Hållbara och klimatsmarta investeringar har blivit alltmer aktuellt i finansvärlden. Detta har lett till att många finansiella instrument fått nya nischer. Gröna obligationsfonder, vilket är räntefonder som är aktivt förvaltade, är en av dessa instrument som fått sig en rejäl ökning de senaste åren. Utvecklingen av detta finansiella instrument kan förklaras av att det både genererar finansiell prestanda, samtidigt som det gör samhället och miljön en god tjänst. Utvecklingen kan förklaras av att utbudet av gröna obligationsfonder har skiftat från att endast varit tillgängligt för institutionella investerare, till idag vara öppet för privat investerare. I och med att utbudet, och likaså, efterfrågan av gröna obligationsfonder ökat, medför det oftast en del brister, främst från fondutgivarnas sida. Det finns nämligen en viss varians i hur diverse fondutgivare väljer att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Vissa utgivare är väldigt tydliga med hur deras hållbarhetsarbete går till och andra är inte lika tydliga, eller har inte gjort någon hållbarhetsredovisning alls, trots att de utgivit en grön obligationsfond. Detta leder till vad denna studie ämnar undersöka; Hur påverkar en grön obligationsfonds tydlighet gällande hållbarhetsinformation dess fondkapitalflöden? Studien baseras på 105 olika gröna obligationsfonder mellan tidsperioden 2019–2020, som är hämtade från databasen Thomson Reuters (Eikon). Utifrån den inhämtade data, teori, samt tidigare litteratur har det skapats en linjär regressionsmodell, i syfte att kunna empiriskt visa om hållbarhetsinformation har en påverkan på en grön obligationsfonds fondkapitalflöden. Studien konstaterade att det fanns två olika typer av investerare som investerar i gröna obligationsfonder; den värdeskapande investeraren och den vinstdrivande investeraren. Dessa investerarprofiler visade sig styras av olika motiv när det kommer till att investera i gröna obligationsfonder. Studien visade på att tydlighet gällande hållbarhetsinformation hade en påverkan på de gröna obligationsfondernas fondkapitalflöden där tydlig information minskade reaktionen hos investerare på tidigare avkastning gentemot icke-tydlig eller obefintlig information som istället ökade reaktionen hos investerare på tidigare avkastning.