Sustainability of businesses, if not more, is equally important as profitability. As a means of measuring sustainability, the ESG score has solidified its acceptance among firms as well as other stakeholders all over the world. In the world of business, the only permanent thing is evaluation. Like sustainability, the paradigm has also been shifted from tangible to intangible assets like goodwill, patents, trademark, etc. In recent years, ESG as a sustainability performance evaluation system has drawn the attention of many academics and students as a topic of research. There have been many studies highlighting the relationship of firms’ sustainability performance with their economic outcomes and risks. However, no study has been conducted on the impact of ESG scores on goodwill. Our study evaluates the relationship between ESG scores and firms’ goodwill.Sweden is chosen as the research area which is the highest-ranked country in terms of sustainability in the years 2017 and 2018. There is a high probability of getting a dependable result where ESG is given proper importance. Rifinitiv datastream is used as the source of data for this study. We have considered the listed companies of OMX Stockholm 30 (except 4 banks) as a sample from the year 2010 to 2019. We have considered shareholder theory, stakeholder theory, legitimacy theory, goodwill, and merger and acquisition to analyze and interpret the underlying significance of our study. The result of our study shows that there is a significant negative impact of ESG score on gross goodwill/ total asset. Similar results have been found between the individual E, S, and G scores and gross goodwill/ total assets.

Sustainability performance of a firm is gaining equal importance as the economic performance in today’s world. Sustainability scores or ESG ratings have successfully emerged to be popular sustainability performance measurements for firms across the globe. Therefore, many studies have been done focusing on relating the firms’ sustainability performance with the financial performance from different aspects in different regions. Other studies have also looked at the relationship between sustainability performance/CSR/ESG and the risks related to the firms. But no study has been found that consider the relationship between ESG/CSR and more extreme stock price movements, i.e., so called stock price jumps, which is an important part of the total risk. To fill this knowledge gap, this study aims to investigate the relationship between firms ESG score, as well as how separate E, S and G scores, relate to stock price jumps.The Nordic countries are chosen as the research area as the four Nordic countries, Sweden, Finland, Denmark, and Norway are ranked among the top five countries in terms of ESG ratings for the last two years. Logically, the investors in these countries should be interested in the firms ESG score as well. Data source for this study is mainly the Thomson Reuters Eikon database. In total 105 companies listed in the Nordic Stock Exchanges have been selected as the sample within the time frame 2008-2017. The findings of this study indicate that, there is no statistically proven significant relationship between firms’ overall sustainability performance or the ESG score and the number of stock price jumps. However, some significantresults have been found at the country levelandforindividual E, S and G scores however. Therefore, individual environmental, social and governance scores have been recommended to be studied by investors before taking any investment decision if they want to reduce the probable stock price jump risk.

Syfte: En grundläggande övertygelse är att socialt ansvar lönar sig för företaget såväl som för intressenter och samhället i allmänhet. Det finns bevis för att företag som lägger ned mer resurser på CSR-arbete ökar i värde, och får ett bättre anseende. Syftet är att förklara sambandet mellan CSR och företagets utdelning, samt om olika stadier i livscykeln har en modererande effekt på sambandet.   Metod: En positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats tillämpas i studien. Studien har en kvantitativ forskningsstrategi som implementerat data från åren 2013–2017. Studien består av 426 europeiska börsnoterade företag. När de modererande effekterna undersöks består urvalet av 142 företag i mognadsstadiet respektive 70 företag i tillväxtstadiet. Studien består av sekundärdata från Thomson Reuters Datastream som analyseras i statistikprogrammet IBM SPSS.   Resultat & slutsats: Resultatet från studien visar att det föreligger ett positivt samband mellan företagets CSR-aktiviteter och utdelning, samt att mognadsstadiet har en modererande effekt på sambandet. Resultatet antyder att CSR-aktiviteter och utdelning ökar tillsammans när företag befinner sig i mognadsstadiet.   Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till den företagsekonomiska forskningen genom att undersöka livscykelstadiernas modererande effekt på sambandet mellan CSR och utdelning, samt således ökad kunskap om ämnet. Studien bidrar även med praktisk information till potentiella investerare om vilken utdelning de kan förvänta sig av ett företag beroende på hur mycket de satsar på CSR och var i livscykeln de befinner sig.     Förslag till fortsatt forskning: Urvalet i den här studien består av europeiska börsnoterade företag. Det vore intressant att se om resultaten skiljer sig åt om fler världsdelar inkluderas. Ett annat förslag är att använda fler variabler, exempelvis vid uppskattning av företagets livscykelstadie. / Aim: It is a fundamental belief that social responsibility benefits companies as well as stakeholders and society as a whole. Evidence suggests that companies that devote more resources to CSR increase in value, and they also earn a greater reputation. The aim of this study is to explain the relationship between a company’s CSR activities and its dividend policy, and whether different stages of the corporate life cycle have a moderating effect on the relationship.   Method: The study is based on a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive approach. The study applies a quantitative research strategy that includes data from the years 2013–2017. The study consists of 426 European publicly listed companies. When the moderating effect is examined the data selection consists of 142 companies in the mature stage of the corporate life cycle, and 70 companies in the growth stage. The study is based on secondary data collected from Thomson Reuters Datastream. The data analysis was then conducted using IBM SPSS statistics software.   Result & Conclusions: The result of the study shows a positive correlation between CSR and dividend policy, and that the mature stage of the corporate life cycle has a moderating effect on the relationship. The result suggests that CSR-activities and dividends increase together when companies are in the mature stage of the life cycle.   Contribution of the thesis: This study contributes to business research by examining the effect of the corporate life cycle stages on the relationship between CSR and dividend policy, and thus increasing the knowledge of the subject. The study also provides important practical information to potential investors about expected dividend payout depending on how much a company invests in CSR, and where it is in the corporate life cycle.   Suggestions for future research: The data selection of this study consists of data from publicly traded European companies. It is our belief that it would be interesting to see the effect on the relationship if companies from a wider selection of countries is used. Another suggestion for future research is to widen the scope of the study by including a greater number of variables, for example when estimating the company’s life cycle stage.

Aim & Problem definition: This study aims to examine potential relationships between sustainability and profitability in listed Swedish real estate companies, which leads to the following research question:  Does sustainability practice affect profitability in Swedish real estate companies?    Background: Previous studies have been conducted in different industries to investigate whether there are connections between sustainability and profitability. A research gap exists in studies on this topic regarding the Swedish real estate industry. The industry has a significant impact on the environment today and with increasing climate changes, it is of interest to study whether there is a connection between sustainability and profitability.       Method: The study has a quantitative character based on a positivistic research philosophy with a deductive research approach. The study is primarily based on two theories, the stakeholder theory, and the legitimacy theory. The hypotheses are based on these two theories as well as previous studies. The hypotheses are statistically tested through multiple regression analysis to confirm or reject the hypothesis, that there is a positive relationship between sustainability and profitability in Swedish real estate companies.    Results: The study has shown a non-significant result between ESG -score, its sub-sources, and profitability. This means that the study’s null hypothesis cannot be rejected. Furthermore, a positive statistically significant result has been obtained between total assets and ESG-score in Swedish real estate companies. Based on the results, the authors conclude that there is an opportunity for further sustainability work within the industry. To achieve profitability in the future it is therefore necessary to develop both the work and its reporting in the field. / Syfte & problemformulering: Studien syftar till att undersöka potentiella samband mellan hållbarhet och lönsamhet i svenska börsnoterade fastighetsbolag vilket mynnar ut i följande problemformulering: Påverkar hållbarhetsarbete lönsamheten i svenska fastighetsbolag?   Bakgrund: Tidigare har studier gjorts inom varierande branscher för att undersöka om det finns samband mellan hållbarhet och lönsamhet. Ett forskningsgap finns på studier inom ämnet i svenska fastighetsbranschen idag. Fastighetsbranschen har en stor påverkan på miljön och med de klimatutmaningar som väntar är det av intresse att studera om det finns ett samband mellan hållbarhet och lönsamhet.     Metod: Studien har en kvantitativ karaktär och utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien bygger på två teorier, intressentteorin och legitimitetsteorin. Hypoteserna grundar sig i dessa två teorier samt tidigare studier inom området. Hypoteserna testats statistiskt i studien genom multipla regressionsanalyser för att bekräfta eller förkasta hypoteserna, att det finns ett positivt samband mellan hållbarhet och lönsamhet i svenska fastighetsbolag.    Resultat: Studien har påvisat ett icke signifikant resultat mellan ESG-score, dess delbetyg och lönsamhet vilket gör att studiens nollhypotes inte kan förkastas. Ett positivt statistiskt signifikant resultat har dock erhållits mellan andel totala tillgångar och ESG-score i svenska fastighetsbolag. Utifrån de presenterade resultaten drar författarna slutsatsen att det finns en möjlighet till ytterligare hållbarhetsarbete inom branschen. För att uppnå lönsamhet i framtiden krävs således att arbetet och dess redovisning inom området utvecklas.

The main purpose of this study is to investigate whether board diversity and women in a leading position (CEO or chairman of the board) have an impact on a firm’s ESG-score. To investigate whether a larger share of women on the board of directors have a positive impact on a firm’s ESG-score observations were made on firms that were listed on the Stockholm Stock Exchange during the years 2015-2019. Secondary data has been used and retrieved from Thomson Reuters Eikon database and some of the data has been manually retrieved. A regression analysis with fixed effects was conducted to measure the possible link between ESG-score and women on corporate boards and women in leading position. The results from the regression indicate that women on corporate boards are positively affecting the firm’s ESG-score but no link between ESG-score and women in leading position was found. The study’s findings contribute to the literature about women on corporate boards and sustainability reporting. / Könsdiversifiering och hållbarhetsfrågor är två aktuella ämnen som företag bör beakta i sin dagliga verksamhet. Uppsatsen undersöker sambandet mellan företagens hållbarhetsarbete, könsdiversifiering bland styrelsemedlemmar och kön i ledande position. Uppsatsens observationer genomförs på svenska företag som är noterade på Stockholmsbörsen under perioden 2015–2019. Datan som används har samlats in från Thomson Reuters Eikon databas, men även hämtats manuellt från respektive företags årsredovisning och hållbarhetsrapport. De svenska företagens hållbarhetsarbete mäts i form av ett ESG-score, vilket är ett mått på hur företaget arbetar med hållbarhet i miljö-, sociala- och styrningsfaktorer. För att undersöka sambandet så genomförs multipla regressionsanalyser med hjälp av fixed effects model. Även t-tester har genomförts för att ytterligare undersöka sambanden, samt korrelationsanalyser för att undvika spuriösa samband. Den beroende variabeln har varit ESG-score och oberoende variabler har varit GEND som visar andelen kvinnor i styrelsen, samt GILP som dummy variabel som visar om det finns en kvinna i någon av de ledande positionerna (verkställande direktör eller styrelseordförande). Det resultat vi finner utifrån analyserna visar på att det finns ett positivt signifikant samband mellan företagets ESG-score och andelen kvinnor i styrelsen. Resultatet är i linje med majoriteten av tidigare studier som genomförts inom ämnesområdet, resultatet kan även förklaras utifrån intressentmodellen. Utifrån resultaten finner vi inget resultat som visar på ett positivt samband mellan ESG-score och kvinnor i ledande position. Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap kring de båda ämnesområdena, hållbarhetsrapportering och könsdiversifiering i företagsstyrelser.

Background: The term Environmental, Social, and Governance (ESG) is a relatively new concept within the financial industry. However, there are a couple of issues connected to the ESG score and sustainable finance. Thus, there is an ongoing conflict between creating economic value, which is the main task for managers, as well as tackling ethical issues such as ESG. Purpose: The purpose of this report is to investigate if there is a correlation between ESG scores and financial performance measures. The measures analysed are, Return on Assets (ROA), Retention Ratio (RET), Operating Cash-Flow (CF) and Debt-Equity (DE), for listed companies in Sweden and the UK. Method: To see if there is a correlation between ESG and financial performance, a Pooled OLS Regression and Fixed Effect Regression Model (FE) was used. The data was collected from the Thomson Reuters datastream, where 75 companies listed on the OMXSLCGI in Sweden and 75 companies listed on the FTSE100 in the UK, was retrieved. Conclusion: The regression results indicated a positive correlation between CF and ESG for both the FE regression and the Pooled OLS for the Swedish middle-ranked companies, as well as a positive correlation between DE and ESG for the lower-ranked Swedish companies. For the UK, no significant variables were found. Because of the limited significant results, this thesis found that there is yet no apparent correlation between the ESG score and financial performance based on the four years analyzed.

Problemformulering: Hur påverkar kvinnors styrelserepresentation i börsnoterade företags hållbarhetsarbete och ansvarstagande?  Syfte: Syftet med studien är att förklara ifall det finns ett samband mellan kvinnors representation i styrelser och ESG. Genom en ökad förståelse av styrelsers sammansättning ska studien utöka befintligt empiriskt underlag kring påverkan av kvinnors styrelserepresentation på deras agerande i hållbarhetsarbete och ansvarstagande. Metod: Studien har genomförts med en deduktiv forskningsansats och kvantitativ metod. Data har insamlats för 498 börsnoterade företag, i Norden, om deras ESG-score samt styrelseinformation. Vidare har statistiska analyser genomförts i SPSS och ligger till grund för studiens resultat.  Slutsats: Studiens visar att börsnoterade företag i Norden påverkas positivt av att inkludera minst tre styrelserepresentanter som är kvinnor i styrelsen samt att beakta kvinnors medelålder för att öka påverkan på hållbarhetsarbete och ansvarstagande. Företagen bör lägga mindre energi på resurser i hänsyn till vem som driver ledarskapet inom styrelser, även andelen kvinnor samt sammansättningen över tid är av mindre betydelse.

Purpose: The purpose of this paper is to gain a holistic understanding of Environmental, Social, and Governance (ESG) related narratives applied in OMXS30 firms’ annual reports. The understanding contributes to the existing literature by highlighting which main narrative strategies firms’ use to gain and maintain legitimacy, and whether or not the legitimacy gained and maintained from the narratives are in line with the firms’ ESG performance. Research questions: How do Swedish OMXS30 firms employ narratives in their annual reports as a means of legitimizing their ESG performance? How are the annual report narratives of OMXS30 firms related to their true ESG performance? Methodology and method: An inductive qualitative exploratory study was carried out to gain understanding of the most common ESG related disclosure narratives used by OMXS30 firms. To highlight how the narrative strategies are used to gain legitimacy, a thematic analysis of three OMXS30 firms’ annual reports for fiscal year 2022 was conducted. Discrepancies and similarities among the sample firms’ narratives was contrasted to the firms’ Refinitiv ESG score, which is used as a yardstick of ESG performance.The sample was based on the conceptually driven approach, where the authors of thisstudy assessed that data from firms with a high ESG score deviation compared to each other was the best base for further exploration. Conclusion: Our conclusion shows that there is no generalizable stringent alignment between firms’ ESG related narratives and their true ESG performance across the ESG score spectrum. This is shown by the many similarities in ESG related narratives between the firms, despite their highly deviating Refinitiv ESG scores. Furthermore, our study shows that narratives employed as a means of legitimizing ESG efforts are exclusively related to the Environmental and Social pillar of the ESG framework. Our main finding shows that the lowest rated firm narrative deviates from their ESG performance, by applying a narrative in line with the highest rated firm in terms of frequently addressed disclosure topics as well as applied linguistics.

ESG-score är ett hållbarhetsmått som blivit allt mer aktuellt och innefattar områdena miljö, socialt ansvar samt bolagsstyrning. Uppsatsen undersöker tidigare studier kring ESG och intresset för hur hållbarhet har ökat i samhället. Med det som grund är syftet att vidare undersöka hur olika företags ESG-score påverkar deras finansiella utfall, avgränsat till börsnoterade företag på den svenska marknaden samt utvalda finansiella mått. Regressioner av uppsatsens datainsamling har utförts för att undersöka om ESG-score har en signifikant påverkan på de olika finansiella utfallen. Tidigare studier har haft delade meningar huruvida ett samband existerar, samt kring tillförlitligheten av betyget. Flera studier uppmanar till mer forskning inom området vilket har motiverat uppsatsen forskningsområde. Studiens resultat finner slutligen ett negativt signifikant samband mellan ESG-score och Market to Book, de resterande finansiella utfallen visar inget statistiskt signifikant samband till företagens ESG-score.

Bakgrund: Hos svenska investerare finns ett ökat intresse för hållbara investeringar, således har även efterfrågan på att mäta bolags hållbarhetsarbete utifrån ESG-kriterier ökat. Forskning om vem, utifrån demografiska och socioekonomiska aspekter, som väljer att investera i aktier med ett ESG-betyg är begränsad. Tidigare forskning har främst studerat hållbart fondsparande genom enkätundersökningar. Syfte: Studien ämnar analysera huruvida skillnader i ESG-snitt i svenska SR- investerares aktieportföljer kan förklaras av demografiska och socioekonomiska skillnader. Därtill ämnar studien identifiera vilken demografisk grupp som har störst preferens för respektive beståndsdel av ESG. Genomförande: Med hjälp av ett unikt data-set genomförs multivariata regressioner, vilket möjliggör en jämförelse av ESG-snitt i aktieportföljer för olika demografiska grupper. Genom frågeställningar diskuteras och jämförs resultaten med tidigare forskning. Slutsats: Studien finner att den svenska SR-investeraren med högst ESG-snitt i aktieportföljen är en äldre kvinna, med låg inkomst och boende i en storstad. Därtill finner studien att medelålders och äldre kvinnor, med låg inkomst samt boende i och utanför en storstad, har störst preferens för respektive beståndsdel av ESG. Därutöver finner studien både likheter och skillnader mellan dessa resultat och tidigare forskning. / Background: Swedish investors have an increased interest in sustainable investments, thus the demand for measuring companies’ sustainability work, based on ESG criteria, has increased. Research on who, based on demographic and socioeconomic aspects, that choose to invest in ESG shares is limited. Previous research has mainly studied sustainable fund savings through surveys. Purpose: The thesis aims to analyze whether differences in ESG mean in the stock portfolios of Swedish SR-investors can be explained by demographic and socioeconomic differences. Furthermore, the thesis aims to identify what demographic group has the highest preference for each sub group of ESG. Completion: Through a unique data set, we perform multivariate regressions, which enables a comparison of ESG means in stock portfolios of different demographic groups. Through research questions, we discuss and compare the results with previous research. Conclusion: The study finds that the Swedish SR-investor with the highest ESG mean in the stock portfolio is most likely an older woman, with low income and living in a larger city. Furthermore, the study finds that middle aged and older women, with low income and living in and outside a larger city, have the highest preference for each sub group of ESG. In addition, the study finds both similarities and differences between these results and previous research.