Hållbara och klimatsmarta investeringar har blivit alltmer aktuellt i finansvärlden. Detta har lett till att många finansiella instrument fått nya nischer. Gröna obligationsfonder, vilket är räntefonder som är aktivt förvaltade, är en av dessa instrument som fått sig en rejäl ökning de senaste åren. Utvecklingen av detta finansiella instrument kan förklaras av att det både genererar finansiell prestanda, samtidigt som det gör samhället och miljön en god tjänst. Utvecklingen kan förklaras av att utbudet av gröna obligationsfonder har skiftat från att endast varit tillgängligt för institutionella investerare, till idag vara öppet för privat investerare. I och med att utbudet, och likaså, efterfrågan av gröna obligationsfonder ökat, medför det oftast en del brister, främst från fondutgivarnas sida. Det finns nämligen en viss varians i hur diverse fondutgivare väljer att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Vissa utgivare är väldigt tydliga med hur deras hållbarhetsarbete går till och andra är inte lika tydliga, eller har inte gjort någon hållbarhetsredovisning alls, trots att de utgivit en grön obligationsfond. Detta leder till vad denna studie ämnar undersöka; Hur påverkar en grön obligationsfonds tydlighet gällande hållbarhetsinformation dess fondkapitalflöden? Studien baseras på 105 olika gröna obligationsfonder mellan tidsperioden 2019–2020, som är hämtade från databasen Thomson Reuters (Eikon). Utifrån den inhämtade data, teori, samt tidigare litteratur har det skapats en linjär regressionsmodell, i syfte att kunna empiriskt visa om hållbarhetsinformation har en påverkan på en grön obligationsfonds fondkapitalflöden. Studien konstaterade att det fanns två olika typer av investerare som investerar i gröna obligationsfonder; den värdeskapande investeraren och den vinstdrivande investeraren. Dessa investerarprofiler visade sig styras av olika motiv när det kommer till att investera i gröna obligationsfonder. Studien visade på att tydlighet gällande hållbarhetsinformation hade en påverkan på de gröna obligationsfondernas fondkapitalflöden där tydlig information minskade reaktionen hos investerare på tidigare avkastning gentemot icke-tydlig eller obefintlig information som istället ökade reaktionen hos investerare på tidigare avkastning.

Aim: The purpose of the study is to investigate the connection between Nordic banks’ sustainability reporting within ESG (environmental, social and governance issues) and the impact it has on their financial performance.   Method: Quantitative data was obtained for 22 public companies for the years 2020-2022 from the Refinitiv Eikon database. The data was then analyzed using Pearson’s correlation test, VIF-test and three multiple regression analyzes through the statistical program IBM SPSS.   Result and conclusion: The study’s results show a weak negative correlation between the ESG-score and the companies’ financial performance. The study finds the strongest significant negative correlation between return on equity (ROE) and ESG-score, where ROE decreases by 12,6% when ESG increases by one unit. The result of the study shows that there is a weak negative relationship between the ESG-score and the banks return on total capital and return on equity. The relationship between ESG’s subcomponents also show a weak negative relationship to the banks return on total capital and return on equity. Finally, the result also shows a weak negative relationship between the bank's market performance and return on total capital and return on equity.    Contribution of the thesis: As the purpose of the study is to study what connection there is between ESG and the financial performance of Nordic banks, the study addresses a research gap as previous studies have not limited themselves to this geographical area. The study thus contributes to research within the subject of business economics. The result consistently shows a negative relationship between ESG and financial performance, which may be of interest to investors and stakeholders as previous research did not establish this result for the area concerned.   Suggestions for future research: A proposal for future research is to measure ESG’s impact on profitability in other industries with an environmental impact and in other countries. Future studies can also choose a qualitative research method to study in depth the impact ESG has on the companies, this because the quantitative research method with the collection of short-term data does not go in depth with this.

Several studies have been conducted with the purpose to investigate the connections between real estate financial performance and ESG performance, mostly on asset level. The literature on ESG disclosure and real estate financial performance is not as explored. On portfolio level there have been different studies investigating if the number of green buildings affects the financial performance of real estate companies, yielding different results which shows that more attention is required in the research area. This paper has investigated disclosure of certified properties in Swedish real estate companies as well as EPRA sBPR participation and effects on the total return index of individual stocks. Panel data models are constructed using daily trading data from fifteen Swedish real estate companies. The results of the analysis indicate that there are positive signs associated with disclosure of green properties and in being part of organizations with clear sustainable ambitions, however the fact that there is not an overwhelming consistency in the results of all models can be seen as a signal that there is still uncertainty in the market around the usefulness of implementing information on certified buildings. For participation in EPRA sBPR a positive effect is found, being significant with cluster robust standard errors. For receiving a sBPR award the effect is slight but positive which is in line with previous findings. It still seems that there is disagreement in the business world on the paths to choose to efficiently incorporate ESG into business decisions. The results of this paper indicating that returns of real estate stocks are only in some cases significantly conditioned by green factors can also reflect this general level of uncertainty in the market. / Ett flertal studier har genförts i syfte att undersöka förhållandet mellan fastigheters finansiella prestanda och ESG prestanda, mestadels på tillgångsnivå. Litteraturen om ESG information och finansiell information för fastigheter är inte lika utforskad. På portfolionivå har olika studier undersökt om antalet gröna byggnader påverkar den finansiella prestanda hos fastighetsbolag, vilket gett olika resultat vilket visar att mer uppmärksamhet för forskningsområdet är nödvändigt. Det här examensarbetet undersöker information om certifierade fastigheter för svenska fastighetsbolag såväl som EPRA sBPR deltagande och effekter på totalavkastningsindexet för individuella aktier. Panel datamodeller konstrueras med hjälp av dagliga handelsdata från femton svenska fastighetsbolag. Resultaten av analysen visar på att det finns positiva tecken associerad med information om gröna fastigheter och att delta i organisationer med tydliga hållbara ambitioner. Samtidigt så visar inkontinensen i resultaten av alla modeller indikationer på att det fortfarande är osäkerhet på marknaden med användbarheten av att offentliggöra information om certifierade byggnader. För deltagande i EPRA sBPR så observeras en positiv effekt som är signifikant med kluster robusta standardfel. För att erhålla en sBPR utmärkelse är effekten liten men positiv vilket är i linje med tidigare observationer. Det verkar som att det fortfarande råder oenighet i affärsvärlden om vilken väg som ska väljas för att effektivt inkorporera ESG i affärsbeslut. Resultaten i det här examensarbetet som indikerar att avkastningen för börsnoterade fastighetsbolag bara i vissa fall signifikant påverkas av gröna faktorer kan också spegla nivån av osäkerhet på marknaden.

Purpose: The study aimed to investigate how a delivery lead-time reduction impacts returnon-investment (ROI), and through the study create a decision support that quantitatively demonstrates the impact of the delivery lead-time reduction on manufacturing companies' ROI. To fulfill the purpose of the study two research questions were created: How is ROI affected by a delivery lead-time reduction? How can the impact of the delivery lead-time reduction on ROI be quantified? Method: A literature review was conducted to explain how a delivery lead-time reduction affects the ROI components. The literature review formed the theoretical framework, from which a proposition was created. With the proposition as a basis, a case study of one-case-design was carried out. The data for the first research question was collected through interviews with respondents from the focal company's market and production departments. The collected data was then pattern matched against the proposition, to develop the proposition. The answer from the first research question was then used as a basis for the quantification of the impact of the delivery lead-time reduction on ROI. During the empirical collection, there were limitations in data availability, therefore fictitious data was estimated to carry out the quantification and fulfill the second research question. Results: The study shows that there are many ways in which ROI can be affected by a delivery lead-time reduction, depending on the context, the starting point, and the approach in which the reduction is implemented. Therefore, an 8-scenario typology was created for how a delivery lead reduction can be implemented based on the six strategic lead times (SLT). Research question 1 shows, based on the data and the proposition, how delivery lead-time reduction impacts ROI in the typology’s scenario 7. Scenario 7 means a reduction in delivery lead-time, along with a reduction of the supply lead-time by reducing the external lead-time. The quantification of fictitious data, which answered the second research question, showed that it is possible to quantify the effect of the delivery lead-time reduction on ROI. Based on the approach of quantification, a decision support for investment in delivery lead-time reduction was created. Implications: The study contributes to the opportunity for practitioners to evaluate investment in delivery lead-time reduction, against other investment candidates, to strengthen the company's competitiveness. Theoretically, the study contributes with the typology for how a delivery lead-time reduction can be implemented. Also, a contribution through the proposition which shows how a delivery lead-time reduction generally affects ROI, versus the developed proposition that shows the influence based on scenario 7. Limitations: The quantification was based on fictitious data, which gave a limited result. Although it’s not the result of itself that is of interest, it is the logic of quantification, since the purpose is to develop a decision support. Also, the study is of one-case-design, whereupon the developed proposition cannot be applied on other companies without scrutiny and compared with their specific contexts. / Syfte: Studien syftade till att undersöka hur det finansiella prestandamåttet return on investment (ROI) påverkas vid en leveransledtidreduktion och genom studien skapa ett beslutsstöd som kvantitativt påvisar leveransledtidsreduktionens påverkan på tillverkandeföretags ROI. För att uppnå studiens syfte upprättades två forskningsfrågor: Hur påverkas ROI av en leveransledtidsreduktion? Hur kan leveransledtidsreduktionens påverkan på ROI kvantifieras? Metod: En litteraturgenomgång genomfördes för att förklara hur ROI komponenter påverkas av en leveransledtidsreduktion. Litteraturen sammanställdes sedan i en teoretisk referensram, utifrån vilken en proposition skapades. Med propositionen som grund utfördes en fallstudie av enfallsdesign. Empiri till den första forskningsfrågan samlades in genom intervjuer med respondenter från marknads- och produktionsavdelningen på fallföretaget. Empirin mönsterpassades mot den framtagna propositionen, som genom mönsterpassningen utvecklades. Svaret från första forskningsfrågan användes sedan som grund för kvantifieringen av leveransledtidsreduktionens påverkan på ROI. Under empiriinsamlingen visade det sig finnas begränsningar i tillgängliga data, varpå fiktiva data uppskattades för att kunna genomföra kvantifieringen och besvara andra forskningsfrågan. Resultat: Studien visade att det finns många olika sätt som ROI kan påverkas vid en leveransledtidsreduktion beroende på kontexten, utgångsläget och tillvägagångssättet som reduktionen genomförs i. Därför skapades en typologi med 8 scenarios för hur en leveransledtidsreduktion kan genomföras utifrån de sex strategiska ledtiderna (SLT). Forskningsfråga 1 visar utifrån empirin och propositionen påverkan på ROI vid scenario 7 i typologin. Scenario 7 innebär en reduktion av leveransledtiden och försörjningsledtiden genom att reducera den externa ledtiden. Kvantifieringen med fiktiva data påvisade att det är möjligt att kvantifiera leveransledtidsreduktionens påverkan på ROI. Utifrån tillvägagångssättet av kvantifieringen skapades ett beslutsstöd för investering i leveransledtidsreduktion. Implikationer: Studien bidrar till praktikers möjlighet att utvärdera en investering i leveransledtidsreduktion mot andra investeringskandidater för att stärka företags konkurrenskraft. Teoretiskt bidrar studien med typologin över hur en leveransledtidsreduktion kan genomföras. Även genom propositionen som visar hur en leveransledtidsreduktion påverkar ROI generellt, kontra den utvecklade propositionen som visar påverkan utifrån scenario 7. Begränsningar: Kvantifieringen baserades på fiktiva data vilket gav ett begränsat resultat. Det var istället logiken i kvantifieringen som var intressant, eftersom syftet var att utveckla ett beslutsstöd. Studien är en enfallsstudie, varpå den utvecklade propositionen inte kan appliceras för andra företag utan granskning och jämförelse med deras specifika kontexter.

Sustainability is a broad concept where sustainability factors have become more fundamental during the recent years. However, the importance of these factors has not been as central when explaining stock returns. Thus, we perform this study with the aim to investigate the relationship between sustainability factors and financial performance. Specifically, by investigating the relationship between environmental, social and governance (ESG) variables and risk premiums. This is evaluated during the period 2014 to 2021, based on stocks included in the MSCI ACWI index. The explanatory variables are used as different levels of sustainability factors, where they reach from ESG scores at the top, down to raw data points at the bottom. To investigate this relation, Panel regression is used, which is a common method when analyzing data including both time series and cross-sectional data. Further, we evaluate if the dependencies vary across sectors, different market performance periods, time periods, and geographical regions. The results obtained show a clear general trend, that sustainability factors have had a positive impact on financial performance. However, this result diverges depending on sectors, time periods, regions, and market performance. Further, we see an increasingly positive effect from sustainability factors over time, and differences arise when analyzing individual sectors. To sum up, from results, we can not conclude that highly ranked companies, in the shape of ESG scores, have yielded higher risk premiums over the observed period.  Based on that the relation has diverged during different time periods, which implies that further outcomes become more unreliable. The relationship between sustainability factors and financial performance is not the same in all sectors, which opposes the general result. We recommend that investors should be aware when investing sustainably because sectors and time periods have a great impact on potential outcomes. / Hållbarhet är ett väldigt brett begrepp, där flertalet hållbarhetsfaktorer under senaste åren har fått en större betydelse inom finans. Hållbarhetsfaktorer är dock oftast inte lika centralt när det kommer till att förklara avkastning. Därför genomförs denna studie för att undersöka relationen mellan hållbarhetfaktorer och finansiell prestationsförmåga, mer specifikt genom att undersöka sambandet mellan ESG variabler och riskpremier, vilket undersöks under perioden 2014 till 2021 på företag som är inkluderade i MSCI ACWI index. Som förklarande variabler används olika nivåer av hållbarhetsfaktorer, där skalan sträcker sig från sammanvägda poäng högst upp till rådatapunkter längst ner. För att undersöka denna relation används Panel regression, vilket är vanligt förekommande i studier som undersöker data som innehåller både tidsserier samt tvärsektioner, vilket även kallas för Panel data. Vidare undersöker även studien ifall detta samband varierar beroende på sektorer, geografiska regioner, tidsperioder och olika marknadsfaser. De erhållna resultaten visar en tydlig generell linje, att hållbarhetsfaktorer har haft en positiv påverkan på finansiell prestanda. Dock uppstår divergenser beroende på vilken tidsperiod, region och marknadsprestanda och sektor som analyseras. Resultatet påvisar att den positiva effekten från hållbarhetsfaktorer ökar över tiden, samt att den uppstår tydliga skillnader beroende på vilken sektor som analyseras. Slutligen, från resultatet, kan vi inte dra slutsatsen att högt rankade företag, i form av ESG scores, har generellt generat högre riskpremier under den observerade tidsperioden. Detta baserat på att hållbarhetsfaktorers påverkan har divergerat över den observerade tidsperioden, vilket betyder att framtida utfall blir mer oberäkneliga. Samtidigt är relationen mellan hållbarhetsfaktorer och finansiell prestanda inte den samma över sektorer, vilket går emot det generella resultatet. Vi rekommenderar därför investerare att vara varsamma vid investeringar baserade på hållbarhetsfaktorer, där sektorer och tidsperioder har centrala roller i potentiella utfall.

Background: The increase in development and welfare that has been achieved in recent decades has led to a deterioration of the planet. Increased awareness on this matter has led to a concern to become more sustainable, both on an individual level and firm level. The concept of sustainable development integrates consideration to economic growth, protection of the environment, and social justice. Firms have sustainability regulations they must follow to be allowed to operate, but when they go beyond their economic interests it is referred to as corporate social responsibility (CSR). Certain indexes select which firms to include based on their CSR performance. In this way, firms can use CSR to build a reputation. Objectives: The purpose of this study is to investigate if inclusion in or exclusion from Dow Jones Sustainability Europe (DJSEUR) index has a significant effect on a firm’s stock price. The sub-purpose of this study is to investigate if different sector characteristics significantly impact the investors’ response to inclusion and exclusion. The study is conducted on firms in the European region. Methods: The event study methodology was used to examine abnormal returns associated with inclusion in and exclusion from a sustainability stock index. Further, a linear regression was developed to distinguish if sector affiliation affects the reactions of investors when firms are included or excluded from the index. This study uses stock data for firms over a period of time from 2014-2019. Results: The results suggest no significant increase in CAAR from being included in the index. However, exclusion from the index significantly affected CAAR negatively on the day of the announcement. Five sectors experienced a significantly different CAAR from the event of exclusion from the index. Only the result from one sector indicated to be significantly affected by the event of inclusion in the index. Conclusions: Our results provide evidence that being removed from the DJSEUR results in a decrease in a firm’s share price, suggesting that the European stock market penalizes firms for not obtaining a sufficiently high level of CSR. But investors do not financially reward firms for inclusion in the DJSEUR index. Implying that investors in the European stock market expect firms to implement CSR but do not reward them financially. Therefore, managers need to satisfy the pressure from various stakeholders, including shareholders, while trying to maximize stock value. / Bakgrund: Ökningen av utveckling och välfärd som uppnåtts under det senaste decenniet har lett till nedbrytning av planeten. Medvetenhet om problemet har lett till ökad angelägenhet för att agera mer hållbart, både på individnivå och företagsnivå. Konceptet av hållbar utveckling integrerar ekonomisk tillväxt, skydd av planeten och sociala rättigheter. Företag måste uppfylla vissa krav inom hållbarhet för att vara verksamma. Om de gör mer än vad som krävs benämns det som företags sociala ansvar, eller corporate social responsibility (CSR) i engelska termer. Det finns speciella index som selekterar företag baserat på deras prestationer inom CSR. På det sättet kan företag använda sig av CSR för att påverka sitt rykte.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida inkludering i eller exkludering från Dow Jones Sustainability Europe (DJSEUR) index har en significant påverkan på företags aktiepriser. Det sekundära syftet är att undersöka om olika sektorer, samt karaktärsdrag, har en signifikant påverkan på investerares respons till inkludering och exkludering. Studien inkluderar företag inom Europaregionen. Metod: Metodiken för en eventstudie användes för att beräkna abnormala avkastningar associerade med inkludering i eller exkludering från ett hållbarhetsindex. En linjär regression tillämpades för att skilja på om sektortillhörighet påverkade investerarnas reaktioner på när företag inkluderades i eller exkluderades från indexet. Studien använder aktiedata för företag från tidsperioden 2014-2019.  Resultat: Resultaten tyder på att inkluderingar från indexet inte signifikant ökar CAAR. Exkluderingar från indexet påverkade dock CAAR negativt på dagen för tillkännagivandet. För exkluderingar redovisade resultatet att fem sektorer har en signifikant skillnad i CAAR, men enbart en sektor för inkluderingar.  Slutsatser: Våra resultat visar att exkludering från DJSEUR minskar företagets aktiekurs, vilket tyder på att den europeiska aktiemarknaden straffar företag för att de inte bibehåller en tillräckligt hög nivå av CSR. Men investerare belönar inte företag för att inkluderas i DJSEUR indexet. Vilket innebär att investerare på den europeiska aktiemarknaden förväntar sig att företag implementerar CSR men belönar dem inte finansiellt. Därför tvingas managers tillfredsställa trycket från olika intressenter, inklusive aktieägare, samtidigt som de försöker maximera aktiens värde.