfte att undersöka förhållandet mellan fastigheters finansiella prestanda och ESG prestanda, mestadels på tillgångsnivå. Litteraturen om ESG information och finansiell information för fastigheter är inte lika utforskad. På portfolionivå har olika studier undersökt om antalet gröna byggnader påverkar den finansiella prestanda hos fastighetsbolag, vilket gett olika resultat vilket visar att mer uppmärksamhet för forskningsområdet är nödvändigt. Det här examensarbetet undersöker information om certifierade fastigheter för svenska fastighetsbolag såväl som EPRA sBPR deltagande och effekter på totalavkastningsindexet för individuella aktier. Panel datamodeller konstrueras med hjälp av dagliga handelsdata från femton svenska fastighetsbolag. Resultaten av analysen visar på att det finns positiva tecken associerad med information om gröna fastigheter och att delta i organisationer med tydliga hållbara ambitioner. Samtidigt så visar inkontinensen i resultaten av alla modeller indikationer på att det fortfarande är osäkerhet på marknaden med användbarheten av att offentliggöra information om certifierade byggnader. För deltagande i EPRA sBPR så observeras en positiv effekt som är signifikant med kluster robusta standardfel. För att erhålla en sBPR utmärkelse är effekten liten men positiv vilket är i linje med tidigare observationer. Det verkar som att det fortfarande råder oenighet i affärsvärlden om vilken väg som ska väljas för att effektivt inkorporera ESG i affärsbeslut. Resultaten i det här examensarbetet som indikerar att avkastningen för börsnoterade fastighetsbolag bara i vissa fall signifikant påverkas av gröna faktorer kan också spegla nivån av osäkerhet på marknaden.

Greenhouse gas emissions are increasing every year, and in Sweden the construction industrystands for one fifth of the total emissions. One way for construction companies to push formore sustainable development is through voluntary sustainability certifications. As the numberof certified projects continues to rise, how to manage these projects during the early stagesbecomes an increasingly important question. Therefore, the purpose of this report has been toexplore and identify factors of success, connected to the management of certified constructionprojects during early project stages, in a relatively unexplored Swedish context. Data was collected through a literature review and seventeen semi-structured interviews withindustry professionals, and the following thematic analysis resulted in a refined list of factorsto consider during early project stages for successful certification. By applying critical successfactor (CSF) as theoretical framework, fifteen critical success factors were identified andcompared with those from previous research. Integrating the certification, planning for it duringearly stages, certification reconciliation meetings and a driven and competent specialist areexamples of identified CSFs from this list. Conclusions drawn in this report are that the Swedish context does not differ much fromprevious research, as most success factors had previously been identified by others.Furthermore, the results of this report indicate that the sustainability specialist, coordinator orconsultant is an increasingly important role for certified projects, and that they need trust,mandate and space to coordinate the work with the certification. Lastly, contributions havebeen made to the field of research on certified construction projects by providing a list ofsuccess factors with examples and data from Swedish industry professionals. This list canadditionally be considered by industry professionals when undertaking certified constructionprojects. Some issues concerning the application of CSF as framework have also beendiscussed in this report, which researchers in the field can consider for their future researchendeavors. / Utsläppen av växthusgaser ökar varje år och i Sverige står byggbranschen för en femtedel avde totala utsläppen. Ett sätt för byggföretag att driva på för en mer hållbar utveckling är genomfrivilliga hållbarhetscertifieringar. I takt med att antalet certifierade projekt ökar, blir hur manhanterar dessa projekt under de tidiga stadierna en allt viktigare fråga. Syftet med denna uppsatshar därför varit att utforska och identifiera framgångsfaktorer kopplade till ledningen avcertifierade byggprojekt under tidiga projektskeden, i en relativt outforskad svensk kontext. Data insamlades med en litteraturstudie och sjutton semistrukturerade intervjuer med personerfrån byggindustrin, och den följande tematiska analysen resulterade i en lista över faktorer attbeakta under tidiga projektstadier för framgångsrik certifiering. Genom att använda criticalsuccess factor (CSF) som teoretiskt ramverk identifierades femton kritiska framgångsfaktorersom jämfördes med dem nämnda i tidigare forskning. Integrering av certifieringen, planeringför den i tidiga skeden, certifieringsavstämningsmöten och en driven, kompetent specialist ärexempel på identifierade kritiska framgångsfaktorer från denna lista. Slutsatser som dras i denna uppsats är att den svenska kontexten inte skiljer sig mycket fråntidigare forskning, då de flesta framgångsfaktorer redan identifierats av andra. Vidare indikerarresultaten i denna uppsats att hållbarhetsspecialisten, koordinatorn eller konsulten är en alltviktigare roll i certifierade projekt, och att de behöver förtroende, mandat och utrymme för attsamordna arbetet med certifieringen. Den här uppsatsen har bidragit till forskningsområdet omcertifierade byggprojekt genom att tillhandahålla en lista över framgångsfaktorer med exempeloch data från personer inom den svenska byggindustrin. Denna lista kan dessutom användasav personer inom branschen framöver, när de tar sig an certifierade byggprojekt. Vissa problemsom rör tillämpningen av CSF som ramverk har också diskuterats i denna uppsats, som forskareinom området kan överväga för sin framtida forskning.